Hon sätter siffror på jobbtrivsel

This page in English

Dåligt arbetsklimat blir lätt en dyr affär för arbetsgivare. Hur dyrt vill Malin Lohela Karlsson, ekonom och forskare vid Institutet för miljömedicin, ta reda på.

Main Lohela Karlsson. Foto Linda Forsell.Du forskar om vad det kostar att ha dålig arbetsmiljö, särskilt psykosocial arbetsmiljö. Hur undersöker du och dina kollegor detta?
– Vi ber anställda vid olika slags arbetsplatser skatta sin hälsa, sin arbetsmiljö och i vilken utsträckning eventuella arbetsmiljö- och hälsoproblem påverkat deras prestationsförmåga. På så sätt vill vi bygga upp en databas som vi senare kan utgå från. Vi undersöker också vad olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatser kostar och vad de har för effekt på arbetshälsa. Och tillsammans med forskare från de andra skandinaviska länderna försöker vi ta reda på vad ohälsa kostar på samhällsnivå.

Vad har ni hittills visat?
– I en akademisk miljö vi undersökte såg vi att 42 procent av de anställda hade upplevt problem med arbetsmiljö eller hälsa under den senaste veckan. I den kommun vi undersökte var motsvarande siffra 55 procent och i landstinget 51 procent, så det verkar vara ungefär på den nivån det ligger. Personer som upplever de här problemen skattar i genomsnitt en 30- till 40-procentig nedsättning av sin arbetsförmåga.

Oj. Det låter som ett väldigt stort produktionsbortfall?
– Vi jobbar som bäst med att validera de här självskattade siffrorna med objektiva siffror. Men viktigt att känna till är att en anställds självskattade prestationsnivå i genomsnitt alltid är under 100 procent – vi är ju inte på topp varje dag.

Vad mer vet man om kostnader för brister i arbetsmiljön?
– Det är väl belagt att brister i arbetsmiljön kan leda till ohälsa men det finns fortfarande ganska lite forskning om hur kopplingen till ekonomin ser ut. Det är vad vi nu försöker ta fram. Det är också känt att ett flertal arbetsgivare efterfrågar ekonomiska incitament för att satsa på arbetsmiljön, så det finns ett stort behov av att klä de här frågorna i ekonomiska siffror.  

Vad är det bästa en arbetsgivare kan göra?
– Det finns ingen quick fix, ingen enkel åtgärd med stor effekt. Man behöver ha chefer som har den psykosociala aspekten med sig.

Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?
– Vi har också utmaningar, som alla andra. Vi jobbar mycket med det förebyggande perspektivet och vi vet hur bristande psykosocial arbetsmiljö ser ut, så vi kan ta upp problem på ett tidigt stadium. Det här kräver en chef som är kompetent i de här frågorna och det tycker jag att vi har.

Text Annika Lund, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2015. 

Länkar

HälsoekonomiMiljömedicinSocialmedicin