"Gråtattacker och vredesutbrott hör till vardagen"

En del kvinnor har så svår PMS att de har självmordstankar. Andra känner varje månad att de vill skiljas från sin man. Många söker aldrig hjälp för sina besvär, trots att det innebär ett stort lidande. Sorgligt, anser professor Marie Bixo, som vill sprida budskapet att det finns hjälp att få.

Marie Bixo. Foto:Jezzica Sunmo.Premenstruellt syndrom, PMS, är ett relativt ungt forskningsområde. Detta trots att en del patienter har stora besvär, som sänker både deras egen och deras anhörigas livskvalitet. Det rör sig om kraftig nedstämdhet, ilska, ångest eller stora humörsvängningar under en period före menstruationen - gråtattacker och vredesutbrott hör till bilden.

För en del kvinnor börjar besvären redan vid ägglossningen för att sedan upphöra i samband med menstruationen. Det betyder att de är kraftigt drabbade under två veckor, för att sedan känna sig nöjda med tillvaron under två veckor. Och så börjar det om igen, med ångest och humörsvängningar.

– En del kvinnor har återkommande självmordstankar eller så kraftiga ångestattacker att de regelbundet söker akut psykiatrisk vård. Andra är en gång i månaden beredda att skiljas eftersom de är så irriterade på sin make - känslor som helt upphör kort därefter, då de inte alls förstår sina tidigare tankar och känslor, säger gynekologen Marie Bixo, professor vid Karolinska Institutets institution för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Besvär kopplas inte till menscykeln

Trots att problemen är cykliska är det relativt vanligt att kvinnorna inte förstår att besvären är kopplade till menstruationscykeln. En tidigare studie visar att nära hälften inte söker hjälp alls. De som ändå gör det vänder sig kanske till psykiatrin eller vårdcentralen lika väl som till sin gynekolog. Sjukvården kan också ställa sig oförstående - Marie Bixo berättar om en kvinna som diagnostiserats med och fått behandling för bipolär sjukdom, utan att bli hjälpt. Hennes besvär gick över när hon fick behandling mot PMS.

– Jag håller med om att det är märkligt att en del inte kopplar besvären till menstruationen. Möjligen kan det bero på att vissa är så helt uppslukade av sina besvär när de pågår och sedan så lättade när de går över. De får aldrig respit att ta ett kliv tillbaka och se mönstret, säger Marie Bixo.

Hennes råd är att föra dagbok över besvären. Om de beror på PMS kommer mönstret att bli tydligt, och en del blir lättade bara av kunskapen om vad besvären beror på. Lindring kan också fås genom att motionera mer och stressa mindre. Vissa kvinnor har dock mer omfattande besvär och kan då erbjudas medicinering. Det är framförallt SSRI-preparat som visat sig ha god effekt.

Ett av dem är godkänt på indikationen PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som är en svårare form av PMS. Även ett särskilt slags p-piller har visat sig fungera.

Det är egentligen inte känt vad PMS beror på. Men symtomen uppträder endast om kvinnan har haft ägglossning och de försvinner alltid när menstruationen kommer eller kort därefter. Därför har gulkroppshormon, som ökar kraftigt från ägglossningen fram till menstruationen, ringats in som viktigt i sammanhanget. När det bryts ned bildas olika restprodukter, som till exempel allopregnanolon - ett ämne som påverkar kvinnor i olika utsträckning.

Enligt den nu rådande teorin kan allopregnanolon hos vissa individer påverka GABA-systemet, som är ett dämpande och lugnande system, så att det inte längre fungerar som det ska. Då upphör den lugnande effekten så att ångest, oro och aggressivitet kan ta över.

Även andra hjärnfunktioner kan påverkas negativt av allopregnanolon, som koncentrations- och inlärningsförmåga.

– Det är oerhört fascinerande hur kraftfulla effekter hormoner kan ha på hjärnan. Det är omvälvande och jag blir bara mer och mer fascinerad, säger Marie Bixo.

De som är känsliga för allopregnanolon kan få PMS, och de mycket känsliga kan få PMDS. Varför vissa kvinnor verkar känsligare för allopregnanolon är inte känt, men troligen är det genetiskt. Besvären verkar bli starkare med åldern, även det av okänd anledning.

Nytt läkemedel

Idag är eventuellt ett nytt läkemedel på gång. Marie Bixo har tillsammans med ett forskarlag tagit fram en substans som förhindrar ämnets effekt på hjärnan. Substansen har framgångsrikt testats på möss och friska försökspersoner och ska nu prövas i en fas I/IIstudie.

120 kvinnor med PMDS håller på att rekryteras från olika kvinnokliniker i landet. Studien väntas vara klar våren 2014, och om resultaten är lovande kommer en större fas III-studie att göras. Om det hela mynnar ut i ett läkemedel är det i så fall det första som har haft PMS och PMDS i blickfånget redan från början.

Det SSRI-preparat som är godkänt för denna indikation togs ursprungligen fram för att behandla depression. Det är på många sätt svårt att göra studier kring kvinnosjukdomar, säger Marie Bixo.

– Kvinnosjukdomar är inte särskilt prioriterade inom forskningen. Tyvärr. Det är svårt att få anslag. Dels finns det många fördomar kring dessa sjukdomar, dels anses det svårt att studera kvinnor just för att de påverkas av hormoncykler som anses störa forskningsresultaten.

Vilka fördomar tänker du på?

– Så sent som för 50 år sedan ansågs det självklart att kvinnor var känsligare individer, så eventuella besvär kring menstruationen hörde till och var inget som man trodde behövde lindras. PMS har behandlats på samma styvmoderliga sätt som klimakteriebesvär, säger Marie Bixo.

Vilken syn vill du lyfta fram?

– En del kvinnor är väldigt drabbade av PMS och PMDS. Dem kan vi hjälpa. Det handlar om en mindre grupp kvinnor som har stora besvär som påverkar deras livskvalitet. Jag tror att alla kvinnor känner av sin menstruationscykel på något sätt och vi vill inte medikalisera det, utan vårt fokus är att hjälpa dem som behöver hjälp för att kunna fungera normalt i vardagen.

Fakta PMS

Orsak: Egentligen okänt, men en del kvinnor är mer känsliga för nedbrytningsprodukter från gulkroppshormon.

Symtom: Depressivitet, irritation, ångest eller humörsvängningar innan menstruationen.

Drabbar: Upp till 30 procent av alla kvinnor har "lättare besvär". Mellan två och fem procent har PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som innebär kraftiga besvär.

Text: Annika Lund. Först publicerad i Medicinsk Vetenskap 3/2013.

Gynekologi