Fråga forskaren

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Svaret publiceras här på webben och i Medicinsk Vetenskap, Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning. Bästa frågan som publiceras i tidningen vinner ett första hjälpen-kit.

Vi kan tyvärr inte svara på frågor om din egen hälsa, vänd dig i sådana fall till din läkare.

Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Vad är glasshuvudvärk?

Fråga: Ibland när jag äter glass eller dricker något kallt får jag plötsligt intensiv huvudvärk som om hjärnan fryser till is. Vad är det som händer?

/Greta

Svar: Kortvarig, plötslig huvudvärk efter att man ätit eller druckit något kallt, så kallad ”glasshuvudvärk” är vanligt och har till och med en egen diagnos i den internationella huvudvärksklassifikationen. Huvudvärken är oftast lokaliserad till
pannan eller tinningen och uppträder inom några minuter efter att man ätit eller druckit något kallt. Den är vanligare hos individer som har migrän.

Enligt en teori uppstår huvudvärken genom att kylan aktiverar köldkänsliga mottagare i gommen, så kallade TRPM8-receptorer. Detta leder till att blodflödet ökar för att värma upp hjärnan, vilket orsakar huvudvärken. Huvudvärken kan också vara överförd, så kallad refererad smärta, det vill säga den sitter i gommen men upplevs som huvudvärk.

/ Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi

Varför bränner vi olika mycket fett?

Fråga: Man ser ofta smala människor som har ett mycket högre kaloriintag än de normalviktiga eller överviktiga. Jag vet att muskelmassan styr hur mycket fett som förbränns och att man kan ha fel på ämnesomsättningen (låg sköldkörtelfunktion), men det verkar som om det inte är enda skillnaden?

/ Anita E Jansson

Svar: Tack för din fråga som jag tror är något som många reflekterar över. Dock är det så, att smala människor (om de förblir smala) faktiskt inte tar in fler kalorier än de förbränner. De smala personer du tänker på som äter mycket, gör alltså av med dessa kalorier och i de absolut flesta fall så har detta inte med rubbningar i ämnesomsättningen att göra. Men det som är spännande är att även många små rörelser kan ha betydelse – till exempel vanan att resa på sig ofta, springa och hämta saker man har glömt, eller att stå upp och arbeta.

Det är dessutom så att i viloläge förbränner en tyngre människa fler kalorier än en som väger mindre, och när en tyngre person utför arbete – till exempel en promenad – så tar det fler kalorier i anspråk eftersom man måste förflytta en större massa.

James A Levine på Mayokliniken i USA har gjort mycket forskning i detta område om du vill läsa mer om betydelsen av vardagliga rörelsemönster.

/ Anna Krook, professor i integrativ fysiologi

Varför är vi så intoleranta?

Fråga: Varför är glutenintolerans vanligare i Sverige än i Kina?

/Johanna

Svar: Förekomsten av celiaki (som ofta kallas glutenintolerans) varierar över världen. I många länder i Västeuropa ligger förekomsten kring en procent, men i vissa grupper är den högre (som bland svenska barn, och i vissa grupper i Finland) och i andra grupper lägre (Danmark och Tyskland). Hur vanlig diagnosen celiaki är beror på två saker:

1. I vilken utsträckning vi inom vården letar efter sjukdomen. Eftersom sjukdomen kan ha mycket diffusa symptom, tänker inte alla läkare på att testa för sjukdomen.

2. Den sanna förekomsten. I vissa länder är medvetenheten om celiaki låg, då får mycket få diagnosen.

Min gissning är att medvetenheten om celiaki är som högst i Sverige och Finland, medan den är låg i Kina, och där har också mycket få människor fått diagnosen celiaki, men vi vet att sjukdomen förekommer även där!

Den viktigaste faktorn som bidrar till att man får celiaki är gluten, som förekommer i vete, råg och korn. I länder där man inte äter gluten, finns inte celiaki. Faktor nummer två är arvsmassan. I länder där många i befolkningen har en genetik som ökar risken för celiaki så ser vi många fall (exempelvis i Sverige). Utöver dessa två faktorer kan vi bara spekulera kring orsaker.

Tidigare trodde många att hur länge ett barn blev ammat var avgörande för risken att få celiaki. Men ny forskning visar att amningslängden och tidpunkten för glutenintrodukton nog inte är så viktig. En annan möjlig faktor är tarmfloran, men på det området vet vi ganska lite.

Jag tror alltså att den låga förekomsten av celiaki i vissa länder beror på att läkare inte letar efter celiaki, att patienter med celiaki inte söker för sina symtom, att man äter lite gluten, och att arvsmassan i vissa länder ser annorlunda ut än i Sverige. Men sedan finns det andra faktorer, och de ska jag försöka ta reda på!

/ Jonas F. Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi

Ser vi samma färger?

Fråga: Är det så att två eller flera personer med vanlig normal syn ser färger i sin omgivning i exakt samma nyans? Ibland kan man undra när man tycker att någon valt till exempel en väldigt osmaklig färg i sin klädsel eller inredning i hemmet. Kan det till och med vara så att en person ser en grön färg som en annan ser som blå men namnet på färgen blir ju densamma eftersom det är inlärt från barnsben.Vad vet man om detta?

/ Anita Thunell

Svar: I ögats näthinna finns tre sorters färgkänsliga celler som stimuleras av rött, grönt och blått ljus. Utifrån dessa cellers signaler till hjärnan skapas upplevelser av färger. De färgkänsliga cellerna kan ha lite olika proportioner hos olika individer vilket kan leda till skillnader i hur färgnyanser uppfattas. I en blågrön färg kan till exempel det blåa vara mest framträdande för en individ medan en annan mest ser den gröna nyansen.

