Biostatistik bidrar till att förbättra människors hälsa

De senaste tio åren har Paul Dickman, professor i biostatistik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, framförallt forskat om överlevnaden i cancersjukdomar, med särskilt fokus på statistiska metoder som kan ge viktig information till såväl kliniker som patientgrupper.

Att få en cancerdiagnos innebär en chock, eftersom cancer i regel förknippas med hög dödlighet, säger han.

- Men det är viktigt att förstå att detta inte gäller alla cancersjukdomar och att det också finns individuella variationer. Många söker idag information om sjukdomar på nätet, men hittar oftast ingen relevant information som handlar om prognos.

Paul Dickman menar att informationen om cancersjukdomar på internet är angiven på gruppnivå, men att de individuella skillnaderna i en prognos är så stora att detta borde framkomma på ett sätt som människor förstår. Och att det är viktigt att hela tiden föra en dialog med sin läkare.

Den information om patientöverlevnad som förekommer, presenteras oftast i rapporter och vetenskapliga tidskrifter som vänder sig till forskare snarare än till patienter, säger han.

- Men patienter söker sig också fram till vetenskaplig information. Det finns ett stort behov av en målgruppsanpassad information direkt riktad till patienter, kliniker och en intresserad allmänhet.

Information för patienter och allmänhet

De nordiska länderna var bland de första i världen med att bygga upp nationella populationsbaserade cancerregister. Det norska cancerregistret tillhör de världsledande när det gäller presentation av överlevnadstal, säger Paul Dickman.

I samarbete med personal vid det norska cancerregistret kommer hans grupp att börja bygga upp en prototyp för ett webbaserat system som presenterar patientöverlevnaden i olika cancersjukdomar för såväl patienter och kliniker som allmänhet. Det ska ses som första steget i ett bredare nordiskt perspektiv.

Paul Dickmans metoder inkluderar både deskriptiv epidemiologi, för att kunna skatta tidstrender i patientöverlevnaden i cancer, och analytisk epidemiologi där han fokuserar på att studera sambandet mellan olika riskfaktorer och sjukdomsförekomst alternativt prognos.

Huvudspåret i hans biostatistiska forskning är populationsbaserad överlevnad i cancer, ett mått som indikerar hur väl hälsovårdssystemet diagnostiserar och behandlar cancersjukdomar.

- Det är inte bara kliniker som har en roll här. Det är viktigt att även nå ut med information om symtom på cancer, det vill säga när man ska söka läkarvård så att patienten får en tidig diagnos. Detta kan också ses som ett mått på hur väl hälsovårdssystemet fungerar.

Han menar att det är viktigt att försöka sträva efter att vara så specifik som möjligt i den här informationen. Att exempelvis klargöra att skillnaderna i överlevnad är stora om man jämför åldersgruppen 55-65 år med gruppen 75-85. Däremot arbetar han inte med kliniska prövningar.

- Ett viktigt utfall i samband med kliniska prövningar är informationen om överlevnad.

Men patienterna i kliniska prövningar är inte jämförbara med alla cancerpatienter, eftersom de i regel är friskare. De flesta deltagare där är också förhållandevis unga, det är relativt få som över 75 år.

Paul Dickman använder även data från det svenska cancerregistret i ett samarbete med en grupp hematologer vid Karolinska universitetssjukhuset Solna kring myelom och leukemi.

- Många av de statistiska metoder jag utvecklar är baserade på kliniska frågeställningar. Som exempelvis hur man kan reducera den höga behandlingsrelaterade dödligheten i samband med hematologiska sjukdomar.

Temat för all hans biostatistiska forskning är genomgående patientens perspektiv, säger han.

- Mitt mål på en överskridande nivå är detsamma som Karolinska Institutets, att förbättra människors hälsa. Men som statistiker kan jag inte göra detta direkt, utan genom att mina metoder har en klinisk tillämpning och att arbetet sker i samarbete med kliniker.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Paul Dickmans biostatistiska metoder har ett brett tillämpningsområde som bland annat inkluderar epidemiologi, cancer, hematologi, gynekologi, reproduktionsepidemiologi och psykiatri. Huvudspåret är populationsbaserad forskning kring patientöverlevnad i cancer. Eftersom cancerprognoser är högst individuella, utvecklar hans forskargrupp för närvarande en prototyp för en webbaserad plattform med vägledande, lättförståelig patientinformation.

Länkar

BiostatistikProfessor