Fakta om vårdvetenskap och åldrandeforskning

Vårdvetenskap är ett omfattande begrepp som rymmer studier inom flera discipliner som exempelvis omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi eller hälsoekonomi. Studier vid Karolinska Institutet kan vara inriktade mot så vitt skilda sjukdomsområden som cancer, demens eller besvär i rörelseapparaten. De kan också omfatta definierade befolkningsgrupper som äldre, kvinnor, barn eller personer med olika kulturellt ursprung.

Omvårdnad

Centrala begrepp inom omvårdnad är människa, omvårdnadshandling/relation, hälsa och miljö. Omvårdnadsforskningen tar sin utgångspunkt i människans upplevelse och reaktioner i sin livssituation och bygger på vetenskap och erfarenhetsbaserad kunskap som karaktäriseras av självständig praktisk och teoretisk kunskapsutveckling.

Kunskaperna tillämpas/utövas på individ-, grupp- och samhällsnivå och beaktar exempelvis genus- och sociokulturella perspektiv. Närliggande discipliner såsom medicinska, samhälls-, beteende- och humanistiska vetenskaper influerar kunskapsutvecklingen inom området.

Det naturliga åldrandet och vård och omsorg av äldre

Med en ökande äldre befolkning är medicinsk forskning om åldrandet ett angeläget forskningsområde. Vid KI pågår bred forskning om demens och hjärnans åldrande, om behandling och vård av äldre och om det hälsosamma åldrandet. Bland annat handlar det om hur individuella egenskaper och den sociala miljön påverkar den förändringsprocess som åldrandet utgör. Forskningen handlar också om människans vård- och omsorgsbehov under den sista fasen av livscykeln.

Till några av de viktigaste områdena hör mötet mellan patient och vårdgivare, närstående och personal, samt de etiska och grundläggande filosofiska aspekterna i vården. Utgångspunkten är ett helhetsperspektiv på individen där de fysiologiska, psykologiska, sociologiska, kulturella, etniska och andliga aspekterna av välbefinnandet är centrala aspekter. Äldrevården utforskas i olika kontexter; i hemmet, på sjukhus och inom äldreboende och särskilt fokus finns på att identifiera och ta tillvara människans egna resurser i syfte att underlätta vardagssituationer och optimera livskvaliteten.

Människor som lever med kroniska sjukdomar

På KI pågår tvärvetenskaplig forskning kring personer som lever med långvariga kroniska sjukdomar, för att identifiera deras behov av vård. Forskningen riktar framför allt in sig på patienter med cancer, reumatologiska sjukdomar och hiv. Exempel på projekt är Socialt liv hos ungdomar och unga vuxna under och efter behandling för livshotande sjukdom, Fertilitet bland vuxna som är eller har behandlats för cancer och Sexualitet och sexuell hälsa.

Kvinnors och barns hälsa

Omvårdnadsforskning på KI om kvinnors och barns hälsa handlar bland annat om sexualitet, graviditet, förlossning och tiden efter barnafödandet, men också om nyföddhetsperioden inklusive amning, fertilitetsreglering inklusive abort, samt förebyggande åtgärder relaterat till sexuell ohälsa. Forskningen bedrivs mot bakgrund av fysiska, psykiska, sociala och kulturella aspekter och med målet att utveckla nya kunskaper inom området som stöd för hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Cancervård och palliativ vård

Omvårdnadsforskning inom cancer omfattar fysiska och psykosociala aspekter av att insjukna i och leva med cancer både ur ett patient- och ett närståendeperspektiv. KI-forskare arbetar med olika metoder för att bland annat generera och implementera kunskap med syfte att förbättra vården, från prevention till palliativ vård.

En forskningsinriktning studerar cancerpatienters upplevelse av symtom. Man inriktar sig då både mot att minska själva symtomen och att minska den ångest de för med sig. Näringsproblematik studeras liksom smak- och luktförändringar i samband med cellgiftsbehandling.

Forskningen kan också handla om hur föräldrar till cancersjuka barn eller andra nära anhöriga upplever en närståendes cancersjukdom och hur de kan stödjas på bästa sätt.

