Är dagens äldre friskare än igår?

Att vi blir allt fler som lever allt längre har flera förklaringar. Det beror dels på bättre levnadsförhållanden, dels på att det nu finns en rad nya läkemedel och behandlingar som hjälper oss att hålla sjukdomar i schack. Men är vi därmed friskare? Svaret beror mycket på vilka åldersgrupper man studerar och hur man mäter hälsa.

Marti Parker, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och verksam vid Aging Research Center, ARC, forskar bland annat om hur faktorer som socioekonomiska förhållanden, könsskillnader och ändrade levnadsförhållanden påverkar hälsa och sjuklighet. Ju högre upp i åren vi kommer, desto mer vård och omsorg behöver vi, konstaterar hon. De senaste decennierna har inneburit en rad förändringar. Utbildningsnivåerna har höjts, fler kvinnor förvärvsarbetar. Många har fått det bättre ekonomiskt. Men hur påverkar det hälsan? Vilka faktorer är viktigast? En annan utmaning är att de resultat som forskningen idag visar kanske inte stämmer på morgondagens äldre eftersom det kan ske snabba förändringar när det gäller yttre förhållanden. Så hur mäter man då hälsa hos äldre?

- Det är viktigt, säger Marti Parker att skilja på objektiva mått som exempelvis andningsförmåga och fysisk rörlighet och förmågan hos den äldre att själv kunna utföra vissa aktiviteter. Det finns idag betydligt fler hjälpmedel än förr, från mikrovågsugnar till rullatorer, som underlättar vardagslivet även om hälsan sviktar. Hälsa, sjukdom och livslängd är ett komplext forskningsområde som rymmer flera paradoxer. Marti Parker ger ett exempel:

- Idag är det fler äldre som har kvar sina tänder. Förr i tiden drogs de ut. Men är munhälsan därmed bättre? I stället behöver äldre mer tandvård som lagningar och bryggor.

Kvinnors situation

Flera av de studier som Marti Parker är engagerad i utgår från material som finns samlat i forskningsprojektet SWEOLD. Det startade redan 1992 av professor Mats Thorslund och är bland annat länkat till de levnadsnivåundersökningar som genomförts sedan 1968. I studierna, där forskarna följer olika kohorter undersöks hur faktorer som barndoms- och uppväxtförhållanden, ekonomisk situation, arbetsmiljö och fritidsaktiviteter påverkar hälsan upp i ålderdomen.

En annan variabel som intresserar Marti Parker gäller könsskillnader. Hon pekar på att det skett stora förändringar i kvinnors situation under 1900-talet, bland annat genom kvinnors intåg på arbetsmarknaden, ökade utbildningsmöjligheter, nya villkor och krav. Om detta kan avläsas också i ändrade hälsomönster har Marti Parker tittat närmare på och hoppas snart kunna presentera en del nya data. I en annan pågående studie undersöker hon eventuella könsskillnader när det gäller äldres utnyttjande av medicinsk vård och socialtjänst.

Fler hundraåringar

Det är idag fler personer som når mycket hög ålder i de flesta industrialiserade länder, dock skiljer sig takten mellan olika länder. Vilka faktorer påverkar det ändrade mönstret? Frågan ställs i en unik internationell studie där Sverige är ett av deltagarländerna. Marti Parker är en av de forskare som leder studien tillsammans med kolleger från Frankrike, Danmark, Schweiz och Japan.

- Det är första gången en liknande undersökning görs i Sverige, säger Marti Parker. Från varje deltagarland ingår 250 hundraåringar, som vi intervjuat. Vi har också haft tillgång till bra statistik. För att kunna jämföra svaren har vi ställt samma frågor om bland annat familj, utbildning, fritidsaktiviteter, hälsa, läkemedel och sjukvårdskontakter.

Marti Parker berättar att de allra flesta som kontaktades ville ställa upp i undersökningen. De som var dementa fick hjälp av anhöriga eller vårdpersonal. Men det fanns också riktigt pigga hundraåringar. Forskarna har nu en mängd data som analyseras som Marti Parker hoppas kunna publicera inom kort. Resultaten ska också jämföras med de som framkommit i övriga deltagarländer. Bland annat har man sett att sannolikheten för att en 50-åring ska uppnå 80-årsåldern är högre i Sverige och Danmark, men att man som 80-åring har större chans att bli hundra om man bor i Japan.

Marti Parker ägnar nästan all tid åt forskning, men visst saknar hon kliniken. Vid ARC finns tre sektioner med olika inriktningar och kompetenser på en rad områden: läkare, psykologer, sjukgymnaster, sociologer.

- Vi har många spännande samarbeten. Det är viktigt att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.

Text: Ann-Marie Dock. Publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Inom geriatrisk epidemiologi studeras hur förändringar i levnadsvillkor påverkar hälsan högt upp i åldrarna och betydelsen av olika faktorer. Det kan gälla arbetsförhållanden, familjesituation, socioekonomisk bakgrund, fritidsaktiviteter med mera. Via register, enkäter och intervjuer följs individer samt grupper (kohorter) över tid för att kunna följa hälsoutvecklingen i befolkningen.

Länkar

EpidemiologiGeriatrikProfessor