Besvär i hud och slemhinnor

När Carl-Fredrik Wahlgren började forska gällde det klåda, ett vanligt symtom vid eksem. Ett av målen med hans forskning är bland annat att klarlägga vilka miljöfaktorer som utlöser atopiskt eksem och om de också påverkar prognosen.

- Det var mötet med patienterna som ledde mig in på forskning. Jag insåg att det finns många obesvarade frågor, som till exempel vad klåda beror på, säger han.

I avhandlingen 1991 var en slutsats att antihistaminer som brukade användas i eksembehandlingen inte gav bättre lindring av klådan än placebo ("sockerpiller"). Men om man kan stänga av T-lymfocyterna - en typ av vita blodkroppar - i huden så upphör klådan.

Han är sedan starten 1994 en av forskarna bakom den stora BAMSE-studien och svarar för den del som gäller hudbesvär. Målet är bland annat att klarlägga vilka miljöfaktorer som utlöser atopiskt eksem och om de också påverkar prognosen.

För att få svar på frågorna lät BAMSE-forskarna föräldrarna besvara utförliga enkäter när barnen var nyfödda och har sedan fortsatt med regelbundna frågor till föräldrar och barn. De har också undersökt barnen och bland annat tagit blodprover.

Hösten 2008 pågår en 12-årsuppföljning som sker via internet och dessutom planeras en ny enkät och undersökning av barnen när de är 15 år.

- Det som är bra med BAMSE förutom att den är fortlöpande och omfattar många barn är att vi har exponeringsdata, till exempel för pälsdjur, fukt och rökning i hemmet liksom uppgifter om allergier i familjen när barnet var nyfött, det vill säga före insjuknandet.

Ett par resultat från BAMSE är att amning medför minskad risk för eksem (publicerat 2005) medan risken ökar om föräldrarna röker under graviditeten eller barnets första levnadsmånader (ännu opublicerat). Det senare är lite överraskande.

- Man kan förstå att rökning har betydelse för luftvägsbesvär; att huden skulle påverkas är svårare att förklara. Men studien handlar ju mycket om att få fram hypoteser. Man vet att tobaksrök innehåller väldigt många ämnen och att de kan påverka immunsvaret, kommenterar Carl-Fredrik Wahlgren.

I forskningen kombineras nu miljöfaktorer och fynd från molekylärgenetiska undersökningar: Är det ett visst arvsanlag tillsammans med vissa miljöfaktorer som utlöser atopiskt eksem?

Forskar om ärftlig sjukdom

Ett projekt som leds av Carl-Fredrik Wahlgren gäller den mycket sällsynta sjukdomen hereditärt angioödem. Uppskattningsvis finns 150200 fall i Sverige. Det är en ärftlig sjukdom med attacker av plötsliga svullnader i hud och slemhinnor. När svullnaden sker inne i buken kan patienten få svåra smärtor och om den kommer i halsen är den livshotande och kan utan snabb behandling leda till att patienten kvävs. Sökning i kyrkböcker och register visar att innan det fanns modern intensivvård dog var tredje av patienterna med denna sjukdom av kvävning.

- När jag som hudläkare träffade på patienter med hereditärt angioödem insåg jag att kunskap om sjukdomen är bristfällig, säger han.

För att försöka bidra till att öka kunskapen om sjukdomen tog han initiativ till ett nationellt projekt för att kartlägga sjukdomen: Hur vanlig är den? Hur allvarlig och hur invalidiserande är den? Vilka symtom är vanligast? Vilka svårigheter möter patienterna? Hur fungerar behandlingen?

I projektet försöker forskarna hitta alla svenska familjer med sjukdomen. Den är autosomalt, dominant ärftlig vilket betyder att i genomsnitt hälften av barnen får den om en av föräldrarna har den.

Hittills har man hittat 120 personer med hereditärt angioödem och de får svara på en enkät och lämna blodprover och erbjuds dessutom en läkarundersökning.

Data började bearbetas hösten 2008 och Carl-Fredrik Wahlgren räknar med att en artikel som redovisar resultaten ska kunna publiceras under 2009.

Man vet att det vid hereditärt angioödem bildas ett ämne kallat bradykinin, vars normala effekt bland annat är att vidga blodkärlen och att framkalla smärta. Till framtidsplanerna hör att prova nya läkemedel, bradykinin-antagonister, som är på väg ut i sjukvården. Det finns också flera grundläggande frågor om sjukdomen som han hoppas ska kunna besvaras i framtiden med hjälp av de blodprover som tas från patienterna, troligen i internationellt samarbete.

Ett tredje område för Carl-Fredrik Wahlgren är medicinsk undervisning. Han har i samarbete med Karolinska Institutets institution för lärande, informatik, management och etik utvecklat ett datorbaserat självstudieprogram om dermatologi och venereologi för medicinstudenterna. De kan ställa frågor till virtuella patienter och jämföra sina slutsatser om diagnos och behandling med vad en erfaren hudläkare kommer fram till.

En utvärdering har visat att studenterna uppskattar metoden som gör att de kan arbeta i egen takt och vid tider som passar dem. Tentamensresultaten har varit likvärdiga för denna utbildning och traditionell undervisning med föreläsningar.

Nu arbetar han med ett projekt för att utvärdera den nya studieplanen där dermatologi och venereologi är integrerad i en 32 veckor lång kurs i klinisk medicin. Inga resultat finns ännu men enkäter och djupintervjuer har gjorts med studenter i det gamla systemet och görs också med dem som läser enligt det nya.

Text: Lennart Edqvist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Dermatologi och venereologi är läran om hudsjukdomarna respektive läran om de sexuellt överförbara sjukdomarna. Forskningen inom dessa områden handlar om hur huden är uppbyggd och fungerar. Den undersöker också vad som händer när huden blir sjuk och hur sjukdomar ska behandlas. Carl-Fredrik Wahlgrens forskning gäller en mycket vanlig sjukdom, atopiskt eksem, och en mycket ovanlig, hereditärt angioödem.

Länkar

Dermatologi och venereologiProfessor