Från träben till robotarm

Förr fick den amputerade nöja sig med en stel träbit. Idag kan en protes styras med tankens kraft.

Typer: Till exempel arm-, ben-, öron-, ögon-, och tandproteser. En del opereras in i kroppen, som konstgjorda leder och hjärtklaffar.
Orsak: Bland annat amputation, artros, benskörhet, cancer.
Drabbar: I Sverige genomförs cirka 30 000 höft- och knäprotesoperationer och 3500 amputationer årligen. Varje år får ungefär 7 000 svenskar ett konstgjort öga.

Protesernas historia

1000 år före Kristus: Tå i trä. Egyptierna var inte bara framstående byggnadstekniker utan också pionjärer inom protetisk konstruktion. En tåprotes i trä och läder på en mumie är det äldsta fyndet som visar att proteser användes redan på faraonernas tid.

1500-talet: Rörliga proteser. Efter medeltidens era med stela järnkrokar och träben går Ambroise Paré, den moderna kirurgins fader, i bräschen för den tekniska utvecklingen av proteser. Bland annat gör han en handprotes med mekaniska ”leder”.

1774: Klapprande vita tänder. En fransk apotekare, granne med en porslinsfabrik och missnöjd med illaluktande och missfärgade tänder från djur och stupade soldater, tillverkar de första löständerna i porslin. 

1832: Öga av glas. Tyskland blir centrum för tillverkning av ögonproteser när en tysk glasblåsare, känd för sin tillverkningskonst av dockögon, utvecklar en egen förfi nad teknik att göra ”moderna” ögon av glas.

1945: Krigets efterdyningar. Hundratusentals amputeras under första och andra världskriget, vilket driver produktutvecklingen av proteser framåt.

1952: Skruvat. Läkaren Per-Ingvar Brånemark sätter det moderna dentalimplantatet på världskartan när han upptäcker att metallen titan kan integreras med skelettet. Det gör titanskruven till ett ovärderligt verktyg inom proteskirurgin. 

1962: Nya höfter möjligt. John Charnley, den moderna höftkirurgins fader, introducerar en framgångsrik modell att laga trasiga höftleder. Det innebär en bot mot smärtan för många artrospatienter. Grunderna för metoden används än idag.

1964: Muskelstyrd armprotes. Den första myoelektriska armen tillverkas. Medvetna muskelrörelser omvandlas till elektriska signaler via elektroder mellan den amputerade stumpen och protesen, som på så vis kan utföra olika rörelser.

1990-talet: Intelligent knä. Det första mikroprocessorstyrda knäet skapas. Med hjälp av snillrika sensorer känner protesknäet av gånghastighet och belastning och imiterar det normala knäets förmåga att anpassa sig vid rörelse och vila.

2006: Tankestyrd robotarm. Protesforskningen når ett genombrott när forskaren Todd Kuiken tillverkar den första tankestyrda protesen. Med hjälp av elektroder och den amputerade lemmens muskelnerver, reagerar protesarmen på samma sätt som om den vore en ”vanlig arm”.

 

 

Källor: A brief history of prosthetics, inMotion nov/dec 2007, Kim M Norton. The advancement of prostheses throughout history, Alexis Douglas. How prosthetic limbs works, Isaac Perry Clements. History of the study of locomotion: Prosthetics. 

 

Ledande forskning förlänger protesliv

Sverige har internationellt sett mycket goda resultat när det gäller operation av konstgjorda höft- och knäleder. Ungefär 90 procent av proteserna sitter kvar i mer än tio år. André Stark, professor i ortopedi vid Karolinska Institutet, menar att det svenska protesregistret är en starkt bidragande faktor till resultaten. 

– Med hjälp av registerdata 30 år tillbaka i tiden har vi kunnat vaska fram de mest livsdugliga ledproteserna. I USA, där de använder betydligt fl er tekniker och protestyper, får nästan tre gånger så hög andel av patienterna operera in sin protes på nytt, säger André Stark.

Men proteslossning, bennedbrytning och infektioner är fortfarande ett problem. Genom att samköra olika register vill forskarna undersöka om de kan fi nna bakomliggande faktorer som kan påverka utfallet. 

– Vi försöker också förstå de biologiska mekanismer som ligger till grund för att en protes lossnar samtidigt som vi utvärderar en ny metod för att upptäcka proteslossning i tid, säger André Stark.