Forskaren: ”Tinnitus uppmärksammas inte tillräckligt”

Tinnitus är fantomljud som toner, pip, surr eller knackningar och kan vara mycket påfrestande och sänka livskvaliteten för den som drabbas allvarligt. Effektiva behandlingsmetoder saknas men ny forskning, som visar att tinnitus ibland kan vara ärftligt, kan ge nya läkemedel i framtiden.

IDAG UPPLEVER var sjätte svensk tinnitus, ljud som egentligen inte finns annat än i huvudet. Att höra toner är vanligast, men ljuden kan också förekomma som brus, pip, sorl, sus, surr, fräsande, visslande, syrsor eller knackningar som följer hjärtslagen. För de flesta är symtomen lindriga, men för tio procent av de drabbade är ljuden extremt påfrestande.

– Att inte kunna fly från ljudet leder ofta till stress och oro. En del får problem med sömnen, sitt sociala liv och svårigheter att arbeta och risken för sjukskrivning ökar, säger Christopher Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

För varannan med tinnitus tillkommer också ljudöverkänslighet, som i sin lindriga form gör det svårare att vistas i stimmiga lokaler eller gå på restaurang, men som i värsta fall gör varje litet ljud till en mardröm.

Tinnitus klassas fortfarande inte som sjukdom utan som en samling symtom.Christopher Cederroth. Foto: Annika af Klercker.

– Detta är förmodligen anledningen till att tinnitus inte uppmärksammas tillräckligt som en viktig hälsofråga. Men jag anser att vissa former kan betraktas som sjukdom, säger Christopher Cederroth. Många har upplevt hur det ”ringer” i öronen efter en högljudd konsert. Ofta är problemet borta nästa morgon. Men enligt Christopher Cederroth är det inte riktigt så enkelt.

– Ringningarna är tecken på att en skada har inträffat och upprepade exponeringar kan leda till permanent tinnitus. Det gäller även om musiken känns lagom hög medan man lyssnar. Sedan är det även en fråga om hur ofta man lyssnar, säger han.

DEN RÅDANDE TEORIN bland forskarna i fältet är att tinnitus uppstår när de känsliga nervcellerna i innerörat, oftast de som uppfattar de högsta tonerna, har fått en skada. Hjärnan, som är van vid att ta emot dessa sinnesintryck, kan börja försöka kompensera för avsaknaden av dessa signaler. Det uppstår en sorts överaktivitet i nervcellerna. På samma vis som man kan känna en amputerad kroppsdel kan man uppfatta känslan av ett ljud vid samma frekvens där skadan har uppstått.

– I djurstudier har man sett en ökad aktivitet i hjärnans hörselcentrum, men även emotionella och kognitiva områden i hjärnan kan bidra till att förstärka tinnitus. Om vi känner oss stressade, oroliga eller tänker på tinnitus ökar aktiviteten i hjärnans hörselcentrum och problemen med tinnitus förvärras, säger Christopher Cederroth.

I Sverige rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, som kan göra det lättare för de drabbade att han-tera symtomen, även om psykologisk behandling inte tar bort tinnitus. Det är svårt att hitta bra behandlingar och det läggs inte så stora resurser på forskning. Dessutom tar det tid att införa de effektiva metoder som finns i Sverige.

– Det är synd eftersom det finns evidens för flera behandlingsalternativ, säger Christopher Cederroth.

Med hjälp av cochlea-implantat, som stimulerar hörselnerven i innerörat med svaga elektriska impulser, kan personer med hörselskada bli av med tinnitus. En annan metod, som används i Tyskland, är en form av ljudterapi, som kallas ”Notch music therapy”. Då används speciella telefonapplikationer eller hörapparater som filtrerar bort de ljud på skalan som är i närheten av den upplevda tinnitustonen. Notchterapi kan fungera på personer som har en ton i örat. Men eftersom det finns så många andra varianter av tinnitus är det ändå många som inte blir hjälpta. I USA, Tyskland och Nederländerna finns nationella riktlinjer för behandling. Det behövs i Sverige också, menar Christopher Cederroth.

Christopher Cederroth har själv levt med tinnitus sedan 2002. Han var basist i ett band i tio år och stod bredvid trummisen utan hörselskydd.
– Det gjorde nog mina öron mer känsliga. Under ett nyårsfirande smällde en dynamitpinne nära mitt vänstra öra. Direkt efter explosionen uppstod en ton i örat, som jag fortfarande hör varje dag, säger han.

– Tusentals patienter drabbas allvarligt varje år och det innebär stora kostnader för samhället.

ATT MILJÖN HAR stor inverkan på besvären råder det inga tvivel om. Risken att drabbas av tinnitus är störst i storstäder och ökar med åldern. I Stockholm är var tredje person över 60 år drabbad och problemen tros öka med vår moderna livsstil med mycket ljud och buller, enligt Christopher Cederroth.

– Många som lyssnar i sina lurar i en stökig bakgrundsmiljö brukar höja volymen, trots att telefonen varnar med röd färg när ljudet överstiger 85 decibel, det är inte bra, säger han.

Om man utvecklar tinnitus verkar bero på en kombination av hur högt, hur ofta och hur länge man exponeras för ljud. Det verkar också finnas skillnader i benägenheten att drabbas. Christopher Cederroth och hans kollegor publicerade nyligen en studie som visade att gener ibland kan ha större betydelse än miljön. Med hjälp av det svenska tvillingregistret kunde forskarna se att tinnitus i bägge öronen, så kallad bilateral tinnitus, kan vara ärftligt – i alla fall hos män. Upptäckten ger möjlighet till bättre förståelse för hur tinnitus uppstår.

– I och med vår upptäckt hoppas jag att vi kan utveckla effektiva läkemedel mot tinnitus. Men vi vet också att tinnitus upprätthålls och förstärks av tankar och känslor och därför tror jag att vi måste se på tinnitus tvärvetenskapligt och överväga att tackla problemet från flera olika håll samtidigt för att behandlingen ska bli optimal, säger han.

Fakta: Effektiva behandlingar finns men fler behövs

Behandlingar med bevisad effekt:
KBT: Psykologisk behandling kan göra symtomen lättare att hantera.
Notch music therapy: En app som sållar bort ljud som är i samma frekvens som tinnitustonen. Hörapparater: För patienter med hörselnedsättning.
Cochlea-implantat: Hörselnerven i innerörat stimuleras med svaga elektriska impulser, mycket effektivt på personer med hörselnedsättning.

Framväxande behandling:
Vagusnervstimulering: En elektrod inopererad i kroppen stimulerar en nerv samtidigt som man hör ett visst ljud. Endast ett fåtal små studier på människor.

Det finns också en rad alternativa behandlingar som saknar vetenskapligt visad effekt.
Källa: Christopher Cederroth

Text: Maja Lundbäck, först publicerade i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2017. 

Länkar