Bortsett från dessa relativt små skillnader tyder allt på att personer med normal syn i princip uppfattar färger på samma sätt. Men det händer ändå ofta att människor uppfattar färger radikalt olika, och det beror då på ett annat fenomen som kallas färgkodning. Det innebär att våra hjärnor bestämmer sig för vilken färg ett föremål har första gången vi ser det och sedan håller fast vid det. En person som köper en tröja kan till exempel uppleva den som grön i affärens belysning, medan någon som väntar utanför affären bestämt hävdar att den är blå, eftersom den ser blå ut i solljus. Personen som köpte tröjan kommer dock att fortsätta att uppleva den som grön, alldeles oavsett hur ljusförhållandena förändras. De två personerna kan vara oense om tröjans färg under lång tid framåt.

Förmågan att uppfatta färger kan också skilja sig mellan yngre och äldre människor. Äldre män köper exempelvis ofta lila bilar, eftersom de till skillnad från många andra tycker att lila är en behaglig färg. En förklaring till denna skillnad kan vara att äldre män ofta har en grumling på linsen som gör att de uppfattar den lila färgen som mer blå än lila.

/ Rune Brautaset, docent i fysiologisk optik

Har skallrande tänder något syfte?

Fråga: Jag undrar varför man skallrar tänder när man fryser? Fyller det någon funktion?

/ Anna Ilar

Svar: Att man skallrar tänderna när man fryser beror på kroppens eget försvar mot en hotande sänkning av temperaturen i kroppens inre organ. Det första som sker när man utsätts för kyla är att hudens blodkärl drar ihop sig för att minska värmeförlusterna. Om det inte hjälper så börjar kroppens muskler att göra snabba små sammandragningar, det som man kallar frossa. Sådana muskelsammandragningar skapar värme i musklerna och den värmen transporteras till kroppens inre organ.

Vid förbränning av socker och andra näringsämnen i musklerna blir normalt 75 procent av energin värme och resten nyttigt yttre arbete, till exempel att man går uppför en trappa eller lyfter ett tungt föremål. Vid frossa blir en ännu större andel av förbränningsenergin till värme eftersom inget yttre arbete uträttas med musklerna. Alla muskler i kroppen engageras vid frossa och därför också tuggmusklerna. Det är därför vi skallrar med tänderna när vi fryser.

/ Dag Linnarsson, professor i baromedicin

Blir tvättat hår fett?

Fråga: Jag skulle vilja veta om det ligger någon sanning i att håret blir fetare ju mer man tvättar det?

/Lennart Stenström

Svar: Nej, det är en myt. Däremot är det bra att tvätta skalpen ofta om man vill undvika fett hår. Där finns nämligen det feta talg som produceras i hårsäckarna och som smörjer hårstråna.

Skalpen är också hem för en svamp som heter Malassezia furfur och som äter just talg. Den lämnar då kvar en restprodukt i form av oljesyra som irriterar huden och leder till att hudceller dör och till sist trillar av, det vill säga mjäll. Genom att tvätta bort överflödigt talg minskar man därför också risken för mjäll, eksem och andra besvär som beror på Malassezia furfurs framfart.

/Lars Norlén, forskare i dermatologi

Kan ungt blod föryngra kroppen?

Fråga: Jag undrar om det går att frysa in sitt blod när man är ung för att sedan injicera det när man blir äldre för att motverka ålderströtthet? Kan man få göra det lagligt i Sverige nu eller i framtiden?

/Amanda Roa Torén

Svar: Det finns inga sådana möjligheter i dag, men ny forskning tyder på att det medicinskt sett kanske inte är ett helt otänkbart framtidsscenario.

Ända sedan 1950-talet har man känt till att blod från unga möss kan få vävnader i äldre möss att fungera bättre. Det finns faktorer i ungt blod som verkar kunna aktivera stamceller i gammal vävnad, vilket bidrar till att en del av de skador som finns i åldrad vävnad repareras. Nyligen har forskare visat att ungt blod kan förbättra hjärnans funktion och leda till bland annat bättre minne. Man har också kommit fram till att en faktor som isolerats från ungt blod, proteinet GDF11, ensamt kan förbättra funktionen hos gamla hjärtan och muskler samt leda till ökat blodflöde och nervnybildning i delar av hjärnan.

Allt detta gäller möss och det återstår att ta reda på om liknande effekter kan uppnås hos människor. Ett eventuellt framtida läkemedel måste också visas vara säkert, så att aktivering av stamceller inte medför ökad risk för till exempel ohämmad celldelning och cancer.

/Bengt Winbladm, professor i geriatrik

Varför tål svenskar mjölk?

Fråga: Stämmer det att vi i Sverige tål laktos extra bra? Varför är det så?

/Cecilia

Svar: Laktosintolerans i vuxen ålder är det normala för människan. När vi föds har tarmens epitelceller förmåga att bilda enzymet laktas som bryter ner laktos, mjölksocker, i modersmjölken. Den genetiska koden för laktas finns i den så kallade LCT-genen, men det normala är att denna gens produktion nedregleras av en annan gen, MCM6, när vi blir vuxna. Det leder till att laktos istället bryts ner av tarmens bakterier, vilket kan leda till symtom som gasbildning, diarré och uppblåsthet, det vill säga laktosintolerans. Detta ska inte förväxlas med mjölkallergi eller annan överkänslighet då immunförsvaret är aktiverat.

De flesta svenskarna har dock en mutation i MCM6 som gör att de förblir laktostoleranta livet ut. Mutationen är mindre vanlig bland personer med ursprung i Finland eller andra delar av världen. Denna lilla förändring leder till att laktas fortsätter att bildas och aktiveras och det räcker att ha mutationen i den ena av de två allelerna, genvarianterna, för att individen skall förbli laktostolerant. Mutationen anses ha bildats för 7200-7800 år sedan i östra delarna av Centraleuropa i den så kallade Bandkeramikkulturen. I Europa finns ytterligare en mutation som har sitt ursprung på den arabiska halvön men som också finns bland människor på den iberiska halvön och sydvästra Frankrike. En tredje mutation, också i MCM6, har nyligen rapporterats från östra Asien.

