Även lindrig njursjukdom ökar risk för följdsjukdomar

Att även lindrig njursjukdom innebär kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom har bara varit känt omkring ett decennium. Mycket är fortfarande okänt, både om mekanismerna bakom sambandet, och hur riskerna kan minskas. Stefan Jacobson, professor i njurmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, forskar för att öka kunskapen om detta samband, som kallas det kardiorenala syndromet.

- 10 till 15 procent av befolkningen lider av lindrig kronisk njursjukdom, säger Stefan Jacobson. Idag vet vi att det medför kraftigt ökad risk att drabbas av olika hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och åderförkalkning.

Lätt nedsatt njurfunktion är faktiskt en större riskfaktor än diabetes för hjärt- och kärlsjukdomar, förklarar han. Och det är också klarlagt att prognosen efter en hjärtinfarkt är mycket sämre för patienter med njursjukdom.

I sin forskning undersöker Stefan Jacobson hur vissa typer av vita blodkroppar hos personer med njursjukdom skiljer sig från blodkroppar hos friska människor.

- Vi tittar på hur blodkropparna interagerar med blodkärlsväggen, fäster till blodkärlen och vandrar genom väggen till inflammatoriska fokus i kroppen. De beter sig lite annorlunda, uttrycker andra proteiner.

När njurarna inte har full funktion påverkas den kemiska balansen i blodet. Salthalter förändras; gifter som skulle filtrerats bort blir kvar i blodbanan i lite högre koncentrationer än normalt. Tillståndet kan betraktas som en låggradig, kronisk inflammation. Detta tycks leda till att immunförsvaret hela tiden är lite aktiverat, vilket i sin tur påverkar hjärtkärlsystemet negativt.

Fler kommer att drabbas

Sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och njursjukdom går också i motsatt riktning: faktorer som hjärtsvikt och högt blodtryck gör att njurarna belastas hårdare, vilket på sikt kan leda till försämrad njurfunktion. Andra faktorer som ökar risken för njursjukdom är övervikt, typ 2-diabetes och rökning. Därmed är njursjukdom en integrerad del av den ohälsa som vi brukar tala om som livsstils- och välfärdssjukdomar. Det innebär att allt fler i världen kommer att drabbas av njursjukdom, i takt med att välfärden ökar globalt.

- En trend mot fler njursjuka syns redan i en rad länder, säger Stefan Jacobson.

För att kunna studera de vita blodkropparnas funktion hos försökspersoner med och utan njursjukdom framkallar Jacobsons forskargrupp två vätskeblåsor på personens arm, och ersätter blåsornas hud med glaskoppar.

- Vi framkallar en steril inflammation. Den är väldigt ytlig och läker på ett par dagar. Metoden är vanlig för att undersöka allergier och hudsjukdomar, men vi är nästan de enda i världen som använder den för att studera njur- och hjärt-kärlsjukdom.

Förhoppningen är att forskningen ska ge kunskap om hur njursjukas vita blodkroppar orsakar och förvärrar åderförkalkning, och hur processen kan hämmas.

Ett annat spår i Stefan Jacobsons forskning är registerstudier.

- En fördel med Sverige är ju våra omfattande register av hög kvalitet. I vår forskning används framför allt hjärtinfarktregistret Swedeheart, som inkluderar data om patientens njurfunktion.

I registerstudierna har Stefan Jacobson och hans kolleger funnit att personer med nedsatt njurfunktion har betydligt sämre prognos efter en hjärtinfarkt, samt att alla faktiskt inte får den behandling som de enligt riktlinjerna bör få.

- Varför kan vi bara spekulera om, säger han. Kanske är doktorerna lite rädda att de njursjuka patienterna ska drabbas av för mycket biverkningar. Men vi ser i studierna att de som får behandling enligt riktlinjerna tillfrisknar bättre än de som inte får det.

Stefan Jacobson är också svensk representant i styrgruppen för den internationella observationsstudien DOPPS som jämför resultaten för dialysvård i olika länder.

- Målet med DOPPS är att identifiera best practise. Studien har pågått i tio år och betytt mycket för att dialysbehandlingen i såväl Sverige som resten av världen förbättrats.

Sedan 2011 är Stefan Jacobson VD för Danderyds sjukhus, vilket innebär att hans forskning till övervägande del får ske utanför ordinarie arbetstid.

- Jag har valt att fortsätta forska för att det är så vansinnigt roligt. Naturligtvis blir det på ett annat sätt än tidigare, då jag kunde vara aktiv på labbet själv. Nu får jag delta i forskningen i rollen som konsult, bollplank och bihandledare för fem doktorander.

Text: Anders Nilsson, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Njurmedicinsk forskning har tidigare haft starkt fokus på svårt njursjuka patienter, vilket medfört att njursjukdom betraktats som ovanlig. Idag är bilden annorlunda. Sedan några år tillbaka vet vi att stora delar av befolkningen, 10-15 procent har någon form av nedsatt njurfunktion. Hos de flesta är det så lindrigt att det inte ger symtom, men nedsättningen har ändå stor betydelse då den ökar risken för framtida ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdom. Detta samband kallas för det kardiorenala syndromet, vilket är Stefan Jacobsons fokusområde.

Länkar

NjurmedicinProfessor