Brister i immunsystemet vid KOL och svår/kronisk astma

Anders Lindén är professor i lung- och luftvägsforskning vid Institutet för miljömedicin. Hans huvudsakliga forskningsområde är brister i lungornas lokala immunsystem hos rökare med och utan lungsjukdomen KOL. Forskningen berör även svår/kronisk astma, en sjukdom som har vissa likheter med KOL.

En hypotes är att de upprepade infektionerna och ett bristfälligt fungerande immunsystem tillsammans bidrar till att förstöra lokal lungvävnad och därmed till svårigheten att blåsa ut luft, det vill säga kronisk obstruktivitet. Tobaksrök bidrar till att öka infektionsbenägenheten enligt flera studier.

- I mitt kliniska arbete som överläkare vid lung- och allergikliniken vid Karolinska sjukhuset träffar jag dock ibland patienter med KOL och/eller svår/kronisk astma som faktiskt aldrig har rökt. Det finns också patienter med astma som utvecklar kronisk och svår obstruktivitet först efter åtskilliga decenniers rökning. Vi vet ännu inte vilka mekanismer som styr detta, säger Anders Lindén.

KOL och astma kan båda vara allvarliga lungsjukdomar som i hög grad hämmar livsföringen. Det finns dock en betydande skillnad; många med astma blir påtagligt bättre av dagens läkemedel, men däremot inte flertalet med KOL. En annan skillnad är att de perifera lungblåsorna (alveolerna) vanligen inte förstörs vid svår/kronisk astma men ofta hos patienter med KOL.

Återkommande försämringsperioder

Forskning har visat att patienter med KOL, och även vissa med svår/kronisk astma, initialt i livet ofta har haft problem med svåra lokala infektioner i lungorna. Sannolikt finns även en skadlig samverkan mellan infektioner och luftburna miljögifter, som partiklar från förbränning av organiskt material. Det finns också stöd för att bakomliggande genetiska faktorer spelar en roll. Anders Lindén menar att det är viktigt med ökad kunskap om funktionen hos lungornas immunsystem vid infektioner för att förstå de biologiska mekanismerna och därmed hitta förutsättningar för nya, mer specifika läkemedel mot kroniska lungsjukdomar.

Patienter med KOL är idag i första hand hänvisade till antibiotika, kortison och luftrörsvidgande symtomlindring när de drabbas av långdragna och allvarliga försämringsperioder. Sådana försämringsperioder kan även uppträda vid svår/kronisk astma och där är behandlingen likartad.

- De bakterier som tidigare studier har lyckats identifiera räcker bara delvis som förklaring till dessa försämringsperioder. Medan vissa patienter är koloniserade med bakterier men bara tidvis får försämringsperioder, så förekommer det att andra patienter utan sådan kolonisation emellanåt drabbas av ännu fler försämringsperioder. För att förstå bakgrunden krävs omfattande och fleråriga studier av patienternas immunsystem, både med och utan pågående infektioner. Detta är studier som skulle kunna bidra till utveckling av nya läkemedel.

Miljögifter och andra miljöfaktorer

Anders Lindéns forskning bygger på antagandet att en långtidsexponering för luftburna miljögifter som tobaksrök, vedrök, organiskt damm och partiklar förändrar förmågan hos lymfocyter, en slags koordinerande immunceller, att via specifika signalsubstanser styra effektorcellerna neutrofiler och makrofager.

Hos många patienter med KOL finns utöver makrofager en ansamling neutrofiler i lungorna; ett fenomen som även kan observeras hos patienter med svår/kronisk astma. Neutrofiler och makrofager producerar fria syreradikaler och proteaser, enzymer som normalt dödar bakterier men som också kan bryta ned den egna lungvävnaden.

- Vid just KOL och svår/kronisk astma finns en oförmåga hos dessa effektorceller att effektivt och snabbt bekämpa bakterier, trots en generellt ökad utsöndring av bakteriedödande ämnen. Den miljöfaktor framför andra som i vår del av världen associeras till KOL är tobaksrök. Kopplingen till svår/kronisk astma är än så länge mer osäker. Resultat från svensk epidemiologisk forskning talar för att upp till 50 procent av de rökare som uppnår 70 års ålder faktiskt utvecklar KOL, en mycket hög siffra, säger Anders Lindén.

- Det allra viktigaste man kan göra om man har KOL är att helt sluta röka. Tyvärr är KOL hos rökare en sjukdom som är förknippad med förnekelse och ångest, vilket jag tror bidrar till att många har svårt att sluta. KOL och fortsatt rökning leder förr eller senare till lungsvikt, som resulterar i att patienten inte orkar gå ut eller äta ordentligt, utan sakta tynar bort. Livskvaliteten vid svår KOL är så dålig att den är jämförbar med den vid avancerad cancer, förklarar Anders Lindén.

Förutom det personliga lidandet vid KOL är kostnaderna för sjukvården stora. Totalkostnaden för KOL, en av ett fyrtiotal diagnoser förknippade med tobaksrökning, beräknas ligga på cirka tio miljarder årligen i landet.

- Det är högst irrationellt att samhället får tillhandahålla tobak på det sätt som görs idag; att staten tillåter tobaksförsäljning i utbyte mot en begränsad skatteintäkt, vilken bör vägas mot de enorma sjukvårdskostnader som rökningen genererar, menar Anders Lindén.

Text: Eva Cederquist. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Forskningen fokuserar på kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) respektive svår/kronisk astma. Båda dessa tillstånd kännetecknas bland annat av upprepade luftvägsinfektioner. Sammantaget lider mer än tio procent av befolkningen i Sverige av antingen astma eller KOL och det förekommer även blandformer av dessa tillstånd. Eftersom dagens läkemedelbehandling mot både astma och KOL är otillräcklig, krävs nya och mer specifika läkemedel, menar Anders Lindén.

Länkar

ImmunologiLungmedicinProfessor