Att kunna tillgodogöra sig mjölk från djur under hela livet har utgjort en evolutionär fördel, och mutationerna har bevarats och förekommer i högre grad i befolkningar som hållit boskap under lång tid.

/Greger Lindberg, professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Hur kan jag ändra min dygnsrytm?

Fråga: Jag är extremt morgontrött och undrar hur man bäst ändrar på sin egen dygnsklocka/dygnsrytm utan att det medför stress för kroppen?

/Stina Johansson

Svar: Den biologiska klockan ruckas bäst genom ljus. För att tidigarelägga klockans inställning stiger man upp litet tidigare än man skulle vilja och exponerar sig för starkt ljus (helst dagsljus) mellan sju och åtta på morgonen (gärna ännu tidigare). En ljusbehandlingslampa är ett relativt bra alternativ. Detta måste kompletteras med mörkerexponering på kvällen, det vill säga undvik dagsljus efter klockan åtta på kvällen, liksom starkt inomhusljus – så mörkt som möjligt. Gå sen till sängs något lite tidigare på kvällen. Stig upp litet tidigare nästa dag och gör om samma sak. Var noga med att inte få ”återfall” genom att sova länge på morgonen eller gå till sängs senare. Medicinering med sömnhormonet melatonin förekommer i till exempel i USA för att tidigarelägga insomnandet (Melatoninet tas då tidig kväll) men det är inte lättillgänligt i Sverige.

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi

Va­rför känns ljudet jobbigt?

Fråga: Jag undrar vad som ligger bakom den obehagliga känslan som uppstår när man hör vissa ljud, till exempel när man drar en gaffel över porslin eller drar naglarna över ett blankt papper?

/Patrik

Svar: Forskning visar att det finns två kategorier av ljud som nästan alla människor uppfattar som obehagliga. För det första gäller det ljud som vi av lättbegripliga psykologiska skäl vill ska upphöra. Exempel på sådana ljud kan variera mycket. Skrikande bebisar vill vi ju gärna få tyst på genom att de blir glada och lyckliga igen. Ljudet av kräkningar är ett helt annat exempel på någonting som låter genuint obehagligt. Den andra kategorin är högfrekventa ljud som låter gälla och skärande. Du har själv gett exempel på sådana ljud, som sticker ut från det brus som normalt råder omkring oss. Hit hör även ormars väsande, och den evolutionära förklaringen till den obehagliga känslan är troligen att dessa ljud har fungerat som en varningssignal. Man har också sett att plötsliga och starka ljud i mellanfrekvensområdet kan framkalla obehag. En kvist som bryts i mörkret är ett exempel från naturen.

/ Ulf Rosenhall, professor i klinisk audiologi

Pigg av att tugga tuggummi?

Fråga: Stämmer det att barn i klassrum lär sig bättre och blir mer alerta om de får tugga tuggummi under lektionerna?

/ Ingela Kémi

Svar: Forskning på unga studenter, inte barn, bekräftar att tuggummituggande leder till ökad uppmärksamhet och vakenhetsgrad och högre sinnesstämning, men inte bättre minnesförmåga. Detta kan bero på den motoriska aktiviteten i sig, men tuggandet leder också till ökad frisättning av signalsubstansen serotonin samt mer blod till hjärnan, vilket förbättrar syresättningen. Så blir man trött mot slutet av ett långt prov, kan det vara en bra idé att tugga tuggummi för att öka vakenheten.

/ Mats Trulsson, professor i oral rehabilitering

Har "eeh" någon funktion?

Fråga: Varför uttalar man "eeh" när man talar och föreläser? Vad händer i hjärnan?

/ Francisco Pinto Olmedo

Svar: Det korta yttrandet/ljudet "eeh" används universellt. Det är ett enkelt ljud att uttala, som ställer låga krav på kognitiv förmåga och ljudet är också ett av de första som spädbarn använder för att söka kontakt.

Den här typen av ljud passar bra att använda som signal på att man inte har talat färdigt, utan planerar fortsätta, och därför inte vill att någon annan tar över ordet under ett pågående samtal. Ljudet fungerar också som tankepaus för talaren och ett sätt att behålla uppmärksamhetsfokus på det man vill säga och därigenom undvika att tappa tråden.

Andra korta utfyllnadsuttryck är till exempel eller, liksom och vad heter det. Vad som händer i hjärnan beror på syftet med användningen av ljudet. Är syftet att behålla fokus aktiveras en viss del av hjärnan, medan andra delar involveras om mentala reaktioner som exempelvis rädsla är aktuella i sammanhanget.

/ Ing-Mari Tallberg, forskare i logopedi

Byta blod och bli av med hiv?

Fråga: Kan man göra en hivsmittad patient frisk genom att byta blod? Eller kan man göra en massiv antiviralbehandling och sedan skölja igenom systemet med kanske 200 liter blod - och bli av med det?

/ Anton Lifhjelm

Svar: Försök har gjorts med att byta hela blodvolymen på hivinfekterade personer utan att detta lyckats bota dem. Även olika varianter på benmärgstransplantation har utförts utan framgång. Anledningarna är fl era. Den viktigaste faktorn är att den största mängden hiv hos en infekterad person finns i lymfvävnaden och inte i blodet. Faktum är att den största mängden lymfvävnad och därmed största mängden hiv finns i tarmväggen, men också på en mängd andra ställen i kroppen, exempelvis lymfkörtlar.

