De lever som de lär

Vi nås av många budskap om hur vi bör leva våra liv, ändå kan det vara svårt att genomföra livsstilsförändringar som håller i sig. Men den fördjupade kunskap som en forskare får genom sitt yrke kan vara extra svår att värja sig mot. Möt tre forskare som fått insikter på jobbet – och förändrats.

Yihai Cao: ”Vi dricker grönt te på kafferasterna”

”Vår forskning är inriktad på att hitta mekanismer för att bromsa blodkärlstillväxt vid framför allt cancer, men även fetma. Vi arbetar utifrån hypotesen att om nybildningen av blodkärl blockeras så hejdas även tumörtillväxten och möjligen även nybildning av fettceller. Hittar vi grundmekanismen är förhoppningen att vår forskning även kan bidra till att ta fram läkemedel för andra sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, ögonsjukdomar och kronisk inflammation.

I slutet av 1990-talet letade vi efter nya molekyler som skulle kunna bromsa tumörtillväxt och hörde talas om ämnen i grönt te, katechiner, som andra forskare studerat och som visat sig kunna hejda tumörtillväxt. Men man hade inte lyckats hitta orsaken. Vi lät möss dricka grönt te och såg att de fick en minskad blodkärlstillväxt, vilket stämde med vår hypotes.

Då började jag dricka grönt te varje dag och tog reda på så mycket jag kunde. För bästa kvalitet ska tebladen vara färska och handplockade, och de ska gärna ha vuxit i lite svalare klimat för en långsammare tillväxt. När vår forskning publicerades 1999 var intresset så stort att det gröna teet tog slut i de asiatiska butiker i Stockholm där det gick att köpa.

Vi vet inte om grönt te minskar risken för cancer, men fortfarande dricker hela vår forskargrupp grönt te på kafferasterna. Det gör att vi mår bra och blir piggare.”

Namn: Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi.

Forskar om: Angiogenes, mekanismer för nybildande av blodkärl.

Alicja Wolk: ”Jag har slutat med mjölk i kaffet”

”Det finns en stark koppling mellan livsstil, hälsa och livslängd och det finns ett stort intresse hos allmänheten att hålla sig frisk. Av all forskning på Karolinska Institutet är vår den mest omskrivna i massmedia. Även jag som privatperson påverkas av de resultat vi får fram. Jag har till exempel kommit att äta mindre kött men mycket mer fisk, grönsaker och frukt. Och mer yoghurt eftersom det finns en del forskning som visar att bakteriefloran i yoghurt kan påverka oss positivt.

Sedan resultaten blev klara i en studie där vi observerade att mjölk kan kopplas till ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom har jag också valt att sluta köpa mjölk. Men jag kan inte säga att jag rekommenderar människor att sluta dricka mjölk, det finns det inte tillräckligt vetenskapligt underlag för ännu.

Däremot kan jag säga att man helst bör avstå från charkuterivaror på grund av de ökade riskerna för stroke, hjärtkärlsjukdom och tjocktarmscancer som kan kopplas till processat kött. Men generellt vill vi som forskare komma med positiva budskap för att få människor att ändra sina vanor, inte oroa. Vi kan vinna enormt mycket på att människor förbättrar sina levnadsvanor, både samhällsekonomiskt och när det gäller livskvalitet.

Nästan 80 procent av alla hjärtinfarkter hos kvinnor och 90 procent av alla diabetes typ 2-diagnoser skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Men när vi tittade på svenska kvinnors levnadsvanor var det bara fem procent som följde de rekommendationer som finns. Det betyder att 95 procent kan förbättra sina vanor.”

Namn: Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin.

Forskar om: Hur livsstilsfaktorer är kopplade till hälsa.

Aleksander Perski: ”Jag aktar mig noga för stress”

”Är det något jag lärt mig av min forskning så är det att stress är på riktigt och att det kan göra dig allvarligt sjuk. Det tog ett tag för oss att kunna fastställa detta, men nu vet vi med säkerhet. För två år sedan åkte jag till Kerala i Indien för att skriva på en bok och passade samtidigt på att göra en antistressbehandling på ett ayurvediskt center. Mitt i vintern hamnade jag på en solig strand, åt fantastisk mat, fick massage och gjorde yoga under tio dagar. Varje dag träffade jag en läkare och redan efter några dagar kunde jag sluta med min blodtrycksmedicin.

Vårt sätt att leva i västvärlden går tvärtemot all livsklokhet och för att klara av detta levnadssätt äter vi stora mängder livsstilsrelaterade mediciner. Jag är övertygad om att många människor skulle kunna sluta med dessa läkemedel om de ändrade sina levnadsvanor. Men det är inte lätt. Det är ett så tydligt fenomen att vi vet hur vi borde leva, men ändå inte gör det som är bäst för oss. Istället använder vi oss av farmakologiska kryckor. Det finns studier som visar att blodtrycket kan sänkas genom yoga och på Stressmottagningen använder vi oss av yoga och andra avstressande metoder i behandlingen av våra patienter.

Sedan jag kom tillbaka från Indien har jag fortsatt med yoga. Det får mig att känna mig mindre stressad och jag blir mer fokuserad, men jag har fått gå tillbaka till min blodtrycksmedicin igen. Men jag är inte stressforskare för intet, jag aktar mig noga för att hamna i kronisk stress och har gått ner i arbetstid.”

Namn: Aleksander Perski, docent, psykolog och stressforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap samt grundare av Stressmottagningen.

Forskar om: Kronisk stress och stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom.

 Text: Ann-Cathrine Johnsson, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2015.

Folkhälsovetenskap