Att lära och tänka om

Det finns inget bra heltäckande begrepp för det engelska ordet management. Det handlar både om att kunna motivera sina medarbetare och att kunna styra och organisera arbetet. Inom vården finns ingen bestämd yrkesgrupp som kan kallas för medical manager - beroende på situationen kan det vara exempelvis såväl en sjuksköterska som en läkare. Det förklarar professor John Øvretveit vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet.

Hans professur har det långa namnet medicinsk organisations-, lednings- och innovationskunskap med inriktning på förbättrings- och evalueringsforskning. Han är forskningsledare för programmet "Förbättring, implementering och utvärdering".

- Sjukhus och särskilt universitetssjukhusen är komplexa organisationer med många olika yrkesgrupper som ska både handskas med den senaste teknologin och möta patienter och anhöriga i känsloladdade situationer. Ändå har de som ska leda dessa mångmiljonindustrier ofta liten formell utbildning för att göra detta, säger John Øvretveit.

De flesta med ledningsfunktion, säger han, är inte heller medvetna om att det faktiskt finns användbar forskning som stöd vid utvärderingar och förändringar av verksamheten.

- Det är viktigt att framhålla att det finns evidensbaserad forskning också på det här området - forskning som visar vilka metoder och strategier som är mest effektiva och lönsamma. Politiker och andra beslutsfattare borde därför grunda sina beslut på den kunskap som finns, innan de sätter igång att genomdriva omfattande förändringar.

John Øvretveit har en bakgrund som samhällsvetare och psykolog och har länge forskat och arbetat med frågor som gäller kvalitet och patientsäkerhet. Det har också handlat om att koordinera och integrera olika yrken och tjänster inom hälso- och sjukvården. Det aktuella forskningsprogrammet "Förbättring, implementering och utvärdering" har bland annat som mål att identifiera situationer där patientsäkerheten brister, införa effektiva lösningar, utvärdera resultaten och ge spridning åt dessa för implementering i andra delar av organisationen eller på annat håll. Det finns idag stort vetenskapligt stöd för både nya behandlingar och nya vårdrutiner som är bättre och effektivare än de som används. Den stora utmaningen, säger John Øvretveit, är att omsätta denna kunskap i praktiken. Det är svårt att genomdriva förändringar.

- De flesta tycker kanske att det nya sättet att arbeta eller de nya rutinerna låter bra - men när det kommer till att genomföra det i praktiken blir det svårare. Något som både politiker och managers brukar underskatta.

Stort forskningsanslag

Ett av hindren är den pressade situation de flesta inom vården upplever. De jobbar hårt och om man då ska införa nya rutiner krävs det att de måste lära sig nytt, vilket gör att de kanske inte hinner ta emot lika många patienter. Det innebär i sin tur växande vårdköer och skapar därmed en stress. Då är det lättare att hålla kvar vid det gamla. Det finns också en psykologisk aspekt, säger John Øvretveit. Människor vill göra det de är bra på och får uppskattning för och är därför inte beredda att ändra sina rutiner. Dessutom ställs de flesta inför förändringar också på en rad andra områden och i en allt snabbare takt vilket gör det svårt att hänga med.

Forskning som visar på hur man kan genomföra förändringar som lett till bättre kostnadseffektiva lösningar kan hjälpa andra att följa efter. Medical Management Centrum har nyligen fått två anslag på sammanlagt femton miljoner kronor till ett forskningsprogram finansierat av VINNOVA och Vårdalstiftelsen.

- Vi ska bland annat under två år studera tolv olika typer av innovationer inom svensk hälso- och sjukvård. De tolv projekten är sinsemellan väldigt olika och vi ska studera hur de har genomförts för att på basis av detta utveckla strukturer för implementering av nya sätt att arbeta och att ta hand om patienter.

"Glapp" på många nivåer

Några av de största problemen när det gäller kvalitet och patientsäkerhet finns just i "glappet" mellan olika yrkeskategorier och tjänster inom hälso- och sjukvården. Det finns brister både när det gäller samarbete över yrkesgränser och samordning av behandlingen av patienter. Det förekommer glapp inte bara mellan exempelvis sjuksköterskor och läkare utan också mellan personal som går av och på sina skift. Även mellan olika vård- och omsorgsnivåer finns dessa glapp.

- Det gäller därför att överbrygga dessa, att få personal att samarbeta bättre och att skapa goda relationer. Detta kräver mycket stöd uppifrån, från klinikledning och andra chefer, säger John Øvretveit.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Medical management är ett brett tvärvetenskapligt forskningsområde som spänner över såväl medicin som organisation, ekonomi och beteendevetenskaper. Ett viktigt mål är att ta fram ny kunskap om hur hälso- och sjukvården bäst ska organiseras till störst nytta för patienterna och på det mest kostnadseffektiva sättet.

Länkar

Hälso- och sjukvårdsorganisationProfessor