Hiv infekterar också andra celltyper, exempelvis makrofager och mikroglia-celler. Makrofagerna finns i alla vävnader och mikroglia i centrala nervsystemet. Även om "massiv" antiretroviral behandling används så finns det ändå kvar ett begränsat antal "sovande" hiv, så kallade hiv-virioner, i sannolikt olika celltyper, och framför allt i de vilande minnescellerna. Att skölja bort dem är av ovan nämnda och ytterligare skäl inte möjligt. Till råga på allt kan det teoretiskt räcka med att en enda infektiös hiv-virion finns kvar för att omöjliggöra bot. Hiv-bot-forskningen fokuseras för närvarande just på att försöka hitta nya sätt att eliminera dessa latent "sovande" infekterade celler.

I väntan på nya genombrott har faktiskt en benmärgstransplanterad hivinfekterad leukemipatient förmodligen blivit botad från hiv. Men denna patient genomgick en serie av olika typer av andra behandlingar och betydelsen av de enskilda åtgärderna för den troliga boten är ännu inte klarlagd.

/ Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi

Hur äter man vitaminer bäst?

Fråga: Ska alla vitamin- och mineraltillskott tas samtidigt vid någon särskild tid eller ska de delas upp? Ska vissa kombinationer undvikas? Vilket vitamin/mineral tenderar svenskarna missa mest i kosten?

/ Emma

Svar: För att inte mineralerna ska påverka de känsliga vitaminerna rekommenderas att ta vitamintillskott för sig och mineraltillskott för sig; det ena på morgonen och det andra på kvällen. Ta dem i anslutning till måltid. Flera vitaminer och mineraler kan lätt överdoseras, kontrollera därför noga att du bara äter dagsdosen, läs mer på livsmedelsverket.se.

I Sverige har vi problem med försörjningen av järn, vitamin D och folat, vilket särskilt gäller unga kvinnor. Äldre kan ha brist på vitamin D. Men generellt behöver vi inte tillskott förutsatt att vi äter tre måltider om dagen av vettig mat och inte har ökade behov på grund av svårigheter med upptaget i magtarmkanalen.

Folat, som finns i livsmedel som grönsaker, frukt och fruktjuicer, verkar ha en något annorlunda funktion än den renframställda versionen folsyra som finns i tabletter. Vi bör därför i första hand se till att få i oss folat från maten, men vår forskning visar att intaget hos skolbarn av frukt och grönsaker - bra folatkällor  är lågt i Sverige. Vi har också visat att tonåringar med låga folatintag hade sämre skolbetyg - och vice versa, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå.

/ Agneta Yngve, forskare inom nutrition

Varför fryser vi olika mycket?

Fråga: Varför fryser vi olika mycket?

/ Teresa Matérn

Svar: En del har nedsatt funktion i hjärtat och dålig blodgenomströmning i händer och fötter. Andra orsaker kan vara för lite underhudsfett eller minskad värmeproduktion i kroppen, som kan vara orsakad av underfunktion i sköldkörteln.

Stora individuella variationer finns också i hur väl temperaturreglerande mekanismer, som påverkar värmeproduktion och värmeförluster, anpassar sig till yttre temperaturförhållanden. I några få fall har man samtidigt undersökt den subjektivt upplevda frusenheten.

/ Mats Rundgren, forskare i fysiologi

När kan forskare läsa våra tankar?

Fråga: När kan forskare läsa våra tankar?

Svar: En tankeläsningsmaskin som kan avslöja människors innersta tankar har många drömt om. En sådan finns inte, men med modern hjärnavbildningsteknik, så kallad multi-voxel pattern analysis, går det att utläsa förvånansvärt mycket information om människors mentala tillstånd.

Forskare har till exempel kunnat återskapa filmbilder som försökspersoner ser på genom att studera personens hjärnaktivitet. Med samma teknik går det att förutse vad en person kommer att bestämma sig för att göra, till exempel trycka på knapp A eller knapp B, flera sekunder innan personen själv upplever sig fatta ett beslut. Det visar att våra medvetna beslut föregås av omedvetna processer i hjärnan som kan upptäckas med hjärnavbildning.

Det går också till viss del att utläsa om en person ljuger eller talar sanning. Tekniken utnyttjas därför kommersiellt av samma sorts företag som tidigare har intresserat sig för lögndetektorer. I USA kan man till exempel låta scanna sin hjärna för att bevisa att man inte har varit otrogen mot sin fru. Inga seriösa forskare tycker att tekniken är tillförlitlig nog för att använda till sådant. Men forskningen är intressant eftersom den kan lära oss mer om hur hjärnan kodar information.

/ Henrik Ehrsson, professor i neurovetenskap

Skyddar antioxidanter cancerceller?

Fråga: Antioxidanter sägs skydda kroppens celler och öka dess motståndskraft. Skyddar antioxidanter även cancerceller, och bör man i så fall undvika större mängder livsmedel som innehåller mycket antioxidanter, exempelvis bär, under pågående cancerbehandling?

/ Gun

Svar: Antioxidanter behövs för såväl den normala cellens funktion som för cancercellens tillväxt och tumörens spridning. De deltar i reglering av bland annat cellens tillväxt och utveckling och skyddar mot fria radikaler och det vi brukar tala om som oxidativ stress. Vid en cancersjukdom är det dock inte till någon hjälp att ta bort eller minska mängden antioxidanter, eftersom man då försämrar förutsättningarna för de normala cellernas funktion, det är ju dessa celler som skall hjälpa patienten att tillfriskna. Om man ska svälta ut en cancer måste man alltså göra det specifikt och det går inte att göra om tumören är spridd.

I studier med extra tillförda antioxidanter har man generellt inte sett att dessa har minskat risken att utveckla cancer eller påverkat cancerdödligheten. I vissa fall har man till och med sett att tillskott av A-vitamin ledde till en något ökad risk att utveckla cancer.

Den enda antioxidant som visat viss förmåga att skydda mot cancer och minskat cancerdödligheten är vissa former av selen. Studier pågår nu för att pröva selen vid behandling av svårt sjuka cancerpatienter, samtidigt som selen studeras som en cancerpreventiv behandling med syfte att minska risken att få cancer.

