En uppvisning i ögonkontroll

Lässvårigheter sitter sällan i ögonen, men få saker är så utmanande för ögonens rörelseförmåga som att läsa en text. Forskare vid Karolinska Institutet har specialiserat sig på att utforska blickens hemliga liv.

Inget är så avkopplande som att sjunka ned i läsfåtöljen med en god bok. Men medan vi förlorar oss i handlingen pågår en intensiv aktivitet i ögonhålorna. Ögonens sex muskler samverkar med perfekt precision för att styra blicken precis dit där den behöver vara för att begripliggöra texten.

Bild på Tony Pansell– Egentligen är det svårt att förstå hur vi kan läsa så snabbt som vi gör, det normala borde vara att vara dyslektiker, säger Tony Pansell, optiker och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskningen kring ögon och syn vid Karolinska Institutet bedrivs vid Bernadottlaboriatoriet på St: Eriks Ögonsjukhus. Här finns avancerad utrustning för att mäta ögonens rörelser vid till exempel läsning. Genom att i detalj studera hur blicken rör sig över exempelvis en text lär sig forskarna nya saker om både ögonens och hjärnans sätt att fungera.

Läsprocessen

Läsprocessen sker i tre moment: fixationer, när blicken står stilla och den visuella informationen tas in, och sackader - en snabb rörelse framåt i texten till nästa fixation. Med jämna mellanrum sker också så kallade regressioner, när blicken flyttas bakåt i texten. Ju svårare texten är, desto längre fixationer och fler regressioner gör ögonen. De tidigaste teorierna om läsning utgick från att ögonen sveper över texten och samtidigt registrerar den. Idag vet man att läsningen sker stegvis och att ögonen i själva verket står stilla 90 procent av tiden. Ändå går läsprocessen mycket snabbt. Forskarna räknar med att det tar cirka 70 millisekunder (millisekund = tusendels sekund) för ett synintryck att färdas från ögat till hjärnan där det kan tolkas. Men blickens nedslag i en text varar ofta ännu kortare tid.

– När syninformationen når hjärnan har ögonen redan fortsatt vidare till nästa ställe. Blicken rör sig framåt enligt ett inlärt mönster som speglar hur texter brukar vara uppbyggda, säger Jan Ygge, professor i oftalmiatrik, som leder forskargruppen.

Ögonens reaktioner på texten sker ofta för snabbt för att vara viljestyrda. När ett enstaka stavfel dyker upp reagerar ögonen nästan omedelbart genom att hoppa tillbaka ett steg. Om i stället meningen som helhet är svårbegriplig väntar blicken med att hoppa tillbaka tills den kommer till slutet av meningen.

Bild på Gustaf Öqvist Seimyr– Det visar att olika kognitiva processer pågår samtidigt när vi läser, säger Gustaf Öqvist Seimyr, datorlingvist och expert på ögonrörelsemätningar och läsning.

Gustaf Öqvist Seimyr har bland annat intresserat sig för hur olika typer av texter läses. Boksidor och typsnitt har enligt honom haft lång tid att utvecklas och är väl anpassade till våra kognitiva och fysiologiska förutsättningar. När det gäller nyare former av läsning är det inte självklart att det gängse sättet att presentera text är det bästa. I sin avhandling jämförde Gustaf Öqvist Seimyr läsbarheten av olika sätt att visa text på små skärmar som mobiltelefoner.

– Ett av de mest läsvänliga sätten var att presentera några få ord i taget, om man justerar så att svåra och ovanliga ord visas under längre tid än vanliga ord. Sämst resultat fick så kallad scrollning, vilket är den vanligaste metoden att visa text med på mobiler i dag, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Forskarna ger inte mycket för hemliga snabbläsningsknep

– Det är träning som gäller, ju mer du läser desto snabbare kommer det gå. Men bara upp till en viss gräns, om du läser för snabbt förstår du inte vad du läser. De snabbläsningstekniker som finns handlar om att lära sig skumma texter och läsa på ett mer ytligt sätt, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Läsning och tal är nära förknippat. De flesta omvandlar texten till en inre röst och har en aktivitet i stämbanden under läsningen, så kallad subvokalisering. Gustaf Öqvist Seimyr har visat att vissa personer förstår texter bättre om de läser högt medan andra tvärtom får bättre förståelse om de läser tyst. För en tredje grupp spelar det ingen roll.

