Brett fokus på arv och miljö i samband med astma

Catarina Almqvist Malmros är professor i klinisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, men arbetar också 30 procent kliniskt som överläkare inom barnallergologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Frågeställningar därifrån ligger till grund för hennes forskning och forskningsresultaten kan tas med till kliniken, säger hon.

- När det gäller astma och allergi handlar det om samband mellan ärftlighet och miljö; såväl den nuvarande miljön som den man upplevde under fostertiden. Vid astma finns också en ökad risk för bland annat neuropsykiatriska sjukdomar som ADHD.

Catarina Almqvist Malmros har tre huvudsakliga forskningsfokus; dels arv och miljö bakom astma hos tvillingar, dels tidiga riskfaktorer för senare sjukdom hos mamma och barn såväl före, under som efter graviditet, dels identifiering av samband mellan astma och neuropsykiatriska sjukdomar, oro eller stress. En stor del av forskningsarbetet sker med hjälp av nationella hälsoregister i kombination med det svenska Tvillingregistret på Karolinska Institutet och kliniska studier.

Den så kallade CATSS-studien (Childhood and Adolescent Twin Studies Sweden) är en klinisk intervjustudie bland nio år gamla tvillingar. Genom att länka studien till medicinska födelseregistret, är det möjligt att studera om tidiga faktorer i livet, som födelsevikt och kejsarsnitt, påverkar risken för astma.

- I STOPPA-studien undersöker vi en grupp tvillingar 9-14 år där den ena tvillingen rapporterat astma i CATSS men inte den andra, för att studera om miljöfaktorer kan ha bidragit till att en tvilling utvecklat astma. Det skulle kunna ske via en epigenetisk modifiering hos bara den ena tvillingen, förklarar hon.

Inom ramen för studien mäts bland annat lungfunktion, blodprover och salivprover. MAESTRO-studien och LifeGene Born into Life är två parallella studier av astma hos såväl mamma som barn.

MAESTRO (Maternal Astma Event Stress in the Offspring) är en klinisk och registerbaserad studie om graviditetens utveckling för mammor med astma; för att se om detta ökar risken för bland annat havandeskapsförgiftning och kejsarsnitt. Deltagarna i studien rekryteras via mödravården.

- Vi har tidigare kunnat se att stress hos mammor under graviditeten, som en nära anhörigs död, leder till ökad risk för astma hos barnet. Vi undersöker nu via frågeformulär och olika biomarkörer om även annan slags stress kan påverka den risken.

LifeGene Born into Life är en klinisk studie som tidigare bjöd in studiedeltagare i Life Gene-studien i samband med graviditet. LifeGene Born into Life, som följt mamma och barn såväl före, under som efter graviditet upp till två års ålder, undersöker tidiga riskfaktorer för senare sjukdom.

Samband mellan astma och neuropsykiatrisk sjukdom

Forskargruppens tredje forskningsfokus ligger på samband mellan astma och neuropsykiatrisk sjukdom som ADHD, samt hur oro eller stress kan bidra till sjukdom. Gruppen har kunnat visa på samband mellan astma vid sju års ålder och en ökad risk att senare utveckla ADHD. Däremot har man inte kunnat notera effekter av medicinering respektive några samband med symtomens svårighetsgrad.

- Vi går nu vidare med frågeställningen i den större CATSS-studien, där vi har intervjuat föräldrar till 23 000 tvillingar.

Studier på tvillingar och syskon är speciellt lämpade för att förstå betydelsen av arv och miljö för sjukdom. Enäggstvillingar delar 100 procent av arvsanlaget, medan tvåäggstvillingar delar cirka 50 procent. I övrigt har tvillingarna samma förhållanden under graviditet och tidig uppväxt. Även syskon har delar av arvsanlaget gemensamt, och effekten av delad och gemensam miljö kan studeras.

Catarina Almqvist Malmros har tidigare i den mindre TOSS-studien (Twin Offspring Study in Sweden) kunnat se att oro eller depression hos mammor, som är tvillingar, verkar kunna öka risken för astma hos deras barn när de kommer upp i tonåren.

- Sambandet antyder en sannolik genetisk koppling men det finns även omgivningsfaktorer som inverkar. Frågan är om dessa finns i den delade miljön eller tidigare i den individuella intrauterina miljön.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Astma och allergi tillhör de vanligaste sjukdomarna hos både barn och vuxna; sex till åtta procent beräknas ha astma. Siffran ökade fram till för cirka tio år sedan, men ligger nu konstant. Det finns många möjliga orsaker till astma och andra tidiga sjukdomar hos barn, som ett ökat infektionsskydd och graviditetsrelaterade faktorer. Även oro eller stress kan inverka. Catarina Almqvist Malmros studerar ett antal mer eller mindre kända riskfaktorer i omgivningen i relation till tidig intrauterin miljö och genetik.

Länkar

AstmaEpidemiologi