Fysisk aktivitet och bra mat kan motverka metabola syndromet

Såväl nationella som internationella studier pekar entydigt på samma sak; vi håller på att ändra kroppsform - på mitten. Övervikt och fetma, framförallt bukfetma, ökar snabbt i världen. Under de senaste 50 åren har midjemåttet bland svenskar ökat med cirka tio centimeter. En engelsk studie visar på motsvarande ökande tendens redan hos småbarn.

Övervikt och bukfetma är en del av det så kallade metabola syndromet, ett tillstånd som också karaktäriseras av högt blodtryck, höga blodfettnivåer och en okänslighet för insulin. Ett allt större intresse riktas nu mot det metabola syndromets betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

- Det finns en allmän oro för att dagens negativa trend med ökande fetma ska bryta den positiva utveckling vi haft under några decennier med minskat insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.

Olika fettsyror ger olika problem

Livsstilsfaktorer och genetiska faktorer samverkar vid uppkomsten av det metabola syndromet. Olika fettsyror i kroppen har troligen specifika effekter på de olika symtomen. Fettsyror från bukfettet tar sig exempelvis via venerna till levern och ökar därigenom nivåerna av blodfetter, framförallt triglycerider, medan nivåerna av det goda, skyddande, kolesterolet HDL i stället sjunker.

- Hos feta personer som saknar högt totalkolesterol kan oxiderade partiklar av det onda kolesterolet, LDL, i stället vara en riskfaktor.

Fetma och brist på fysisk aktivitet innebär också andra medicinska risker. På grund av de höga insulinnivåerna respektive insulinresistens dinns också en koppling till de cancerformer som delvis har samband med livsstilsfaktorer, som bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer.

Vi rör oss allt mindre

I Mai-Lis Hellénius kliniska arbete ingår även undervisning och vidareutbildning av sjukvårdspersonal. Efterfrågan på undervisning om livsstilsfaktorernas samband med hälsan har ökat enormt, säger hon. Idag föreläser hon också externt.

Hon tycker att många olika kostråd är dåligt underbyggda eller hårddrar sitt budskap, och att det i stället handlar om vanlig mat. Att det är där vi måste börja förändra. Våra matvanor spelar en stor roll, både hur vi äter och vad vi äter. Oregelbundna matvanor har en koppling till bukfetma och en högre förekomst av det metabola syndromet.

- Vi rör oss också allt mindre, sitter framför TVn och datorn eller i bilen. Vi säger inte längre "jag ska gå och handla", utan "jag ska åka och handla". Men de allra flesta klarar av att göra förändringar. Med små stegvisa förändringar är chanserna större att resultatet blir bestående.

Små förändringar ger resultat

En studie i Sollentuna har visat att även mindre förändringar kan få stor betydelse, för i det här fallet män mellan 35-60 år. De män som minskade sitt dagliga intag av fett med tio gram, motsvarande två-tre ostskivor, hade efter ett halvår också minskat sitt bukomfång med två centimeter.

- Det totala kolesterolvärdet hade gått ned med tio procent. De här männen hade dessutom fått både en minskad insulinfrisättning och ett lägre blodtryck. Det visar på betydelsen av en så pass liten förändring som ett par ostskivor.

I stället för att ensidigt fokusera på sitt BMI-värde, bör man ha kontroll på sitt midjemått, säger hon.Det är en starkare riskfaktor för det metabola syndromet. För kvinnor bör midjemåttet vara högst 88 centimeter. För män räknas värden över 102 centimeter som bukfetma. Värdena gäller oavsett personernas längd.

För närvarande pågår en studie med ett hundratal bukfeta män och kvinnor i Stockholm. Syftet är att ta reda på om fysisk aktivitet på recept tillsammans med information om livsstilens betydelse kan påverka deras blodtryck, blodfetter och insulinfrisättning.

- Vi vill också veta vad som händer i fettcellerna, exempelvis hur uttrycket av olika gener påverkas och vilka gener som skulle behöva inaktiveras.

Besparingar för sjukvården

I samarbete med Handelshögskolan har hon genomfört hälsoekonomiska undersökningar som visat att en förbättrad livsstil också skulle leda till markanta besparingar för sjukvården.

- Det är inte mycket i vården som gör att vi kan spara pengar. Men fick alla med risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom hjälp av sjukvården med att ändra livsstil, det vill säga öka sin fysiska aktivitet, dra ned på det mättade fettet och äta mer fibrer, frukt och grönt, skulle det under fem års tid kosta sjukvården i länet 24 000 kronor per person.

- Dessa personer minskar dock sin risk för kardiovaskulär ohälsa och mer än halverar sin risk för diabetes. I slutänden blir det i stället en besparing på 9 000 kronor per person.

Hon skulle gärna se att livsstilsförändringarna fick en tydligare plats inom sjukvården. Ett önskemål är en livsstilsmottagning som skulle drivas av Karolinska Institutet och landstinget i samverkan.

Själv har hon i samarbete med Karolinska Institutet Education AB tagit fram kursen "Vägar till en bättre livsstil", som idag finns på CD och i pappersform. Förhoppningen är nu att göra ett helt utbildningspaket med animeringar och inspelade föreläsningar.

Text: Eva Cederquist, publicerad i Cell till Samhälle 2007

Om forskningsämnet

Det metabola syndromet, det vill säga bukfetma, höga blodfetter och okänslighet för insulin, ökar i hela världen. Mai-Lis Hellénius studerar hur olika livsstilsfaktorer, främst fysisk aktivitet och matvanor, kan påverka uppkomsten av syndromet respektive möjligheten att med förändrad livsstil påverka den framtida risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Forskargruppen studerar även de bakomliggande mekanismerna, som hur livsstilen påverkar uttrycket av gener i fettväv.

Länkar

Hjärt-kärlsjukdomarProfessor