"En till två av tusen vaknar under operationen"

This page in English

Mardrömmen – att vakna under operation – blir tyvärr verklighet för mellan en och två av tusen som sövs. Men det går att minska risken.

Alla har hört eller läst skräckhistorier om människor som vaknar upp under narkosen utan möjlighet att kommunicera med sin omgivning medan operationen fortsätter. Det har gjort att många oroar sig över risken att vakna inför en operation.

Rolf Sandin, adjungerad professor i fysiologi, anestesiologi- och intensivvård vid Karolinska Institutet samt chefläkare vid Länssjukhuset i Kalmar har ägnat 20 år av sin forskning åt frågan.

– Det finns fyra stora undersökningar av detta i världen, där vi har gjort en, och alla kommer fram till ungefär samma resultat; mellan en och två personer av tusen drabbas.

Den högre risken gäller när muskelblockerande medel används eftersom de gör det svårare att se när en patient börjar komma till medvetande igen. Dessutom finns det ett litet antal patienter som inte reagerar som förväntat.

– När en patient vaknar under en operation handlar det i grunden alltid om att patienten fått för lite anestesimedel. Orsaken till det kan vara att människor kan ha lite olika tolerans för anestesimedlen, men också att ett fåtal inte får den stegring av blodtryck och puls, när de håller på att vakna, som de flesta får.

De uppvisar då inte de klassiska tecknen som man styr anestesin efter, säger Rolf Sandin. Trots den fasansfulla situationen att vakna mitt under sin egen operation verkar inte alla uppleva det lika hemskt.

– Ungefär en tredjedel drabbas av svår ångest, och lika många upplever svår smärta medan det pågår, säger Rolf Sandin.

Ungefär hälften får men efteråt i form av flashbacks eller återkommande mardrömmar som hos de flesta klingar av efter 1-2 månader.

– Men en mycket liten andel av patienterna drabbas tyvärr av fullt utvecklat posttraumatiskt stressyndrom som i värsta fall påverkar dem resten av livet, säger han.

Det finns dock sätt att minska risken för att patienter ska vakna under narkosen. Ett sätt är att mäta hjärnaktiviteten med elektroencefalografi, eller EEG, under operationen. Rolf Sandin har publicerat en av tre studier som visar att EEG skulle kunna minska risken med 80 procent. Men metoden är inte helt entydig och den fungerar dessutom inte med alla anestesimedel, vilket har gjort att den endast används i begränsad omfattning idag. På senare tid har ny forskning visat hur ytterligare information om hjärnans kommunikationsvägar kan göra metoden otvetydig, vilket inger hopp.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1 2014.

Anestesi och intensivvård