Att tänka positivt inte alltid så positivt

Foto: istockphoto.Kroppen har självläkande resurser och de går att stimulera med tankekraft. Men kan vi verkligen bli friskare bara genom att muntra upp oss? Vi har talat med forskarna som vill värna negativa känslor och varna för käcka uppmaningar.  

Ni kan den klassiska frågan: Är glaset halvtomt eller halvfullt? Svaret anses beskriva hur optimistiska vi är, inte sällan tillsammans med en hurtig uppmaning om ökad optimism. Men kan man skaffa sig en ljusare syn på omvärlden eller är vi relativt stabila på denna punkt? Och vad styr egentligen hur optimistiska eller pessimistiska vi är? Enligt Mikael Landén, professor i psykiatri vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, finns en betydande genetisk komponent i hur vi ser på omvärlden. Den kompletteras sedan med miljöfaktorer under uppväxten tills vårt grundtemperament tagit form. Vårt dagliga humör kan sedan variera, men i botten verkar vi ha en relativt fast läggning. Vi är antingen lagda åt det optimistiska hållet, med god självkänsla och orädsla inför att bryta ny mark, eller åt det pessimistiska, med god blick för faror och varningstecken.

Mikael Landén. Foto: Minna Forsberg.– Ur ett evolutionärt perspektiv är det lätt att förstå varför båda anlagen finns kvar och är välspridda i befolkningen. Men optimister är ofta lite lättsammare att umgås med och det skulle kunna förklara varför befolkningen som helhet är viktad åt det optimistiska hållet. Vi vet att den som har en mycket realistisk bild av verkligheten ofta uppfattas som en dysterkvist. Vi vet också att människor i genomsnitt har en alltför positiv bild. Vi tror inte sjukdomar, skilsmässor och olyckor ska drabba oss i den utsträckning som de rent statistiskt gör, säger Mikael Landén.

Men överdriven optimism är skadlig. Den som är i ett maniskt skov ser extremt ljust på tillvaron och den egna förmågan och då behövs sjukvårdens hjälp. Den hjälpen söks ibland motvilligt, eftersom inledningen av en manisk fas kan vara behaglig. De överdrivet positiva tankarna saknar dock förankring i verkligheten, så den sjuka utsätter sig ofta för risker och tar på sig för stora uppgifter. Detta sker samtidigt som patienten sover allt mindre.

– Det här måste man medicinera mot. Akut mani är ett tillstånd där patienten riskerar att dö. Till slut kan patienten helt sluta sova och i värsta fall orkar inte hjärtat längre, säger Mikael Landén.

En akut manisk fas behandlas i första hand med antipsykotiska läkemedel eller litium. Syftet är att justera stämningsläget till det normala. Men det väcker frågan om hur behandlingens mål bör se ut – när anses ett stämningsläge egentligen vara normalt? Och måste man nå ett normalt stämningsläge när det är behagligt att ha lätt förhöjd självkänsla, utan att utsätta sig för risker? I den kliniska vardagen är detta inte en svår fråga, säger Mikael Landén. Där utgår man från funktionsnivån och stämningsläget före sjukdomen. Utifrån detta resonemang är stämningsläget neutralt när det inte längre hindrar någon i det vardagliga livet och när personen är som han eller hon ”brukar vara”.

Vårt stämningsläge är kroppens sätt att säga åt oss att vi ska fortsätta eller sluta med det vi gör.

– Att uppleva glädje eller ledsenhet har inget syfte i sig självt. Vårt stämningsläge är kroppens sätt att säga åt oss att vi ska fortsätta eller sluta med det vi gör. Därför ska man måna om negativa tankar, för de visar att kroppens system fungerar. Negativa tankar signalerar att vi inte trivs och att vi bör försöka förändra något i vår tillvaro. Det är först när positiva eller negativa tankar börjar leva ett eget liv, frikopplade från och opåverkade av våra livsomständigheter, som de behöver behandlas. Alltså när humöret stjälper i stället för hjälper oss, säger Mikael Landén.

Överdrivet negativa tankar behöver behandlas, precis som överdrivet positiva. Vid depression hör nedstämdhet och tankar av skuld och misslyckande till bilden. Det finns starkt stöd för att dessa känslor går att vända vid mild till måttlig depression genom att bryta negativa tankemönster. Det går att göra med till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi, som hjälper patienten att ompröva mörka tankar och se verkligheten i ett ljusare sken. En annan metod som bygger på liknande principer är ACT, acceptance and commitment therapy, där patienten lär sig acceptera sådant som inte kan ändras, som kronisk smärta. Målet är att ringa in vad man kan och vill göra och försöka leva enligt sina värderingar, vilket ger känsla av mening och höjd livskvalitet.

Mats Lekander. Foto:Stefan Zimmerman.– Det handlar om att träna sin hjärna att tänka på nya sätt, att aktivera sig och få nya erfarenheter. Man kartlägger vid vilka situationer negativa tankar och undvikandebeteenden uppkommer och tränar sedan nya beteendemönster. Det kanske låter enkelt, men det kräver engagemang och uthållighet, precis som vid annan träning, och behandlingen behöver utföras av välutbildade terapeuter för att vara effektiv, säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

När depression behandlas med KBT är risken för återfall lägre än vid läkemedelsbehandling.

– Det undersöks ofta hur stress, sömnbrist eller andra negativa faktorer som sorg, nedstämdhet och ofrivillig ensamhet påverkar vår hälsa. Det finns färre studier om hur känslor av lust, glädje och sammanhang kan utgöra en positiv motkraft med läkande effekt. Men även detta behöver mätas och följas om man vill ha en riktig bild av hur ohälsa uppstår och bäst bör behandlas, säger Mats Lekander.

