Bra ledarskap och team för bättre vård

Chefer tvivlar då och då på sin förmåga som ledare. Men när de regelbundet får träffa kollegor och diskutera sitt arbete stärks både deras handlingskraft och självkänsla.

Christer Sandahl, professor i samhälls- och beteendevetenskap, har två spår i sin forskning. Det ena, om processer i terapigrupper, beskriver han som "grundforskning" vars resultat kan tillämpas i ledarskaps- och organisationsutveckling. Det andra, huvudprojektet, avser att skapa kunskap om hur teamutveckling och ledarutveckling för chefer inom hälso- och sjukvården kan utformas för att ge bästa patientnytta. Målet är att cheferna ska få hjälp att fungera så att i första hand vården blir effektiv och säker för patienterna, men också så att den underställda personalen mår bra och trivs. En modell som har prövats och studerats är så kallade backstage-grupper. Uttrycket är hämtat från socialpsykologin där man funnit att det bästa sättet att utvecklas i sin yrkesroll är om man får feedback på sitt beteende och tid för reflektion.

- Chefer inom sjukvården har oftast ingen särskild utbildning i ledarskap. De som rekryteras har en gång i första hand valt att bli läkare eller sjuksköterska, inte att bli chef.

I dessa backstage-grupper träffas sju-åtta personer en halv dag tio-tolv gånger på ett år. En samtalsledare, helst en person i samma organisation, som forskarna har utbildat leder samtalet.

- Tanken är att inte bli beroende av konsulter som är dyra och ofta försvinner efter en tid och då tar med sig all kunskap som de har samlat på sig om organisationen, säger Christer Sandahl.

Vid varje träff beskriver en gruppdeltagare sitt problem. Gruppens uppgift är att bidra till att utforma en handlingsplan. Deltagaren med problemet rapporterar vid nästa träff hur han eller hon genomfört handlingsplanen på sin arbetsplats och vilket resultat det gav. Forskarna har konstaterat att deltagarnas handlingskraft och självkänsla stärks efter gruppträffarna.

- Deltagarna upptäcker under sina träffar att de har mer kunskap om ledarskap än de trodde och kan komma med idéer som övriga i gruppen behöver och är intresserade av. Frågan då är inte vad man kan som sjuksköterska eller läkare utan som ledare.

- Det här är en kostnadseffektiv och enkel modell för ledarutveckling och mycket uppskattad, enligt svar både i enkäter och fokusgrupper.

Flera frågor återstår att studera: Märks det i organisationen att cheferna känner sig säkrare i sin roll? Får det effekter på medarbetarna? Hur påverkas arbetsmiljön? Blir det bättre för medarbetarna? Påverkar det kvalitet och produktivitet i vården? Han har nu sökt forskningsanslag för en studie för att försöka besvara dessa frågor. En annan del i forskningen handlar om teamutveckling.

- En huvudfråga i vården i dag är patientsäkerhet. Det är väl dokumenterat att det inträffar olyckor som inte skulle behöva hända. Vi vet att det ofta handlar om kultur, missförstånd och kommunikationsproblem. Det gäller för teamens medlemmar att vara tydliga och till exempel ha inövade rutiner för hur man överför information, särskilt när de jobbar med patienter akut.

Ett exempel är om den ansvarige läkaren behöver intubera och det tar lite extra tid. Då kan läkaren inte ha kontroll på allt som händer. Om läkaren då säger till sköterskan att "nu vill jag att du leder arbetet" blir det tydligt att hon har ansvaret under den avgränsade tiden.

Simulering stimulerar förändring

En metod för att träna kommunikation och samarbete är patientsimulering. En docka ligger i en säng och har programmerats med olika tillstånd som personalen kan öva på och samtidigt videofilmas vad de gör.

- Det upplevs oftast som verklighetsnära och alla brukar bli engagerade och glömma att det är en docka de arbetar med.

Inspelningarna analyseras sedan tillsammans och då upptäcks både eventuella misstag och vad som fungerade bra i kommunikationen. Det kan stimulera till förändring. I den akuta situationen är det ofta svårt för vårdpersonalen att uppmärksamma att något håller på att bli fel. Men om kulturen i gruppen tillåter och till och med uppmuntrar öppenhet och tydlighet kan till exempel en undersköterska som står lite vid sidan av uppmärksamma de övriga på vad som håller på att ske så att misstaget undviks.

- Simuleringsövningar leder knappast till kulturförändringar, men kan fungera som en katalysator genom att man upptäcker att det går att göra annorlunda. Vår forskning handlar om vad som krävs för att varaktig förändring ska komma till stånd, säger Christer Sandahl.

Han säger att hans forskargrupp upptäckt att det är viktigt för personalen att vid slutet av dagen få reflektera över vad som hänt i arbetet och samtala om vad som fungerade bra, vad som var mindre bra, jobbigt och så vidare. Det ger ett kontinuerligt lärande baserat på verkliga händelser i arbetet. Han återkommer till gruppterapin där han har sina rötter som klinisk forskare och förklarar att den är viktig för att förstå ledarskap och teamarbete.

- Det handlar om djupare kunskap om hur vi människor relaterar till varandra, hur vi kommunicerar och inte minst om känslornas betydelse i mänsklig kommunikation.

Text: Lennart Edqvist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Samhällsvetenskapen ställer frågor om varför vårt samhälle ser ut som det gör, politiskt, socialt och ekonomiskt. Den delas in i flera olika ämnen. Beteendevetenskap har människan i fokus och studerar vetenskapligt hennes beteende ur olika synvinklar. Samhälls- och beteendevetenskap med inriktning mot vårdvetenskap är ett tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt forskningsområde som studerar uppkomst och förutsättningar för både sjukdom och hälsa. Christer Sandahls forskning om ledarskap och grupprocesser har betydelse för hur behandling organiseras och gemomförs samt för hur hälsa påverkas av arbetsgrupper och organisationer.

Länkar

Hälso- och sjukvårdsorganisationProfessorSamhälle