”Glutenfritt inte nyttigt för alla”

This page in English

Glutenfritt. Foto istockphotos.För personer med glutenintolerans, eller celiaki, är det nödvändigt att utesluta gluten ur kosten. Men den som misstänker att hon eller han har celiaki ska definitivt inte börja äta glutenfritt direkt, utan testa sig först, slår Jonas F. Ludvigsson fast.

I undersökningar uppger flera miljoner människor i USA att de äter en glutenfri kost utan att de har en celiakidiagnos. Även här i Sverige är intresset för gluten stort och många upplever att de mår bättre av att äta mat som inte innehåller gluten. Att gluten är boven i dramat för dem som har celiaki råder det inget tvivel om. Behandlingen består av strikt glutenfri kost. Men det betyder inte att det är bättre för vem som helst att äta glutenfritt. För att de medicinska tester som behövs för att ställa diagnosen glutenintolerans ska ge korrekta svar krävs att tarmen fortfarande utsätts för gluten.

– Om man misstänker att man har celiaki ska man därför testa sig innan man slutar med gluten. Om man däremot redan har testat sig och kunnat utesluta glutenintolerans, då kan man minska sin brödkonsumtion om man mår bättre av det. Då handlar det sällan om att man inte tål bröd, utan att man mår bättre av att äta mindre av det, på samma sätt som man kan må dåligt av att äta stora mängder fet mat, lök eller ärtsoppa, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Örebro universitetssjukhus.

Glutenfri kost är i allmänhet dyrare. Särskilt utanför Norden innehåller glutenfri kost också mer fett och mer socker för att kompensera för att konsistensen blir annorlunda när gluten saknas.

– Glutenfritt är nyttigare om man byter ut en vanlig kaka mot ett äpple, men inte om man byter ut en vanlig kaka mot en glutenfri kaka, säger Jonas Ludvigsson.

Sverige är ett av de länder som har högst förekomst av celiaki. Ungefär 100 000 svenskar är glutenintoleranta. Men forskning har visat att inte vem som helst kan få celiaki. Minst tre olika faktorer måste samverka för att sjukdomen ska uppstå.

För det första är celiaki en autoimmun sjukdom, där immunförsvaret triggas att attackera kroppens egen vävnad. Immunförsvaret skiljer sig lite mellan olika individer och celiaki drabbar bara personer med vissa typer av HLA-gener, närmare bestämt HLA-typerna DQ2 och DQ8. Men det räcker inte. Ungefär en tredjedel av landets befolkning har någon av dessa gentyper och de flesta av dem utvecklar inte glutenintolerans. Den andra faktorn som krävs är förstås gluten.

– I stort sett alla svenskar äter gluten, men det är bara en bråkdel av oss som får celiaki, så det måste till minst en grej till. Men vad den tredje faktorn är för något vet vi ännu inte, säger han.

Många får diagnosen som barn och celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Som barnläkare med särskilt intresse för magtarm- sjukdomar träffar Jonas Ludvigsson många unga med celiaki. Han gillar att förklara och en stor del av hans arbete handlar om att motivera barn och ungdomar att fortsätta äta glutenfritt.

– Det är väldigt roligt att jobba med barn och jag brukar rita bilder som visar hur tarmslemhinnan ser ut när barnet är sjukt och hur tarmluddet kommer att växa tillbaka när barnet börjat äta glutenfri kost. Jag förklarar att det gör det lättare för kroppen att ta upp näring och energi så att barnet växer och blir starkare. Barnen kan ta det till sig även när de är ganska små och jag känner att jag ofta kan göra en insats med att hjälpa dem förstå sin sjukdom.

I stort sett alla svenskar äter gluten, men det är bara en bråkdel av oss som får celiaki, så det måste till minst en grej till.

Även om celiaki främst ger symtom i tarmen påverkar sjukdomen många delar av kroppen. Jonas Ludvigssons forskargrupp har studerat långtidsrisker som är förknippade med celiaki. Forskning har visat en förhöjd risk för bland annat viss typ av cancer, depression, sköldkörtelsjukdom, diabetes, benbrott och graviditetskomplikationer. Ludvigssons forskargrupp har också visat att risken att dö i bland annat hjärtkärlsjukdom är förhöjd för individer med celiaki.

– Celiaki påverkar många olika organsystem. Pågående inflammation är aldrig bra, utan leder till en rad olika saker. Kanske är det kronisk inflammation som ligger bakom den lätt förhöjda risken för hjärtkärlsjukdom.

Förutom inflammationen i en celiakitarm som utsätts för gluten finns även andra förklaringar till den ökade risken för andra sjukdomar och komplikationer. Om tarmen är skadad är upptaget av energi och olika näringsämnen från maten försämrad. Till exempel leder dåligt upptag av kalk till att skelettet försvagas, vilket kan öka risken för frakturer. Det är också så att samma genetiska bakgrund som krävs för att en individ ska kunna utveckla celiaki också ökar risken för diabetes typ 1 och sköldkörtelsjukdom. Den förhöjda risken för diabetes och sköldkörtelsjukdom hos celiakipatienter behöver alltså inte bero på att glutenintolerans orsakar de andra sjukdomarna, utan kan förklaras av den underliggande genetiken. Jonas Ludvigsson nämner ytterligare en faktor som bidrar till den ökade risken för fler diagnoser:

– Vad är det värsta man kan göra för att få en sjukdomsdiagnos? Jo, att gå till läkaren, för det är läkaren som ställer diagnosen. En patient med celiaki går oftare till läkaren och bli mer undersökt och på så sätt kommer man att hitta fler sjukdomar.  

Inflammerad tarm ger sämre näring
Gluten är ett ämne som finns framförallt i vete, men även i korn och råg. I Sverige har 1–2 procent av befolkningen glutenintolerans, eller celiaki som det också heter. Det är relativt mycket jämfört med andra länder. Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på gluten, vilket leder till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Tunntarmens villi, tarmluddet, skadas och följden blir försämrat upptag av näring från maten.

Text: Karin Söderlund Leifler. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2016.

Länkar