B-celler - immunförsvarets nyckelspelare

De vita blodkroppar som kallas B-celler, eller B-lymfocyter, är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar. B-cellerna producerar antikroppar som gör att kroppen kan känna igen och bekämpa farliga inkräktare, som bakterier och virus. Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för laboratoriemedicin, studerar B-cellernas produktion av antikroppar. Hennes forskning följer tre huvudspår, förklarar hon.

Först och främst grundforskningsspåret: att förstå vilka mekanismer som reglerar produktionen, och hur det går till på molekylnivå när B-cellerna bygger sina antikroppar. En viktig del är att klarlägga hur den genetiska informationen förändras och stuvas om för att skapa nya varianter av antikroppar. Dessa förändringar är viktiga för immunförsvarets effektivitet.

- Mitt andra forskningsspår är att förstå sjukdomar där det är något genetiskt fel med B-cellerna, säger Qiang Pan-Hammarström. Dels immunbristsjukdomar, som beror på att patienten inte kan producera antikroppar, eller att antikropparna blir för få eller för ineffektiva.

Dels det motsatta: autoimmuna sjukdomar som innebär att immunförsvaret är överaktivt och angriper den egna kroppen.

Qiang Pan-Hammarströms tredje forskningsspår är B-cellslymfom, det vill säga cancer i B-cellerna. Ibland muteras nämligen den genetiska informationen på ett oönskat sätt så att resultatet inte blir ett starkare och mer varierat immunförsvar, utan defekta B-celler som inte längre följer sina instruktioner utan växer till okontrollerat.

Cancer och autoimmunitet

Forskningen om immunbristsjukdomar har gått snabbt framåt de senaste tio åren, konstaterar Qiang Pan-Hammarström. Mer än 200 gener med koppling till immunbrist har redan hittats.

- Det finns fler att upptäcka, och vi behöver också reda ut vad varje gen har för funktion, så visst finns det mycket att göra. Men vi har begripit grunderna, och forskningen på området avancerar idag både snabbt och stadigt, säger hon.

Cancer och autoimmunitet, däremot, är betydligt större utmaningar för forskningen, tycker Qiang Pan-Hammarström.

- Trots att så många runt om i världen studerar autoimmunitet och trots all insamlad genetisk information kan vi fortfarande inte hävda att vi förstår varför människor drabbas av autoimmunitet. Därför finns det inte heller några botande behandlingar. När det gäller den cancerform jag forskar om, diffuse large B-cell lymphoma, är läget likartat. Det finns visserligen tämligen effektiva cytostatika, men vi tror att det går att skapa bättre behandlingar i framtiden om mekanismen bakom sjukdomen blir klarlagd. Därför försöker vi förstå det genetiska felet i dessa tumörer.

Många av de immunbristsjukdomar som Qiang Pan-Hammarström forskar om är mycket ovanliga, vissa till och med så sällsynta att det inte finns en enda patient i Sverige. Under det senaste decenniet har hon därför, tillsammans med kollegan och maken Lennart Hammarström, byggt upp ett internationellt nätverk kring medfödd immunbristsjukdom. Genom detta nätverk får hon idag cellprover från kliniker över hela världen.

Behandling med iPS-celler

På senare tid har Qiang Pan-Hammarström börjat forska om behandlingar mot immunbristsjukdom med hjälp av så kallade iPS-celler, det vill säga konstgjort skapade stamceller.

Vid Harvard, där hon för närvarande gästforskar, har hon lärt sig tekniken för att tillverka iPS-celler. Enkelt uttryckt handlar det om att hudceller backas i utvecklingen till ett stadium där de påminner om embryonala stamceller. Från detta läge kan cellerna sedan stimuleras att utvecklas till många olika sorters celler.

- I vårt fall gör vi B-celler av dem, säger Qiang Pan-Hammarström. Det finns nämligen patienter vars B-celler inte producerar antikroppar trots att de egentligen har förmågan. De verkar bära på ett epigenetiskt minne, någon regulatorisk gen, som hindrar tillverkningen. Vi vill försöka radera det minnet genom att framställa helt nya B-celler ur iPS-celler. Det fina i kråksången är att de nya cellerna har patientens eget DNA, och därför kommer att uppfattas som kroppsegna.

Men sådana nya behandlingar ligger många år in i framtiden, eftersom forskningen idag befinner sig i ett mycket tidigt skede, betonar Qiang Pan-Hammarström.

Text: Anders Nilsson. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

De flesta B-celler producerar ursprungligen en klass (sort) av antikroppar som kallas IgM. Men cellerna utvecklas efter stimulering så att de kan producera andra klasser: IgA, IgE, IgG. I denna process klipps DNA sönder, sedan klistras bitarna ihop igen i en annan, och delvis slumpmässig, ordning. Denna omstuvning kallas "class switch recombination" och är nödvändig för ett väl fungerande immunförsvar. Det är en känslig process som, om den inte fungerar korrekt, kan orsaka immunbrist, autoimmunitet eller B-cellslymfom.

Länkar

ImmunologiProfessor