Arvsanlag har effekt på nervskada

Vid sjukdomar och skador i centrala nervsystemet uppstår en inflammatorisk reaktion i det skadade området som bland annat innebär att vita blodkroppar rekryteras till området. Hittills är kunskapen begränsad om vilka mekanismer som gör att immunsystemet aktiveras och att det efterföljande förloppet kan variera starkt. 

En hypotes är att ärftliga faktorer påverkar utfallet vid till synes identiska skador och att samma faktorer kan ha betydelse för risken att drabbas av sjukdomar såsom MS, men även neurodegenerativa tillstånd. Fredrik Piehl, professor i neurologi, möter i sin kliniska vardag många patienter med MS och kombinerar patientarbetet med sin forskning. Den omfattar såväl genetiska studier som studier av nya läkemedel och markörer som kan förutsäga sjukdomsutvecklingen hos olika patienter. I samarbete med andra forskargrupper studerar han också betydelsen av ärftliga faktorer vid bland annat neuropatisk smärta och förloppet efter traumatiska ryggmärgsskador.

- MS uppträder ofta i skov, men sjukdomen kan också ha ett progressivt förlopp med tilltagande besvär. När nervtrådarna skadas leder det till att nervcellerna i hjärnan skrumpnar och dör vilket innebär att patienten får problem med nedsatta motoriska och sensoriska funktioner, försämrad balans, samt ofta även kognitiva symtom. I dagsläget finns ännu ingen effektiv behandling för den progressiva varianten av MS, säger Fredrik Piehl.

Samma skada men olika effekt

En central fråga är vad som händer i kroppen vid nervskador, varför ger samma skada olika effekt hos olika individer? För att försöka ta reda på detta deltar Fredrik Piehl i ett internationellt konsortium där man samlat DNA från 10 000 patienter och lika många kontroller. Arbetet går ut på att kartlägga genvarianter på en mängd olika ställen i arvsmassan och därmed få ett svar på vilka arvsanlag som kan bidra till att man insjuknar i MS.

En annan del av forskningen gäller studier av en biomarkör - en reaktiv molekyl - från ryggmärgsvätskan och om denna markör korrelerar med mer nervskada hos vissa MS-patienter.

- Vi vill kunna spåra nervskadan innan den hunnit ge några symtom och biomarkören kan hjälpa oss med det. I djurmodell har vi sett att höjda nivåer av markören kan kopplas till MS och hjärnskada. Nu ska vi testa den också på människa. Vi tror att markören kan vara intressant också vid ALS och Alzheimers sjukdom.

De flesta sjukdomar är komplexa och påverkas av både arv och miljö. Fredrik Piehl har därför en ambition att kunna identifiera gener som tillsammans med miljöfaktorer, till exempel rökning, kan ge en sjukdom som MS ett mer aggressivt förlopp.

Nya läkemedel på väg

Då Fredrik Piehl började forska på MS var det i regel sprutbehandling som gällde. Den vanligaste substansen var interferon beta, men effekten var begränsad. Han engagerade sig i studier av nya preparat och har deltagit i ett flertal kliniska prövningar, som bland annat lett till att ett nytt infusionsläkemedel, Tysabri, finns på marknaden sedan ett par år tillbaka.

Under 2011 väntas de första medicinerna i tablettform mot MS. De nya läkemedlen - såväl Tysabri som tabletterna - ges vid skovformad MS och verkar på vita blodkroppar genom att slå ut eller hämma dem. Om detta sker innan de når hjärnan minskar symtomen vid MS.

- De nya läkemedlen innebär något av en behandlingsrevolution av MS, men det gäller att noga avväga hur behandlingen ges eftersom det kan innebära risker för ibland allvarliga biverkningar, främst infektioner. Ett stort kvarvarande kliniskt problem är behandling av den progressiva formen av MS. För att kunna utveckla nya läkemedel krävs bättre förståelse av grundläggande mekanismer för hur nervskador uppkommer vid neuroinflammatoriska tillstånd, säger Fredrik Piehl.

Ett annat forskningsspår gäller traumatiska hjärn- och ryggmärgsskador. Fredrik Piehl har tagit initiativ till att bygga upp en biobank där man samlar DNA, serum och ryggmärgsvätska från personer som råkat ut för denna typ av skador. Forskarna studerar faktorer som har betydelse för smärtutveckling hos ryggmärgsskadade. De har bland annat i djurmodell identifierat en viktig genetisk faktor som nu studeras hos patienter.

- Det är viktigt att arbeta translationellt, det vill säga att vi integrerar våra experimentella modeller med kliniskt material. Den stora utmaningen är att identifiera mekanismerna bakom olika sjukdomstillstånd och då gäller att arbeta förutsättningslöst.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2010

Om forskningsämnet

Variationer i den genetiska uppsättningen mellan individer kan förklara att immun- och nervsystemen reagerar olika vid en given nervskada. Kartläggningen av dessa faktorer i experimentella modeller har hittills lett till att ett arvsanlag som påverkar risken för MS har identifierats.

Fortsatta studier syftar till att identifiera fler ärftliga faktorer och även undersöka hur dessa interagerar med livsstil och miljö. Samtidigt pågår utveckling av nya läkemedel vid MS och flera är nu på väg ut på marknaden.

Länkar

NeurologiProfessor