Men hur är det för personer vars tankar inte är sjukligt mörka? Har de samma möjligheter att lära sig ljusare tankemönster – och kan det i så fall påverka deras hälsa? Ja, säger man inom meditationsforskningen. Där anses positiva känslor vara något man kan träna upp och bära med sig som en förmåga. Enligt denna skola kan man medvetet för-stärka känslor av mening, sammanhang, lust och glädje, vilket tveklöst höjer livskvaliteten. Men att öva upp sitt känsloliv på det här sättet kräver enligt meditationsforskarna engagemang, uthållighet och kompetent vägledning – precis som en KBT-behandling.

– Detta är något som ligger långt ifrån käcka uppmaningar om att allmänt försöka vara lite mer glad. Den som kommer med sådana uppmaningar och samtidigt försöker beskriva det som något som ger hälsovinster gör det för enkelt för sig, säger Mats Lekander.

I den extrema varianten av dessa tankar uppmanas individer att på egen hand försöka tänka och känna mer positivt för att på så sätt komma åt självläkande krafter i kroppen. I värsta fall riktas dessa uppmaningar mot personer som är svårt sjuka och då kan effekten bli den motsatta – lidandet förvärras.

– Det är en avart av positiv psykologi, där man utan vetenskapliga stöd lägger stort ansvar på en sjuk individ att bli frisk av sin egen kraft. Om det sedan inte lyckas, alternativt om den som är sjuk inte känner sig glad och positiv, då väcker det känslor av skuld och misslyckande som spär på lidandet, säger Mats Lekander.

Men oavsett om du är en muntergök eller en dysterkvist så går det faktiskt att med tankekraft komma åt självläkande krafter i kroppen. Detta studeras inom placeboforskningen. Något förvånande har placeboeffekt ingenting med positivt tänkande eller optimism att göra. Det är numera känt att det faktiskt kvittar vad försökspersonen har för temperament – det har trots enträgna försök inte gått att ringa in en profil för en typisk placebosvarare. I stället anses effekten vara en normal reaktion från kroppen, en väntad och frisk respons på positiva förväntningar. För det är vad det handlar om – positiva förväntningar, som byggs upp genom en trovärdig inramning.

Karin Jensen. Foto: Stefan Zimmerman.– Man kan bygga trovärdighet på olika sätt, till exempel genom att ge placebopiller som till färg, form och smak liknar läkemedel som patienten sedan tidigare vet fungerar. Men man kan skapa väldigt övertygande arrangemang på andra sätt. Vid kirurgi kan patienten övertygas av att det är en omfattande insats som involverar många människor. Det finns mycket tydliga placeboeffekter inom vissa typer av kirurgi, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Hon berättar om studier där benskörhetspatienter med smärtsamma ryggfrakturer har lottats till att antingen få kirurgi där bencement stabiliserar den skadade kotan eller placebobehandling, där man sövt, skurit och sytt patienten utan att injicera bencementen. Den smärtlindrande effekten har varit god i båda fallen, något som har flera möjliga förklaringar. En går ut på att antiinflammatoriska och andra läkande effekter startar i kroppen när man skär i den, oavsett om bencement injiceras eller inte. En annan går ut på att den mycket övertygande inramningen skapar en förväntan om smärtlindring, vilket vid både placebobehandling och äkta kirurgi lockar fram frisättning av smärtlindrande endorfiner.

Jag brukar säga att man via dessa positiva förväntningar kan komma åt kroppens eget apotek.

– De positiva förväntningarna skapas i hjärnan, det vill säga i nervsystemet. Det är tätt sammanvävt med vårt immunförsvar och kroppens antiinflammatoriska system. Jag brukar säga att man via dessa positiva förväntningar kan komma åt kroppens eget apotek. Det är lätt att glömma att många läkemedel bara är kopior av sådant som kroppen har möjlighet att producera själv, säger Karin Jensen.

Fenomenet har visat sig användbart för att lindra symptom vid en lång rad sjukdomar, som depression, långvarig smärta och Parkinsons sjukdom, för att nämna endast några.

– Det är nu visat att placebobehandling kan ha effekt inom en rad områden. Fenomenet finns otvivelaktigt. Svårigheten för oss är att göra den här mekanismen kliniskt användbar, så att den kommer patienter till nytta. Det är vår nästa riktiga utmaning, säger Karin Jensen.  

3 x spännande studier om känslor

Lottovinst påverkade inte lyckograd. I en på sin tid banbrytande studie jämfördes personer som vunnit storvinster på lotto med personer som blivit förlamade efter trafikolyckor. Grupperna låg mycket nära varandra när de skattade sin framtida lycka på en femgradig skala.
Brickman, Journal of Personality and Social Psychology 1978

Att le gör dig gladare. Försökspersoner fick titta på serieteckningar med en penna i munnen. När de hade pennan mellan tänderna, så att mungiporna tvingades upp, så ansåg de att teckningarna var roligare än när de såg samma motiv med läpparna hopsnörpta kring pennan i en sur min.
Strack, Journal of Personality and Social Psychology 1988

Sockerpiller hjälpte – trots att alla visste att det var socker. 80 patienter med IBS lottades till att få placebopiller eller ingen behandling alls. Patienterna fick höra att sockerpillren i tidigare studier skapat självläkande processer genom placeboeffekt. Det var tillräckligt för att uppnå effekten – patienterna blev hjälpta i sin sjukdom.
Kaptchuk, Plos One 2010

Text: Annika Lund, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2015.