/ Lennart Eriksson, professor emeritus i patologi

Påverkar eltandborsten hjärnan?

Fråga: Eftersom vibrerande verktyg kan ge nervskador, undrar jag vad som händer i hjärnan när man använder en eltandborste? Är barns hjärnor känsligare för vibrationerna?

/ Anna Laveskog

Svar: Som många forskare har jag svårt att ge ett enkelt svar på din fråga. Min egen bakgrund är bland annat forskning kring hur stötvågor från detonationer kan fortplantas till hjärnan. Ett komplext problem rent fysikaliskt, men med helt annan styrka på vågorna. Jag har mot bakgrund av den forskningen mycket svårt att se hur vibrationer från en eltandborste skulle kunna ha effekter på hjärnan.

Det finns skillnader mellan barn och vuxna beträffande känslighet för fysisk påverkan. Shaken baby syndrome är ett exempel på detta, förmodligen relaterat till både sämre muskelförsvar hos barnet och skillnader i strukturen i hjärnan. Även beaktat detta tvivlar jag på påverkan från eltandborstar.

Vibrationsskador på nerver hos de som arbetar med borrar och liknande redskap är nog mest sekundär till reaktioner i blodkärlen. Dessa drar ihop sig och man får effekter som vita fingrar och även skador på nerverna. Om blodkärlen till hjärnan skulle dra ihop sig på motsvarande sätt så skulle man nog få andra mer uppenbara symptom, balansrubbning med yrsel och kanske synpåverkan till exempel. Finns nog inte beskrivet som effekt av eltandborste.

En studie från USA har visat att borsta tänderna med eltandborste på kritiskt sjuka inom neurointensivvård inte ger ett högre ökat tryck i hjärnan jämfört med vanlig tandborste. Så om det inte ens är skadligt för dessa patienter, så kan du nog känna dig lugn.

/ Mårten Risling, professor i anatomi

Kan man behandla hjärtinfarkt med stamceller?

Fråga: Hur långt har man kommit med stamcellsbehandling efter hjärtinfarkt? Används sådan behandling i dag i Sverige?

/ Marit Salater

Svar: Stamcellsbehandling efter hjärtinfarkt används inte i sjukvården idag och vi kan idag inte reparera skadad hjärtmuskulatur. Man har i kliniska studier provat att förhindra utvecklingen av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt med olika typer av celler, men utan några större framsteg. Vid hjärtinfarkt försvinner cellerna, framför allt i hjärtmuskulaturen, och kvar blir ärrvävnad där celler inte har någon bra tillväxtyta. Vi forskar kring stamceller eftersom man måste kompensera förlusten av celler på något sätt. Därför måste vi aktivt tillföra celler som kan utvecklas till hjärtmuskulatur samt matrix, en substans som cellerna gillar att växa på.

Man har också provat att tillföra ett matrixmaterial såsom alginat (från havsalger), som fyller ut det skadade området i hjärtmuskeln och därmed förstärker kammarväggen och förhindrar utvidgning. Detta har till viss del visat sig framgångsrikt på djurmodeller, men har inte provats kliniskt på människor.

/ Karl-Henrik Grinnemo, forskare inom regenerativ kardiologi

Varför går man upp i vikt av antipsykotiska läkemedel?

Fråga: Varför går man upp i vikt av antipsykotiska läkemedel?

/ Pebbles Karlsson

Svar: Att antipsykotika ökar risken för fetma är alldeles klart. De bakomliggande mekanismerna är dock till stora delar okända. Hormoner som påverkar hunger och aptit, ghrelin och leptin, kan medverka, liksom påverkan av dopaminsystemet som fungerar som ett belöningssystem som lockar oss att äta mera. Frågan blir ännu mer komplicerad då schizofreni-sjukdomen i sig själv är förenad med övervikt, kanske beroende på en bristande mental och fysisk energi eller en ämnesomsättnings-defekt som är knuten till sjukdomen. Av detta följer att patienter med schizofreni är särskilt utsatta för viktuppgång.

/ Göran Engberg, professor i farmakologi

Kan kosten påverka adhd?

Fråga: Jag har hört att adhd-symptom kan förbättras av kostförändringar. Finns det några teorier om vad det är i kosten som påverkar och hur det går till?

/ Micko

Svar: Det vetenskapliga underlaget för att behandla adhd-symptom med kostförändringar är begränsat. En del studier visar små men positiva effekter på adhd-symptom genom kosttillskott med omega 3 och elimination av färgämnen. Andra eliminationsdieter gav inga tydliga resultat. Trots bristen på evidens provar många föräldrar till barn med adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder olika kostförändringar med hopp om att symptomen ska förbättras, oftast utan någon kontakt med läkare. Enligt min mening bör man vara mycket försiktig med att prova kostförändringar på egen hand. Samtidigt bör självfallet personer som har adhd och dessutom är överkänsliga för eller allergiska mot vissa ämnen undvika dem.

I allmänhet är kopplingen mellan gener, miljö, tarmen och hjärnan ett intressant och växande forskningsområde där det mesta fortfarande är okänt. En del forskare tror att bakteriefloran i tarmen och tarmens nervsystem kan ha stor inverkan på hjärnans funktion, men än så länge vet vi alltså mycket lite om detta i relation till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Sven Bölte, professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap

Fetmaoperationer till vilket pris?

Fråga: Finns det någon ekonomisk vinning med att utföra fetmaoperationer för att minska övervikt, med tanke på vilka följder som kan uppstå? Man minskar sjukdomar som diabetes och högt blodtryck men biverkningar som tarmvred och epilepsi kan uppstå istället.

