Forskningsområden inom utvecklingsbiologi, reproduktiv, regenerativ och reparativ medicin

Regenerativ medicin

- stamceller, transplantation och återbildning av skadad vävnad

Regenerativ medicin och stamcellsforskning är två mycket snabbt framväxande forskningsområden, där revolutionerande vetenskapliga framsteg gjorts under de senaste åren, och där stora medicinska förhoppningar ställs för hur denna kunskap ska kunna bota sjukdomar.

Regenerativ medicin syftar till att ersätta skadad eller förlorad vävnad med nya celler som produceras från stamceller som först odlats i laboratoriet eller där stamceller från patienten direkt kan aktiveras till att utvecklas till önskad celltyp.

Sedan länge används dessa teknologier inom benmärgstransplantation vid till exempel leukemier och blodbristsjukdomar och för att ersätta hud efter brännskador. Men det finns goda skäl att anta att regenerativ medicin kommer att spela en allt större roll i framtiden inom en rad andra medicinska områden där det idag saknas välfungerande terapi. Exempel på sådana sjukdomar är neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, diabetes, ryggmärgsskador samt hjärtinfarkt.

Stamcellsforskning och regenerativ medicin

Stamceller är omogna celler med förmågan att bilda nya mogna celler. Inom specialiserad forskning kring stamceller försöker forskare på KI hitta behandlingar vid exempelvis ryggmärgsskador, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, hjärtsvikt och ben/broskskador. På KI finns världsledande forskning med embryonala stamcellslinjer och stamcellslinjer från vuxna liksom iPS-celler.

Inom grundforskningen om stamceller försöker man ta reda på och förstå exakt vad som händer när en stamcell utvecklas till att bli en mer specialiserad cell, exempelvis en nerv- eller stödjecell. Forskarna försöker bland annat identifiera alla de signaler som reglerar den normala cellens tidiga utveckling och utveckla strategier för att stimulera cellnybildning.

Forskare vid KI har tidigt varit framgångsrika i studier av stamceller i hjärnan och nervvävnad hos människan. Exempelvis har man lyckats manipulera stamceller att bli dopaminproducerande celler i kultur (odling utanför kroppen). Dessa studeras nu i djurmodell och är ett första viktigt steg för att på sikt kunna ersätta dopaminceller som förlorats vid utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Vid KI finns även forskning kring blodbildande stamceller eller så kallade mesenkymala stamceller (från embryots tidiga utveckling), vilka kan utvecklas till olika typer av celler i benvävnad, brosk, muskler, senor eller fettvävnad. Tänkbara framtida användningsområden för dessa celler skulle kunna vara till exempel vid behandling av blodcancer, benbrott som inte läker eller skador/missbildningar i ansiktsskelettet.

Man forskar också om utifall stamceller skulle kunna ersätta hjärtceller som skadats efter en infarkt, hörselstamceller som skulle kunna reparera en hörselskada och så kallade oligodendrocyter, en typ av nervceller, som skulle kunna bidra till att reparera en skadad ryggmärg.

Transplantation av celler, organ och benmärg

På KI pågår kontinuerligt forskning kring transplantation och förfining av transplantationstekniker. Att transplantera organ även om vävnadstypen inte helt överensstämmer totalt är idag möjligt.

För att behandla patienter med leversvikt och barn med medfödda sjukdomar forskar man även kring möjligheten till transplantation av lever i kombination med stamceller eller transplantation av leverceller. Även forskning om transplantation av insulinproducerande cellöar från bukspottkörteln pågår intensivt.

Forskning kring stamcellstransplantation, tidigare kallad benmärgstransplantation, är ett annat område på KI. Detta innebär att en sjuk benmärg byts ut mot en frisk från en donator exempelvis vid leukemi. En del av forskningen går ut på att öka överlevnaden efter en transplantation genom att motverka infektioner eller att den nya benmärgen angriper kroppen.

Reproduktionsmedicin

- från ägg och spermie till vuxen människa

Forskningen om reproduktion omfattar grundläggande, klinisk och epidemiologisk forskning om normala och sjukliga tillstånd och processer från äggcellen och spermien till den vuxna individen. Här sker forskning om graviditet, barnafödande, det nyfödda barnet, samspelet föräldrar-barn samt kvinnors och mäns hälsa i det korta och långa perspektivet. Inom området samlas många medicinska specialiteter som gynekologi, pediatrik, psykologi, psykiatri, neurologi och klinisk genetik.

Gynekologi

Inom området allmän gynekologi forskar man om kvinnas underliv såsom hormoner, sjukdomar och missbildningar.

Forskningsområdena handlar exempelvis om mensrubbningar och vad som orsakar detta, om PCOS, stressrelaterad urininkontinens, menopaus och vestibulit. Den handlar också om basala hormonella och genetiska samband mellan ämnesomsättning och reproduktion respektive sviktande äggstocksfunktion och en störd könsutveckling.

Forskarna studerar också effekter av hysterektomi (när man tar bort livmodern), ärftliga aspekter på funktionsrubbning i nedre urinvägarna och bäckenbotten och riskfaktorer för cancer i urinvägar och njurar.

Könsceller, fertilitet och infertilitet

Inom reproduktionsforskning vid KI ingår både grundläggande biomedicinsk forskning om könsceller och befruktning och forskning om infertilitet och om in vitro fertilisering (provrörsbefruktning, IVF).

