Det akuta omhändertagandet efter larmet 112

När världens största randomiserade studie inom akutsjukvård snart avslutas, har personalen vid 20 larmcentraler i Sverige och Finland intervjuats och närmare 4 000 hjärtstoppspatienter fått hjälp med hjärt-lungräddning av larmoperatören via telefon, så kallad telefon-HLR.

Forskargruppen har främst undersökt skillnaden i resultat mellan att någon blåser respektive inte blåser in luft i patienten under hjärt-lungräddningen. Man har också undersökt vilken grundutbildning larmpersonalen i de båda länderna har respektive skillnaden mellan de olika samtal som kommer in till larmcentralerna.

- Vi har nu fått indikationer på att det fungerar minst lika bra med endast hjärtkompression till en patient med hjärtstopp, utan att kombinera det med munblåsning. Det gör det lättare att instruera människor i hjärt-lungräddning, vilket är viktigt.

- En av få evidensbaserade insatser inom behandlingen av hjärtstopp är att hjärtkompressioner som ges på plats av lekmän trefaldigt ökar chansen till överlevnad för en patient med hjärtstopp.

Personalgrupper samverkar

Objective Structure Clinical Examination, OSCE, är ett verktyg för att objektivt mäta kunskapen hos personalen inom den akuta vårdkedjan, som räddningspersonal, läkare, sjuksköterskor och Röda Korspersonal. OSCE genomförs nu inom akutsjukvården i Finland ochmålsättningen är att det här kunskapsverktyget även ska användas inom akutsjukvården i Stockholm.

- OSCE är en grund för personalens vidareutbildning, ett verktyg för att ta reda på vad personalen redan kan respektive ytterligare behöver lära sig. Olika människor är bra på olika saker och det är viktigt att ta reda på de här skillnaderna.

Maaret Castrén forskar för närvarande även kring rutinerna för akutsjukvård inom den finska armén. En så kallad ambulanssjukvårdsman gör här en första bedömning av hur pass svårt skadad en person är. Man använder en slags radiofrekvensteknik tillsammans med mobilteknikens sms-funktion, för att skicka informationen till sjukvårdsledningen som effektivt kan fördela sina resurser.

- Med den här tekniken kan sjukhuspersonalen redan i ett tidigt skede göra prioriteringar och börja planera sjukhusvården. Det är viktigt att försöka hitta nya vägar för att kunna hjälpa människor i en katastrofsituation.

Bättre patientstyrning

ADAPT, Adaptiv processtriage, är ett system med syfte att effektivisera akutsjukvården; patientens väg genom akutmottagningen styrs här av prioriteringen beroende på hans eller hennes tillstånd.

- ADAPT är ett sorteringsinstrument av patienterna som på sikt ska införas på samtliga akutsjukhus inom Stockholms läns landsting. Idag finns ingen patientstyrning inom landstinget, vilket ökar risken för oklara situationer med oense personal och patienter som skickas runt mellan olika instanser.

- Vi ska nu studera om ADAPT även kan användas inom den sjukvård som ges utanför akutsjukhusen. Den prehospitala vården fungerar idag i väldigt hög utsträckning som en helt egen värld med egen specialkompetens.

Även lekmän kan hjälpa till

Maaret Castrén har också studerat hur människor med ytterst begränsad medicinsk skolning kan vara till hjälp för akut sjuka. Efter att fått se endast 20 sekunder långa videoklipp som visar hur man säkrar luftvägarna på en docka, har ett antal värnpliktiga män sedan visat att de klarar av detta på egen hand utan några som helst problem.

I en pågående studie i Finland studerar forskargruppen nu om man med hjälp av instruktioner via mobiltelefonen skulle kunna lära människor att agera i en akutsituation.

I ett annat projekt i Stockholm studeras hur omhändertagandet och omsorgen av geriatriska patienter ska kunna förbättras. Det fungerar inte alltid bäst inom akutsjukvården, menar hon.

Ett flertal av de mångbesökare som upprepade gånger kommer till akutmottagningarna utgörs av självskadepatienter inklusive personer som försökt begå självmord. Forskningen vill här försöka förbättra den akuta vården av patienterna för att på sikt kunna minska antalet självskador. Man hoppas också kunna utveckla instrument för att bättre kunna identifiera patienter med stor risk för upprepade självskador.

Stroke är en sjukdom som inte bara innebär ett lidande för patienten, utan också stora kostnader för samhället. Det här projektets syfte är att öka andelen patienter som i det akuta skedet får behandling med trombolys, det vill säga propplösande medel, för att begränsa hjärnskadan. För närvarande får bara cirka två procent av patienterna denna behandling, en siffra gruppen hoppas kunna öka till åtminstone fem procent.

- Vi ska bland annat se hur man skulle kunna effektivisera den tidiga vården av strokepatienter via larmcentralen och i ambulansen.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Forskningen inom det akuta omhändertagandet omfattar hela vårdkedjan från första hjälpen till det att larmnumret 112 slås till det första omhändertagandet inne på akutmottagningen.

Några projekt gäller vårdkedjan i samband med hjärtstopp, kunskaper i återupplivning respektive teknologin inom akutsjukvården. Det är nödvändigt med förbättringsåtgärder. SOS Alarm svarar på 1000 samtal per dygn och dessa genererar ca 500 ambulansutryckningar per dygn (ca 180 000 per år). Bara Stockholms akutmottagningar tar årligen emot drygt en halv miljon patientbesök, motsvarande cirka 330 000 patienter.

Länkar

AkutsjukvårdTrauma