/ Catharina Larsson

Svar: Jämfört med konventionell behandling leder fetmakirurgi till minskad risk för förtida död, hjärtinfarkt, stroke, cancer och typ 2 diabetes. Det har den svenska studien Swedish Obese Subjects (SOS) visat. Dessutom hade den grupp som behandlades med fetmakirurgi bättre hälsorelaterad livskvalitet under en uppföljningsperiod på 10 år jämfört med kontrollgruppen.

Fetmakirurgins långsiktiga kostnadseffektivitet jämfört med konventionell behandling har ännu inte utvärderats. Nyligen publicerades data från SOS-studien som visade att läkemedelskostnaderna var lägre i kirurgigruppen under en 20-årsperiod. Men konsumtionen av slutenvård och specialiserad öppenvård var likartad under större delen av uppföljningsperioden efter att initialt varit högre i kirurgigruppen på grund av operationen och associerade komplikationer. Annan forskning har visat att det finns en risk för de biverkningar du nämner, tarmvred och epileptiska anfall, men det är relativt få, färre än en procent enligt en svensk studie, som drabbas av det.

För att bedöma kostnadseffektiviteten av kirurgi jämfört med konventionell fetmabehandling skulle även konsumtion av primärvård, samt eventuella effekter på sjukskrivning och förtidspension behöva vägas in. De totala kostnaderna skulle sedan jämföras med hälsoeffekterna för att bedöma om förbättrad hälsa erhålls till en rimlig kostnad. Detta är ännu inte gjort och det är därför svårt att ge ett tydligt svar på frågan i dagsläget.

/ Martin Neovius, Civilekonom och docent i epidemiologi

Varför svänger språket med humöret?

Fråga: När det gjorde mycket ont under min förlossning började jag plötsligt tala engelska. En kollegas syster räknar alltid på italienska fast hon är svensk och en annan pratar bara dialekt när han är upprörd. Hur kommer sig detta?

/ Marianne

Svar: Den mänskliga hjärnan arbetar oftast på egen hand och utan att vi har full kontroll över vad vi gör. De exempel på oväntad växling till annat språk eller dialekt som finns i frågan har gemensamt att de uppstår i situationer som kräver extra uppmärksamhet. De flesta människor i världen kan fler språk eller dialekter och har förmåga att välja rätt språk i varje situation. Det språk man lärde sig först är mest stabilt och ofta förknippat med känslomässiga minnen från barndomen. Kanske kan det göra att en tidigt inlärd dialekt aktiveras vid upprördhet då man har mindre kontroll över sitt beteende.

Vid stark smärta krävs också extra kontroll över uppmärksamheten. En metod för att behärska smärta är att genom meditativa tekniker intensivt fokusera uppmärksamheten på något annat, till exempel ett yttre stimuli. Kanske kan fokusering på ett annat språk vara ett liknande (omedvetet) "knep". Att byta språk när man räknar, en uppgift som ibland kan upplevas som svår, skulle från början kunna vara ett knep som gav en stark koppling mellan de två inlärda procedurerna att räkna och att tala ett främmande språk.

/Ing-Mari Tallberg, Forskare i logopedi

Ger vårtor cancer?

Fråga: Jag undrar hur kunskapsläget är idag när det gäller olika slags vårtor och förhöjd cancerrisk? Särskilt i samband med immunnedsättande mediciner.

/Kenneth Allblom

Svar: Vårtor orsakas av infektion med humana papillomvirus, HPV. Det finns mer än 200 typer av HPV, varav många infekterar huden och kan ge hand- och fotvårtor. Dessa orsakar inte cancer förutom hos patienter med en mycket ovanlig ärftlig sjukdom.

Andra HPV-typer infekterar slemhinnor och kan ha helt olika egenskaper. Några kan ge kondylom på könsorganen men inte heller dessa HPV-typer är förknippade med cancer. Däremot kan helt andra HPV-typer som infekterar slemhinnan ge upphov till cancer - framförallt livmoderhalscancer. Lyckligtvis finns det vaccin mot några av de HPV-typer som förorsakar cancer och kondylom och i framtiden kommer säkert fler bättre vaccin mot HPV att utvecklas.

Hos patienter som tar immunnedsättande mediciner så kan vårtor bli besvärande då de kan bli flera, förekomma på flera platser, bli större, bli kvar längre och återkomma oftare. Det beror på att patienter med nedsatt immunförsvar kan ha svårare att bekämpa infektioner i allmänhet. Däremot brukar inte dessa vårtor bli elakartade tumörer eftersom viruset som orsakar dem inte är cancerframkallande.

/Tina Dalianis, Professor i tumörvirologi

Törs jag mikra matlådan?

Fråga: Jag har hört att man inte ska värma mat i plastburkar eftersom giftiga ämnen avges då. Stämmer det?

/ Micko

Svar: Vissa matlådor av plast innehåller den omtalade kemikalien bisfenol A (BPA), en mycket vanlig industrikemikalie som främst finns i polykarbonatplast och epoximaterial. BPA kan överföras till mat eller dryck som är i kontakt med sådana material. Överföringen kan ske i större utsträckning vid höga temperaturer och vid högt eller lågt pH, till exempel om du värmer upp mat till höga temperaturer i mikron.

Den mängd BPA du eventuellt får i dig via din matlåda är dock en liten del av din totala BPA-exponering eftersom BPA används i många material som vi kommer i kontakt med dagligen.

En av de största källorna till BPA-exponering är mat från konservburkar, där BPA ingår i den skyddande filmen på burkens insida. BPA är ett hormonellt aktivt ämne med östrogena egenskaper. Störd utveckling av hjärnan, beteende och reproduktionsorgan samt ökad risk för fetma och cancer efter exponering i fosterlivet är några effekter som har rapporterats i djurförsök. Enligt EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, ligger BPA-exponeringen i den allmänna befolkningen dock långt under de halter som kan tänkas ge upphov till skadliga effekter.

