Hälsoekonomi - förbättrad hälsa till lägre kostnad

Clas Rehnbergs forskning fokuserar på två områden inom hälsoekonomi; dels ekonomiska utvärderingar och mått på hälsa, dels ekonomiska aspekter på hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet såväl nationellt som internationellt. Syftet med ekonomiska utvärderingar är att göra en bedömning av "hur mycket vård man får för pengarna" för olika insatser inom hälso- och sjukvården.

Med ekonomiska aspekter på hälso- och sjukvårdssystemet avses studier av hälso- och sjukvårdens finansiering, reglering och organisation. Utvärdering av effektivitet och rättviseaspekterna inom hälso- och sjukvårdssystem är angelägna forskningsområden, menar Clas Rehnberg, professor inom hälsoekonomi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik.

- Vi jämför ett antal sjukvårdssystem inom Europa, där såväl vårdutbudet som kostnaderna kan variera mer inom olika regioner i ett och samma land än mellan olika länder.

I Europa finns i huvudsak två system för finansiering och organisation av sjukvården. Till det skattefinansierade Beveridge-systemet, hör förutom Sverige bland annat övriga nordiska länder, Storbritannien, och Italien, medan Bismarck-systemet, ett system finansierat via socialförsäkringar, bland annat omfattar Tyskland, Holland och flera länder inom Östeuropa.

- Tillgängligheten är ofta är bättre inom Bismarck-systemet och väntetider och köer längre i Beveridge-systemet. Kostnadsnivån är dock något lägre inom det skattefinansierade systemet.

Gruppen utför även "benchmarking", det vill säga jämför skillnader i produktivitet mellan sjukhus och andra vårdgivare samt studerar effekter av sjukvårdsreformer mellan olika europeiska länder.

Benchmarking utförs bland annat inom forskningsprojektet EuroHOPE, som utvärderar resultat, kvalitet samt användningen av resurser och kostnader. De områden som ska granskas är hjärtinfarkt, stroke, höftfrakturer, bröstcancer och vården av för tidigt födda barn.

Vårdreformer i Sverige och andra delar av världen

Forskargruppen studerar även effekterna av den svenska vårdvalsreformen; hur valfrihet och fri etablering påverkar vårdutbud, kostnader och patienttillfredsställelse. Vårdvalsreformen har inneburit att vårdersättningen ändrats så att den fasta ersättningen från landstingen minskat och den rörliga, baserad på antalet besök, i stället ökat. Frågan är om tillgängligheten blir bättre om vården får betalt per besök eller åtgärd, än om man i stället får en budget eller ett anslag. Ytterligare ett nytt sätt är att betala för vårdens resultat och kvalitet, ett system som blivit vanligare, säger Clas Rehnberg.

- Vi tittar även på fördelningsaspekter för olika socioekonomiska grupper, vilka som gynnats av vårdvalsreformen. Husläkarsystemet i Stockholm har generellt lett till ett ökat vårdutnyttjande där antalet vårdcentraler och tillgängligheten ökar mest inom låginkomstområden.

Det är dock oklart hur reformen påverkat en jämlik vård i hela landet. Han har även arbetat med liknande frågeställningar i utvecklingsländer. Åren 2000-2003 var han gästforskare vid University of Cape Town, Sydafrika, för att medverka i utbildning och studier kring problem vad gäller resursfördelning och sjukvårdsersättningar.

Naturligtvis finns stora skillnader som ett annorlunda hälso- och sjukdomspanorama, med mer infektionssjukdomar och bristande tillgång till vård, förklarar han. Länderna söder om Sahara har dessutom hög andel egenfinansierad vård och saknar ett ekonomiskt skyddsnät vid behov av sjukvårdstjänster. I många länder är regleringen av apoteksväsendet bristfällig, vilket leder till såväl övermedicinering som felmedicinering. Clas Rehnberg har även varit verksam i Kina, vid Shandong University och Beijing University, där han studerat hur finansieringen av sjukhus är beroende av läkemedelsförsäljning.

- Det finns också ett överutnyttjande av vård för den som kan betala. Men de kinesiska myndigheterna har nu landsatt ett subventionerat sjukvårdssystem för de fattiga på landsbygden.

Samband mellan valfrihet och kvalitet?

Under 1990-talet öppnade många svenska landsting upp för privata vårdaktörer; och idag finns stora skillnader mellan landstingen i fördelningen mellan offentlig och privat vård. Forskargruppen kommer att studera vårdmarknaden i Stockholm.

- Inom den privata sektorn finns små aktörer, men även andra som ägs av riskkapitalbolag; inom exempelvis husläkarsystemet utgör dessa cirka 15 procent av den totala marknaden. Vi kartlägger om riskkapitalbolagen håller på att ta över marknaden från de mindre aktörerna.

Gruppen ska även studera hur personer utnyttjar sin valfrihet och om det finns ett samband mellan valfrihet och kvalitet.

- Det är också viktigt att följa vårdtunga grupper, de multisjuka, vad gäller husläkarsystem och övrig sjukvård i Stockholm. Det är grupper med stora behov och hög vårdkonsumtion; tillsammans utgör de 20 procent av alla patienter men svarar för 80 procent av vården. En viktig fråga är vilka som gynnas av vården, de multisjuka eller övriga 80 procent?

Text: Eva Cederquist. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Ämnet hälsoekonomi studerar hur begränsade ekonomiska resurser används i syfte att uppnå hälsoförbättringar, såväl nationellt som internationellt. Inom forskningsområdet genomförs utvärderingar av behandlingsmetoder, där man jämför kostnaderna och nyttan av olika behandlingar, samt hur reformer inom hälso- och sjukvården påverkar produktivitet, effektivitet och jämlikhetsaspekter. Forskargruppen medverkar i det europeiska samarbetsprojektet EuroHOPE, som jämför sjukvårdens effektivitet i olika länder.

Länkar

Hälso- och sjukvårdsorganisationProfessor