Transkulturell vård

Transkulturell vård är ett ganska nytt forskningsområde i Sverige. Från att från början ha varit mer inriktad på etnicitet har forskningen kring transkulturell vård vid KI idag övergått till forskning om kulturell tillhörighet, det vill säga allt som formar en människa som kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet.

Ett centralt begrepp inom området är kulturell kompetens, som kan beskrivas som förmågan att kunna förstå sig själv och andra utifrån ett kulturellt sammanhang. Kulturell kompetens är avgörande för att kunna ge en god omvårdnad. Grundtanken är att en sjuksköterska, eller annan vårdpersonal, med hög kulturell kompetens lättare kan förstå sina patienter, vilket kan ge bättre kommunikation, även med de som har en annan kulturell tillhörighet än sjuksköterskan själv.

Forskare vid KI har bland annat tagit fram ett mätinstrument som kan användas för att bedöma den kulturella kompetensen på en hel arbetsplats, det visar hur de anställda bemöter patienter  och varandra. Många forskningsprojekt som pågår vid KI utgår från frågor som vad som skiljer människor åt och vad som är gemensamt när man har olika bakgrund. I andra projekt studeras exempelvis genusperspektiv inom äldrevården samt utanförskap och upplevelse av ohälsa hos unga stockholmare.

Fysioterapi

Kärnverksamheten inom sjukgymnastik och fysioterapeutisk forskning är rörelsevetenskap, som omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer med perspektiv på rörelse. Forskningen syftar till att påverka människors hälsa och livskvalitet i en fysisk och social miljö.

Forskare på KI studerar bland annat balans, gångförmåga, fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna och äldre och fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. Man forskar också om neuroepidemiologi, om orsaker till och konsekvenser av neurologisk sjukdom/skada, om rehabilitering, belastningsrelaterade besvär, rörelse, fysisk aktivitet och arbetslivsrelaterad hälsa.

Arbetsterapi

Många sjukdomar och omständigheter kan leda till svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter. Inom forskningsämnet arbetsterapi studerar KI-forskare relationen mellan människors aktiviteter i vid bemärkelse och deras hälsa och välbefinnande, närmare bestämt hur människor kan komma igen efter sjukdom och skada.

Med aktiviteter menas såväl arbete som fritidssysselsättningar samt vardagliga göromål och lek. Syftet med forskningen är att utveckla ny kunskap för att bättre förstå och hantera de konsekvenser av sjukdom och skada som patienten möter i samband med rehabilitering tillbaka till hemmet eller till arbetet.

Forskare inom arbetsterapi på KI är bland annat inriktade mot äldre, mot äldre med demenssjukdomar eller som drabbats av stroke och mot anhöriga. Ett annat forskningsområde är barn med handikapp, exempelvis cerebral pares, och den fysiska miljöns betydelse. Forskarna vill öka kunskapen om hur utveckling av exempelvis metoder, bedömningsinstrument och behandling påverkar barns möjligheter till ett aktivt och självständigt liv.

Nutrition

Nutrition omfattar läran om näringsämnen, deras energiomsättning och funktion i kroppen. Nutrition betraktas som en del av medicinsk behandling där mat och näringsämnen utgör hörnstenar i behandlingen av sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer, njursjukdomar och KOL. Det handlar om att minska risken för komplikationer, förebygga infektioner eller att försöka behålla och bygga upp muskelmassa.

Mat, måltid och ätande rymmer många dimensioner. På KI pågår forskning om exempelvis nutrition vid sjukdom, som att kartlägga viktutveckling hos patienter efter operation av cancer i matstrupen eller att hitta orsaker till och åtgärder mot malnutrition. Andra projekt handlar om nutritionsbehandling av svårt sjuka cancerpatienter som är anslutna till avancerad hemsjukvård i Stockholmsområdet och om patienters och anhörigas erfarenheter av parenteral näringstillförsel (via näringsdropp in i blodbanan) i hemmet.

Andra ämnen som KI-forskare undersöker handlar bland annat om den samlade effekten av kostbehandling och fysisk träning för att behålla muskelkraft och muskelmassa. Även anorexi och övervikt studeras i olika forskningsprojekt.

