Diabetes ska motas i vardagen

Typ 2-diabetes - eller vuxendiabetes - är en av våra allra största folksjukdomar. Det finns i dagsläget ännu inga rikstäckande studier som visar hur många som har typ 2-diabetes, men enligt de uppskattningar som gjorts rör det sig om cirka 400 000 personer. I den siffran ryms då också det stora mörkertal som man vet finns.

Det har till exempel visats att två tredjedelar av dem som drabbas av sin första hjärtinfarkt är diabetiker och av dem är det hälften som inte har en aning om att de har diabetes! Idag vet vi mycket om vad som krävs för att förebygga typ 2-diabetes. Den stora utmaningen är att omsätta den kunskapen i vardagen.

För att utveckla typ 2-diabetes krävs att man har vissa arvsanlag, som tillsammans med hur vi lever - om vi äter för mycket, rör oss för lite, röker, stressar, med mera - avgör om vi blir sjuka eller inte. Det finns nu en mängd studier som pekat ut olika riskfaktorer och vad vi själva kan göra för att hindra sjukdomen från att bryta ut, eller för att bromsa förloppet när det konstaterats att man har ett förstadium till diabetes.

De flesta av dessa faktorer hänger samman med livsstilen och leder till minskad insulinkänslighet, det vill säga effekten av insulin försämras. Detta kan kroppen kompensera med ökad frisättning av insulin från betacellerna i bukspottkörteln, men det lyckas inte om individen har ärvt diabetesanlag som begränsar denna möjlighet. Ett första tecken på att diabetes börjar utvecklas är att blodsockret (glukos) ligger lite för högt efter en måltid, så kallad nedsatt glukostolerans.

– På många håll inom sjukvården har man tidigare haft inställningen att lite förhöjt blodsocker är väl inte så farligt. Jag hoppas att den attityden nu håller på att ändras. Även nedsatt glukostolerans, som visar att man börjat få en störning, kan ge allvarliga komplikationer om den inte behandlas, säger Claes-Göran Östenson, professor vid Karolinska Institutet och chef för diabetespreventiva enheten vid Karolinska universitetssjukhuset Solna.

Epidemiologisk studie

Bild på Claes-Göran Östenson. Claes-Göran Östenson har i en omfattande epidemiologisk studie i Storstockholm med ett tioårsintervall kartlagt förekomsten av typ 2-diabetes hos medelålders personer, om det är fler som insjuknar och om det är några skillnader mellan kvinnor och män. Han har också tittat på såväl risk- som friskfaktorer som har betydelse för insjuknande.

– Vi kunde se att bland männen hade det skett en liten ökning, medan förhållandet var det motsatta bland kvinnorna. Vi såg också att det i åldersgrupperna 46-66 år var dubbelt så många män som kvinnor med typ 2-diabetes. Resultaten stämmer väl överens med andra större studier som gjorts i Sverige och som inte heller visar på någon markant ökning av typ 2-diabetes, säger Claes-Göran Östenson.

Viktigt upptäcka tidiga tecken

Det är viktigt att tidigt upptäcka de första tecknen på förstadier till typ 2-diabetes. Man borde därför inom vården vara mer aktiv med att testa riskgrupper, menar Claes-Göran Östenson. Det gäller till exempel kvinnor som haft graviditetsdiabetes, vissa invandrargrupper där man vet att det är vanligare med diabetes, personer med övervikt och med diabetes i släkten.

Cirka hälften av dem som diagnostiseras har redan tecken på komplikationer. Det gäller förändringar i både större blodkärl (kan leda till hjärtinfarkt och stroke) och de små blodkärlen, kapillärerna. Förändringar i de små blodkärlen påverkar bland annat ögats näthinna, njurar och nerver. Många faktorer bidrar till dessa förändringar. Förhöjda blodsockernivåer leder bland annat till rubbningar i blodets koagulationssystem och höga blodfetter - vanligt hos diabetiker - påverkar kärlväggen negativt. Många diabetiker är överviktiga och särskilt farliga är de fettsyror som bukfettet producerar. De påverkar inte bara cellerna i blodkärlens väggar utan de har också en negativ inverkan på insulinproduktion och effekten av insulin.

– Det vore bra om man på ett mycket tidigt stadium kunde identifiera personer som riskerar att få diabetes och vi försöker därför hitta markörer som kan förutsäga risken. Bland annat tittar vi på olika typer av hormoner och cytokiner, ämnen i immunsystemet.

Claes-Göran Östenson och hans forskarkolleger är också intresserade av att undersöka vilka gener som har en nyckelroll för typ 2-diabetes. Studier har nyligen visat att flera av de genförändringar som patienterna har kan kopplas till sämre funktion av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Det rör sig om ett tiotal olika gener. Claes-Göran Östenson hoppas att fortsatta studier på sikt skulle kunna leda fram till ännu effektivare läkemedel.

Minska risken

Så kan du minska risken för typ 2-diabetes

  • Sträva efter normalvikt (övervikt ökar risken 5 gånger)
  • Håll dig fysiskt aktiv (träning kan mer än halvera risken)
  • Rök inte (rökning ökar risken 2-3 gånger)
  • Försök att stressa mindre (stress ökar risken 2-3 gånger)
  • Drick fem-sex koppar kaffe om dagen (kan minska risken med 70 procent)

Detta är särskilt viktigt att tänka på om det finns diabetes i släkten, eftersom ärftliga faktorer spelar en viktig roll. Om till exempel båda föräldrarna har typ 2-diabetes är risken nästan nio gånger högre att du själv ska drabbas. Om du dessutom är kraftigt överviktig är risken 25-30 gånger högre.

Diabetes är flera sjukdomar

Typ 1-diabetes

Typ 1 diabetes drabbar framför allt barn och ungdomar. Det är en autoimmun sjukdom, det vill säga kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Ungefär var tionde patient med diabetes har typ 1.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes eller vuxendiabetes beror på dels minskad frisättning av insulin, dels försämrat upptag i vävnaderna. Det ger förhöjt blodsocker och andra förändringar som orsakar de komplikationer sjukdomen leder till.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är oftast typ 2-diabetes som drabbar en till tre procent av svenska kvinnor. Efter förlossningen återgår blodsockernivåerna till det normala, men kvinnorna har en kraftigt ökad risk att få typ 2-diabetes senare i livet.

MODY - Maturity Onset Diabetes of the Young

MODY påminner om typ 2-diabetes men drabbar yngre (vanligen före 25 års ålder) utan övervikt. MODY har specifik genetisk bakgrund och åtminstone åtta former av MODY finns beskrivna, var och en med flera olika mutationer i den ansvariga genen. I samtliga fall leder mutationerna till störningar i betacellernas tidiga utveckling eller insulinproduktion. Varianten MODY 2 ger en betydligt mildare diabetes, som ofta inte kräver läkemedelsbehandling.

LADA - Latent Autoimmun Diabetes in the Adult

LADA är en form av diabetes, som först observerades för cirka tjugo år sedan. Trots att LADA svarar för cirka tio procent av all diabetes behövs mycket mer kunskap om orsaker till sjukdomen och hur den bäst kan behandlas.

Läs mer om LADA.

Text: Ann-Marie Dock. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2009.

Diabetes