Forskarna studerar bland annat livmoderslemhinnans funktion, hormoners effekt på fortplantningsorganen, manliga och kvinnliga könscellers utveckling och differentiering. De undersöker också samspelet mellan spermie och ägg vid befruktning och om samspelet mellan embryo och livmoderslemhinna. Även forskning kring preventivmedel, missfall och abort pågår.

Forskning kring orsaker till och behandling av barnlöshet pågår sedan många år och metoderna för provrörsbefruktning utvecklas exempelvis för att minska behovet av att hormonbehandla kvinnan och ändå få fram ägg med tillräcklig kvalitet. Man försöker också förbättra möjligheterna att frysbevara könsceller och äggstocksvävnad före en cancerbehandling.

Graviditet och barnafödande

Inom området graviditet och barnafödande studeras hur olika faktorer påverkar förmågan att bli gravid, graviditeten och förlossningen och hur mor och barn påverkas på kort och lång sikt.

Inom området undersöker forskarna förlossningens fysiologi och sambandet mellan fostertillväxt, eventuell havandeskapsförgiftning och mammans senare risk för hjärt-kärlsjukdom. Man forskar även på livmoderhalsens utmognad inför förlossningen, förlossningssmärta, för tidig förlossning, igångsättning, långdragna förlossningar och kejsarsnitt. Även amning och amningsproblematik undersöks.

Ett annat ämne inom forskningsområdet handlar om rökning under graviditeten, som ökar risken för komplikationer för såväl mor som barn.

Pediatrisk forskning

Pediatrisk forskning handlar bland annat om fosterutveckling, fostrets fysiologi, fosterdiagnostik, fosterterapi och det nyfödda barnet. Forskning om det större barnets sjukdomar hittar man inom respektive sjukdomsområde som till exempel cancer eller endokrinologi.

Fostermedicin innebär bland annat att man studerar utvecklingshämningar, missbildningar och sjukdomar hos det väntade barnet och hur de kan förhindras och behandlas. Det kan till exempel handla om hur man kan förhindra skador på njurarna i samband med näringsbrist under fosterlivet. Man studerar även vilka effekter rökning har på fostret såsom exempelvis tillväxthämning, att fostret dör i magen, för tidig förlossning och, efter födseln, plötslig spädbarnsdöd.

En experimentell del av forskningen rör utveckling av transplantationsmetoder på foster som annars inte skulle ha överlevt. Bland annat transplanteras stamceller till foster med svår skelettsjukdom, ovanliga immunbristsjukdomar och i framtiden förhoppningsvis även till foster med hjärtsjukdom.

KI forskar också om neonatologi, om livets allra första skede, om kroppens stressreaktioner vid födelsen, den nyfödda hjärnan, om smärta hos nyfödda och om medicinska problem som uppstår när livet startar för tidigt.

Annan forskning pågår kring utvecklingsavvikelser och missbildningar i centrala nervsystemet hos barn, eksem, ärftliga immundefekter och leukemi. Man studerar också varför för tidigt födda barn inte får ut allt fostervatten ur sina lungor och hur mekanismerna kring vattenkanalerna i njurar och lungor fungerar. Ett annat område är medfödda missbildningar i njurar, binjurar, urinvägar och tarm.

Andrologi

Andrologi är läran om mannens sjukdomar och då framför allt de som rör fortplantningsorganen.

Andrologiforskning på KI innefattar ett brett spektrum av sjukdomstillstånd som är specifika för män och bland annat studeras vanliga sjukdomar såsom hormonell underfunktion, manligt orsakad barnlöshet, potensrubbningar, prostatabesvär, prostatacancer, urologi och tidigt manligt klimakterium.

Odontologi

- tänder, munhåla och käke

KI bedriver forskning inom odontologi, som är läran om sjukdomar och skador på tänder men också i munhåla och angränsande vävnader såsom tuggmuskler och käkleder.

Sedan många år pågår forskning på KI kring eventuella samband mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. Forskarna undersöker också komplikationer och sjukdomar i munhålan hos barn med olika typer av kroniska sjukdomar eller cancer och behandling av dessa. Andra studier handlar om diagnostik och behandling av käkledssjukdomar och kartläggning av inflammatoriska mönster vid dessa sjukdomar.

Reparativ medicin

- kirurgi och ortopedi

Forskning i reparativ medicin pågår kring olika kirurgiska specialiteter, som bland annat syftar till att reparera, ta bort och/eller ersätta skadade organ och vävnader vid olycksfall eller sjukdomar.

KI-forskare undersöker sjukdomsprocesser inom rörelseorganen från cellnivå till patientnära klinisk forskning. Forskningen om benskörhet, artros och andra ledsjukdomar, om prevention och behandling av frakturer är omfattande. Även skador i brosk, senor, ligament och ledkapslar berörs. I syfte att förbättra resultaten pågår flera jämförelser av operationsmetoder för artros. Även ortopediska implantat och proteser och funktionssparande metodik vid höftplastikkirurgi studeras.

Annan forskning riktar in sig på ljumskbråck, olika cancerformer, bukväggskirurgi och akut buksmärta. Man forskar också kring minimalinvasiv kirurgi (titthålskirurgi) och telemedicin, som innebär ett mindre trauma för patienten jämfört med öppen kirurgi. Ett annat område är forskning kring postoperativt illamående och kräkning, avancerad postoperativ smärtlindring samt målstyrt cirkulatoriskt stöd under operationer till äldre patienter.

KirurgiOdontologiRegenerativ medicinReproduktionsmedicinUtvecklingsbiologi