Men olika myndigheter och organisationer har gjort olika bedömningar och många forskare anser att BPA kan utgöra en hälsorisk vid mycket låga doser. Mot denna bakgrund kan det anses rimligt att minimera intaget av BPA, särskilt hos gravida och små barn, och hälla upp maten på en tallrik innan den värms och undvika alltför stort intag av konservburksmat.

BPA är förbjudet i nappflaskor inom EU och Sveriges regering beslöt i april 2012 att förbjuda BPA i förpackningar för livsmedel avsedda för barn upp till tre år. Polykarbonatplast kan kännas igen på att siffran "7" finns med i återvinningssymbolen som ibland är stämplad i materialet. Ibland står det dessutom "PC" (för "polycarbonate") under symbolen.

/ Anna Beronius, forskare i toxikologi

Varför rycker jag till?

Fråga: Sömnryck precis när man ska somna - vad beror de på?

/ Teresa

Svar: Det kallas hypnagoga ryckningar och är förknippat med en känsla av att falla precis när man somnar. De flesta har det. Orsaken är inte klarlagd men man tror att nervsystemet känner av fallandekänslan och försöker motverka med plötsligt ökad muskelspänning i ben- och armmuskler. Oro, ångest, stress kan öka sannolikheten för ryckningar, liksom en rad substanser, till exempel opiater.

/ Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi

Är Parkinsons sjukdom ärftlig?

Fråga: Vad säger den allra senaste forskningen om ärftligheten för Parkinsons sjukdom?

/ Barnbarn

Svar: Forskningen har kommit fram till att ärftligheten är betydande. Ungefär 5-10 procent av alla fall av Parkinsons sjukdom är så kallad familjär, monogen sjukdom, det vill säga beror på en mutation av en viss gen som ärvs på ett tydligt sätt enligt ärftlighetslagarna. Flera olika sådana gener och mutationer har identifierats. För det stora flertalet sjukdomsfall finns anledning att tro att en kombination hos en enskild individ av en rad genvarianter som ökar risk och en rad genvarianter som minskar risk, tillsammans avgör om man ska utveckla Parkinsons sjukdom eller inte. I dessa fall är ärftligheten så komplex att den är svår att se som ett mönster bland anhöriga. Dessutom kan det behövas en kombination av en övervikt av genetiska riskanlag och någon miljöfaktor för att sjukdom ska uppstå.

Tidigare trodde man att sjukdomen enbart orsakades av miljöfaktorer som bekämpningsmedel eller tungmetaller, men det tycks vara fel. En liknande förändring har för övrigt skett i synen på de flesta andra sjukdomar, som exempelvis diabetes. På sikt tycker jag att detta är goda nyheter, eftersom möjligheterna att utveckla förbyggande behandlingar ökar allt eftersom de genetiska orsakerna identifieras.

Det är dock viktigt att påpeka att det går att påverka sin sjukdomsrisk genom sin livsstil. När det gäller Parkinsons sjukdom har exempelvis kaffe och motion visat sig minska risken respektive symptomen.

/ Lars Olson, professor i neurobiologi

Kommer barnlösa att kunna använda sina hudceller för att få barn?

Fråga: Det talas om att det snart är möjligt att skapa könsceller(spermier och ägg) från vanliga kroppsceller, till exempel från huden. Kommer barnlösa att kunna använda sina hudceller för att få barn?

Svar: Vi kan idag göra så kallade inducerade pluripotenta stamceller från hudceller. De blir dock genmodifierade. Det finns många säkerhetsfrågor som fortfarande måste lösas innan sådana celler kan användas till behandling. Vad gäller könsceller, finns det försök att omvandla pluripotenta celler till spermier eller ägg. Det är inte lätt, och hittills har vi och andra endast fått tidiga förstadier av könsceller. Vi använder dem för att forska på tidig utveckling av mänskliga könsceller. Det är omöjligt att säga om vi någon dag kan behandla människor med sådana celler. Helt otänkbart är det inte, men det kommer att ta tid.

/ Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi, särskilt assisterad befruktning

Är ur och skur-barn friskare?

Fråga: Är det klarlagt att barn som är utomhus mycket är mindre förkylda? Vad beror det på i så fall?

/ Johannes Nyman

Svar: Många föräldrar upplever att barn som går på så kallade ur och skur-förskolor drabbas av färre infektioner, men det har inte kunnat bevisas vetenskapligt. Man kan dock konstatera att risken att smitta varandra är mindre när man vistas utomhus än inomhus där utrymmet och luftvolymen är mindre, och att utomhusvistelse generellt har en stressreducerande inverkan. Våra studier visar att förskolegårdens utformning är viktig ur hälsosynpunkt. Om det fi nns mycket växtlighet och en kuperad gård med stor variation och lekverktyg som är integrerade i växtligheten så rör sig barnen mer och får lagom mängd solljus på sig, vilket minskar risken för olika typer av ohälsa.

/ Margareta Blennow, forskare och barnläkare

Synkas mensen?

Fråga: Jag har hört att kvinnor som lever eller jobbar nära tillsammans får synkroniserade menstruationscykler efter en tid. Stämmer det och varför är det så?

/ Ann Jansson

Svar: Ja, det verkar i alla fall finnas ett korn av sanning i det. Men det är oklart hur stark denna tendens är och man vet inte hur det går till. En hypotes är att synkroniseringen går via luktsinnet - forskning har visat att svettlukt från en kvinna kan påverka frisättning av ägglossningshormoner hos en annan kvinna. Men det är diskutabelt om det håller som förklaring och man har inte hittat det aktiva ämnet i svett. En förklaring kan också vara att kvinnor som lever tillsammans är i takt på många sätt, när det gäller allt från dygnsrytm och livsvanor till väder, och att det möjligen kan leda till att mensen infaller samtidigt.

/ Mats Olsson, professor i experimentell psykologi

Varför blundar vi när vi nyser?

