Arv och miljö bakom schizofreni

Hur viktig är genetiken för schizofreni? Vilken roll spelar miljöfaktorer och hur samspelar de båda när någon blir sjuk? Det är frågor som sedan många år hör till de centrala i Christina Hultmans forskning. Hennes doktorsavhandling 1996 handlade om riskfaktorer för schizofreni med särskild inriktning på förlossningskomplikationers roll och risken för återfall. Nu leder hon flera olika projekt om psykiatriska sjukdomar och deras orsaker, med särskilt fokus på schizofreni. 

Två av hennes huvudprojekt drivs med National Institutes of Health (NIH) i USA som huvudfinansiär. Det ena - BROAD studien (namnet efter ett forskningsinstitut i USA som hennes forskargrupp samarbetar med) - går ut på att kartlägga genetiska faktorer som medför risk för sjukdomen och hur de samverkar med andra faktorer. I det andra, ett nationellt tvillingprojekt, undersöks hjärnans funktion vid schizofreni och bipolär sjukdom. BROAD-studien har pågått i två och ett halvt år och hela materialet ska enligt planerna vara insamlat år 2010.

- Vi samlar DNA från patienter med schizofreni i hela Sverige. Målet är att få ihop 6 000 patienter. Det blir därmed en av de största databaserna på detta område i världen, förklarar Christina Hultman.

Deltagarna identifieras i patientregistret och jämförs med en kontrollgrupp vars medlemmar är matchade för bland annat kön och ålder. Forskarna tar prover för att samla DNA och gör en personlig enkät med varje patient. Hittills finns data om cirka 3 000 personer i vardera gruppen.

- Det var väldigt spännande att se hur de här patienterna var beredda att medverka. Ungefär 40 procent av de tillfrågade ställer upp och deltar. Det låter kanske lågt men innebär en stor samarbetsvilja.

Hon håller med om att det finns viss risk för bias (snedvridning av resultatet) till exempel genom att de som har vissa sjukdomssymtom deltar i mindre utsträckning. Men å andra sidan får forskarna kontakt med patienter som de inte skulle nå genom att gå via en klinik. Det är personer som för kanske många år sedan varit sjuka en gång men sedan inte fått något återfall i schizofreni. Det är, enligt Christina Hultman, en särskilt intressant grupp för att ta reda på faktorer som ger en god prognos.

- Den verkliga styrkan med studien är att vi kan länka dessa data till andra populationsbaserade hälsoregister och det betyder att vi i steg nummer två kan testa om gener eller mutationer som verkar vara viktiga för schizofreni är det i kombination med andra faktorer.

Ett par artiklar med resultat från studien har redan publicerats i Nature. En slutsats i den första artikeln från 2008 är att schizofreni verkar vara förknippad med ovanliga strukturella genetiska förändringar som innebär att vissa bitar av arvsmassan fattas eller är duplicerade. Det har visat sig att sådana förändringar är vanligare även vid autism. I den andra artikeln, publicerad i år, visar forskarna framför allt att många gener är inblandade vid schizofreni. Varje gen i sig har mycket liten effekt, men många tillsammans kan utlösa sjukdomen.

- Det har varit en hypotes i 30-40 år men vi har nu alltså kunnat visa att det verkligen är så. Vi har också visat att de gener som i sig har liten effekt även finns vid bipolär sjukdom.

- Det är många andra frågor som vi hoppas få svar på och samspelet arv-miljö är en viktig fråga. Jag som inte är genetiker måste gå vägen över genetiken för att förstå miljöfaktorer.

Tvillingstudier

Det andra projektet som hon tar upp gäller tvillingar. Målet är där att få ihop sammanlagt 400 personer, ca 1/3 med schizofreni, 1/3 med bipolär sjukdom och 1/3 som är friska kontrollpersoner. Hittills är ungefär hälften av dem undersökta. Forskarna kontaktar alla tvillingar i Sverige där en eller båda har schizofreni eller bipolär sjukdom. De matchas mot kontroller med samma kön, ålder med mera. Alla kommer till Karolinska universitetssjukhuset en hel dag och genomgår förfinad diagnostik med bland annat så kallad funktionell MRI.

- Det är en metod att inte bara se strukturen i hjärnan utan också vad som händer när personen gör en uppgift. Vi ser vilka hjärnområden som aktiveras vid olika typer av uppgifter.

Det är känt att schizofreni medför svårigheter vid vissa typer av kognitiva uppgifter. Deltagarna genomgår också en neuropsykologisk testning och intervjuer. Ett mål är att bättre förstå vilka orsaksfaktorer som finns bakom sjukdomarna och om de kan kopplas till hjärnans funktion. Även i detta projekt analyseras arvsmassan.

- Jag hoppas att vi i förlängningen, när vi vet mer om inblandade gener och andra orsaker, ska kunna hitta biomarkörer och successivt förbättra behandlingen av schizofreni.

- Jag tror att vi ska kunna lära oss att identifiera symtom i tidigt skede och om vi då känner till den genetiska bakgrunden kan vi kanske ge en bättre bild av vad den här sårbarheten innebär. Ett tidigt omhändertagande har ju dessutom visat sig förbättra prognosen väldigt mycket, konstaterar Christina Hultman.

Text: Lennart Edqvist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Inom epidemiologin studeras hur vanliga sjukdomar är i befolkningen. Från början handlade ämnet om infektionssjukdomar och bristsjukdomar, men nu studeras alla former av sjukdomar. Dessutom strävar forskarna efter att hitta orsaker till sjukdomar, både genetiska faktorer och miljöfaktorer. Psykiatrisk epidemiologi studerar förekomst och orsaker till psykiska sjukdomar.

Länkar

EpidemiologiProfessorPsykiatri