Det viktiga mötet med patienten

En bra kontakt mellan patient och vårdgivare har betydelse för en lyckad behandling. Därom råder en bred samstämmighet bland både patienter och anställda inom vården. Trots det finns ett glapp mellan hur relationen bör se ut och hur det ter sig i verkligheten.

- Ofta är det själva bemötandet i vården som patienten klagar på. Därför är det viktigt att ett ämne som medicinsk psykologi lyfts fram, både inom utbildningarna och inom professionen. Det säger professor Åsa Nilsonne. Hon är både psykiater och psykoterapeut och innehar den andra professuren i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet.

Åsa Nilsonne har under många år varit starkt engagerad inom olika delar av undervisningen, framför allt på läkarprogrammet, men också inom vidareutbildning av psykoterapeuter. Det är anledningen till att hennes professur i hög grad vilar på pedagogiska meriter - en karriärväg som Karolinska Institutet vill uppmuntra.

Att själva mötet med patienten många gånger är avgörande för diagnos och vid val av behandling är något som Åsa Nilsonne betonar i undervisningen. Det är därför viktigt med självinsikt, att vara medveten om sina förutfattade meningar och tankar.

- Det är lätt att låsa sig i mötet med patienten. Ibland är vi så blockerade av våra egna fördomar att vi därför inte ställer rätt frågor till patienten och inte heller lyssnar till vad han eller hon har att berätta. Det är då lätt hänt att vi missar information som är viktig för att kunna ställa rätt diagnos.

Åsa Nilsonne menar att all information vi tar in leder till olika slags känslor beroende på vilka associationer mötet med patienten ger. Det är viktigt att vara medveten om detta eftersom det annars i värsta fall kan leda till att diagnosen blir fel.

Ge studenterna redskap

Enligt Åsa Nilsonne måste studenterna ges redskap för att kunna hantera olika situationer. Det kan till exempel gälla en situation där patienten är mycket påstridig. Ibland är det då lättare att ge efter för patientens speciella krav och önskemål även om det kanske inte gagnar personen ifråga. Situationen upprepas eftersom patienten märker att ett visst beteende "lönar sig". Det gäller att förstå detta för att kunna bryta mönstret. Studenterna måste få hjälp med att utveckla ett förhållningssätt både till sig själva, till patienter och andra i vårdteamet. Och för detta krävs att kunna sätta ord på psykologiska fenomen.

Det senaste decenniet har skett en snabb utveckling inom neurovetenskaperna och psykologin. Man talar ibland om "den kognitiva revolutionen". Med hjälp av nya tekniker som avslöjar vad som sker i hjärnan när vi utför olika uppgifter, tänker och minns, har vi också fått ökade kunskaper om mänskligt beteende och om grundläggande psykologiska fenomen. Att det finns ett stort intresse att ta del av denna utveckling visar det stora antalet ansökningar till den nya psykologutbildningen, med start hösten 2007, vid Karolinska Institutet. Den har en helt ny tvärvetenskaplig profil i gränssnittet mellan beteendevetenskap och biologi.

Ny beteendeterapi

Också inom Åsa Nilsonnes forskning finns ett pedagogiskt moment. Det gäller en bred klinisk studie omfattande 106 självmordsbenägna yngre kvinnor med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline). Studien som startade 1994 med professor Marie Åsberg som huvudansvarig håller nu på att utvärderas. Kvinnorna har fått tre olika typer av terapeutisk behandling varav den ena - dialektisk beteendeterapi - har introducerats av Åsa Nilsonne. Hon har också svarat för utbildningen av terapeuter i denna metod. Den bygger bland annat på "mindfulness" som närmast skulle kunna översättas med "medveten närvaro". Målet är att lära sig hantera olika situationer på ett mer konstruktivt sätt.

- Patienterna i studien är känslomässigt mycket instabila. De pendlar mellan lugn och panik, glädje och ilska. En del av metoden går ut på att få patienterna att fokusera på nuet vilket de har mycket svårt för. Att kunna rikta sin uppmärksamhet på det som händer här och nu.

Åsa Nilsonne är en flitig författare. Hon har skrivit flera läroböcker, bland annat "Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning" tillsammans med forskarkollegan Anna Kåver. I höst utkommer boken "Tillsammans" som handlar om mindfulness.

Utöver fackböcker har Åsa Nilsonne också hunnit med att ge ut fem kriminalromaner!

Ett helt annat spår är hennes stora intresse för evolutionsbiologi, ett ämne där Åsa Nilsonne också publicerat flera artiklar. Hon tycker det är viktigt att sätta in fenomen som hälsa och sjukdom i ett vidare biologiskt sammanhang.

- Evolutionära modeller kan hjälpa oss att förstå frågor som rör arv och miljö och väcka nya tankar kring prevention och behandling, säger Åsa Nilsonne.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Medicinsk psykologi rör tillämpningen av psykologiska metoder och psykologisk kunskap inom det medicinska området. Från att tidigare mest ha varit inriktat på psykiatriska frågeställningar har ämnet breddats till att omfatta hela det medicinska fältet. Vårdpersonal behöver psykologisk kunskap både för att förstå patienten och för ett bra samarbete med kollegerna. Och inte minst för att förstå hur man själv som vårdgivare påverkar mötet med patienten, betydelsen av psykologiska faktorer för diagnos och behandlingsresultat.

Länkar

ProfessorPsykologi