Fråga: Jag undrar varför det inte går att hålla ögonen öppna när man ska nysa och varför det blir lättare att nysa när man tittar upp mot en lampa?

/ Hlin Sundberg

Svar: Nysningsreflexen engagerar en lång rad muskler, inklusive dem i ansiktet, och är kroppens sätt att hålla luftvägarna rena. Den framkallas vanligen av en retning av näsans nervceller, antingen på mekanisk eller kemisk väg. Nysningen är dock bara ett av många primitiva reflexsystem som reglerar luftflödet i näsan. Den mest påtagliga är nog den reflex som gör att näsandningen underlättas vid ansträngning samt den som gör att den näsborre som är nedåt svullnar igen när man ligger på sidan. Till de mer udda reflexerna hör den som ger upphov till ensidig nästäppa om man sänker ned ena foten i kallt vatten. En del reflexer återfinns bara hos enstaka individer. Hit hör reflexen att starkt ljus mot ögonen ger upphov till nysning. Vad reflexen ursprungligen haft för biologisk funktion är det ingen som vet och inte heller varför den idag bara finns hos vissa personer.

/ Lars Olaf Cardell, professor i öron-, näs- och halssjukdomar

Varför kittlas jag inte?

Fråga: Jag undrar varför det inte går att kittla sig själv?

/ Carl

Svar: Charles Darwin funderade över den här frågan och föreslog att kittlingseffekten beror på att man inte vet i förväg var man kommer bli kittlad. Andra forskare kunde senare visa att det viktiga snarare är att någon annan än en själv står för kittlingen. Förklaringen är att varje gång hjärnan genererar ett rörelsekommando så räknar den också ut hur den sensoriska feedbacken av rörelsen kommer att kännas. Det är denna omedvetna förväntan som tar bort kittligheten från de egna rörelserna.

/ Henrik Ehrsson, professor i neurovetenskap

Vilken nytta har visdomständer?

Fråga: Vid 36 års ålder är nu min tredje visdomstand helt framme. Vad har jag för nytta av dessa tänder som växer så långsamt (det tog ett år tills den blev helt blottad)?

/ Sara LB

Svar: Våra förfäder hade större käkar där tre molarer, bakre kindtänder, lätt fick plats. Visdomstanden bidrog till att sönderdela en mycket mer växtrik föda. I takt med att levnadsförhållanden och kost har förändrats har käkarna blivit mindre och hos många individer finns inte plats för visdomständerna och de ställer till med problem som infektioner. Att de tillväxer senare än andra tänder beror på att det är först då käken är tillräckligt stor - i bästa fall. Hos cirka 25 procent av befolkningen saknas en eller flera visdomständer. Så ur ett evolutionärt perspektiv är visdomständerna överflödiga och på väg att försvinna.

/ Göran Dahllöf, professor i pedodonti

Vad beror insulinresistens på?

Fråga: Jag har läst en del om insulinresistens men aldrig fått klart för mig vad orsaken till detta är. Det finns tydligen massvis med teorier men finns det någon klarlagd orsak?

/ Ebbe Ivarsson

Svar: Insulinresistens innebär att kroppens celler inte reagerar som de ska på insulin, med minskat upptag av glukos och förhöjd blodsockernivå som följd. Det är oftast inget fel på de mottagarmolekyler som cellerna använder för att känna av insulinhalten, utan problemet är att signaleringen inne i cellen inte fungerar. Det kan finnas flera olika signalfel och exakt varför de uppstår vet man inte, men vissa människor har en ärftlig benägenhet att drabbas. Viktnedgång och fysisk aktivitet är två kända sätt att förebygga insulinresistens  ett motionspass leder till väsentligt ökad insulinkänslighet i musklerna redan samma dag. I vår forskning studerar vi de gener som styr hur motion påverkar insulinkänsligheten och försöker på så sätt lära oss mer om de bakomliggande orsakerna.

/ Anna Krook, professor i integrativ cellfysiologi

Vårtor utan bröst?

Fråga: Varför har män bröstvårtor?

/ Anna

Svar: Evolutionen fungerar ju så att kroppsliga egenskaper (även beteende) som inte gör att chanserna till reproduktion (och ibland även överlevnad) ökar, tenderar att tillbakabildas, ändras eller helt enkelt försvinna. Frågan varför män har bröstvårtor är alltså högst relevant ur ett evolutionsperspektiv. När det gäller bröstvårtor, så är detta den grundläggande konstruktionen, som anläggs tidigt hos både flick- och pojkfoster. Därefter sker utvecklingen mot pojke eller flicka. Y-kromosomen och testosteron gör att fostret utvecklas till pojke. Mycket i våra kroppar är väldigt väl anpassat, annat bara finns där, som en slags påminnelse eller en rest, utan att fylla någon funktion. Antagligen skulle det vara komplicerat att avveckla männens bröstvårtor, och de förefaller inte skada, åtminstone. Så de har fått vara kvar.

/ Johan Frostegård, professor i medicin

Får man mixa alkohol och antibiotika?

Fråga: Varför får man inte dricka alkohol när man äter penicillin egentligen?

/ Amina

Svar: Att alkohol och penicillin inte får kombineras är en utbredd uppfattning som inte stämmer. Det finns inga studier som tyder på att vare sig penicillinets omsättning i kroppen eller dess bakteriedödande effekt påverkas av måttliga mängder alkohol. Däremot kan större mängder alkohol påverka immunförsvaret och allmänkonditionen negativt så att man får svårare att bli av med infektioner. Det är troligen bakgrunden till rådet att inte dricka när man är så sjuk att man äter penicillin. Det finns dock vissa infektionsläkemedel som inte räknas till penicillinerna, exempelvis metronidazol, som faktiskt tillsammans med alkohol kan ge en antabusliknande reaktion, som kraftig huvudvärk och illamående.

/ Anders Rane, professor i klinisk farmakologi