– Vi har ingen aning om varför dessa skillnader finns, nästa steg blir att försöka förstå vad som ligger bakom, säger han.

En svensk teknik för ögonrörelsemätning utvecklades av uppfinnaren Per Uddén i slutet av 1980-talet. Per Uddén, som själv var dyslektiker, hoppades att ögonrörelsemätningar skulle kunna hjälpa till att lösa dyslexins gåta. Det har dock länge stått klart att orsakerna till dyslexi inte är synrelaterade, utan har att göra med svårigheter i hjärnans tolkning av språkets betydelseskiljande beståndsdelar, de så kallade fonemen. Resultatet för dyslektikern blir en mödosam läsprocess, med mycket längre fixationer, kortare förflyttningar och fler tillbakablickar under läsningen.

– Dyslektiker läser egentligen mer än andra eftersom de oftare går tillbaka i texten, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Kopplingen mellan ögonen och hjärnprocesser gör att ögonrörelsemätningar har många användningsområden. I ett pågående samarbete med Stockholms läns landsting, Stockholms universitet och psykiatriforskare vid Karolinska Institutet mäter forskarna ögonrörelser hos barn med autism som får titta på bilder på ansikten. Autism är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av bland annat socialt undvikande beteende. Genom att studera hur barnens blickar möter andras ögon hoppas forskarna lära sig mer om sjukdomen.

Läsning - som att lära sig cykla

Läsning är enligt forskarna som att cykla: ett rörelsemönster vi bara kan lära oss genom träning men som sedan går automatiskt. Forskargruppens studier om patienter med partiell blindhet tyder på att även det vanliga seendet är en fråga om inlärning. Denna typ av skador brukar vara mycket handikappande om de uppstår i vuxen ålder medan personer som drabbas i barndomen ofta kan fungera helt normalt.

När Gustaf Öqvist Seimyr tillsammans med läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus undersökte ögonrörelserna hos partiellt blinda patienter som upplever relativt lite problem visade det sig att de har för vana att scanna av synfältet med mycket snabba ögonrörelser - ett ovanligt synbeteende som gör det möjligt för vissa att exempelvis ägna sig åt lagsport på hög nivå, trots att halva synfältet saknas.

– En vuxen människa kan inte lära sig att röra ögonen på det sättet. Men under barndomen har hjärnan en förmåga att uppfinna nya sätt att se. Vi undersöker nu om man kan använda denna kunskap för att lära andra patienter att träna upp sin syn, säger Jan Ygge.

I dag används ögonrörelsemätningar kliniskt endast i specialfall. Men Jan Ygge har länge arbetat för att testning av ögonrörelser bör göras på alla spädbarn för att testa deras syn.

– I dag görs syntester vid fyra års ålder, men med ögonrörelsemätningar går det att upptäcka synfel mycket tidigare och på sätt vinna viktig tid för eventuell behandling. Synen går att påverka fram till åtta års ålder, sen är det för sent, säger Jan Ygge.

Läsfakta

  • Genomsnittlig läshastighet är 250 ord per minut
  • Vid snabb läsning stannar blicken ungefär 5 gånger per sekund
  • Rörelsen från ett blickstopp till nästa tar cirka 30 millisekunder
  • När blicken förflyttas undertrycks synintrycken av hjärnan så att man inte ser något alls. Texten registreras endast under fixationerna, när blicken står stilla
  • Läsningen sker främst i den skarpa delen av synfältet som kallas fovea. Området motsvarar sju till tio tecken i en text eller månens storlek när man tittar upp på himlen

Text: Ola Danielsson. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2010

Länkar

Neurovetenskap