Integrativ medicin

Inom ämnesområdet integrativ medicin på KI är ett mål för forskarna att främja evidensbaserad utveckling av hälso- och sjukvården och bidra till en säkrare, mer kostnadseffektiv och tilltalande hälso- och sjukvård, för både patienter och vårdgivare, med relevanta inslag av komplementärmedicin.

Forskarna undersöker också förklaringsmekanismer till det ökande intresset för komplementärmedicin, utvecklar och utvärderar riktlinjer och lagstiftning, samt utvecklar och utvärderar modeller för samverkan mellan vissa typer av komplementärmedicin och skolmedicin i alla delar av världen.

Ett forskningsprojekt inom integrativ vård på KI handlar om att samordna den komplementära och alternativa medicinen inom Europa för att ta fram en färdplan för framtida forskning inom området.

Ett annat projekt syftar till att få ökad kunskap om för- och nackdelar med komplementära och alternativa medicinska terapier. Ett tredje exempel på forskning vid KI handlar om hur hälsan kan förbättras hos personer som har drabbats av stroke, exempelvis genom att öka deras förmåga att klara sig själva genom att använda komplementära terapier i rehabiliteringsprocessen.

Socialt arbete

KI-forskning inom socialt arbete är tvärvetenskaplig och inriktas på sambandet mellan psykosociala faktorer och hälsa/ohälsa och på socialt och psykosocialt arbete i vården.

I fokus står livssituationen hos patienter i den högspecialiserade vården och utvärdering av sociala och psykosociala arbetsmetoder för patienter och deras närstående.

Forskningen innefattar bland annat sexuell hälsa, rehabilitering och välbefinnande, sjukdomsupplevelse och livssituation hos barn och ungdomar samt psykosociala arbetsmetoder för barn och deras familjer. Annan forskning handlar om livssituationen hos patienter med cancer samt om samverkan i patienters vårdnätverk.

Organisation, ledning, hälsoinformatik och hälsoekonomi

Hälso- och sjukvårdsforskare på KI studerar hur vården styrs och fungerar på makro-, meso- och mikronivå, och bidrar med kunskap om hur den kan förbättras. Frågeställningar om organisation och struktur, management, riktlinjer, ekonomi och försäkringssystem är centrala teman.

Organisation och ledning

Hälsosystem är komplexa och har dels en egen anatomi med sjukhus, vårdcentraler, apotek och hushåll, dels en fysiologi som innefattar exempelvis ledning, styrning och reglering, finansieringsformer, personal, läkemedel och teknik samt service. Hälsosystemforskning skapar underlag för ett rationellt beslutsfattande inom hälso- och sjukvård. Den handlar bland annat om hur hälso- och sjukvårdens organisation och ledning kan bidra till effektivare resursutnyttjande, bättre patientsäkerhet respektive högre kvalitet. Forskningen är multidisciplinär och forskare, praktiker och beslutsfattare arbetar tillsammans.

Hälsoinformatik

Hälsoinformatik handlar om att systematiskt samla in, bearbeta, lagra och kommunicera data, information och kunskap inom hälso- och sjukvård liksom vård och omsorg. Det görs bland annat genom modellering, simulering och visualisering. Målet är att göra klinisk information överskådlig, tillförlitlig, lättillgänglig och återanvändningsbar, samt att förbättra patientsäkerhet, vårdkvalitet och patientens hälsa genom en effektivare informationshantering.

KI forskar exempelvis om hur sjukvårdens datormiljö bör utformas för att underlätta vården av patienterna och hur information som behövs vid intensivvård snabbt, säkert och enkelt kan göras tillgänglig för läkarna.

Hälsoekonomi

Inom hälsoekonomi studerar KI-forskare hur begränsade ekonomiska resurser används i syfte att uppnå hälsoförbättringar, såväl nationellt som internationellt. Inom forskningsområdet genomförs utvärderingar av behandlingsmetoder, där man jämför kostnaderna och nyttan av olika behandlingar, samt hur reformer inom hälso- och sjukvården påverkar produktivitet, effektivitet och jämlikhetsaspekter.