Amningens hälsofrämjande fördelar

I den första interaktionen med föräldrarna efter förlossningen är det nyfödda barnets förmåga till kontakt redan högt utvecklad. Eva Nissen, professor i reproduktiv och perinatal omvårdnad vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, har tillsammans med forskargruppen identifierat nio olika faser i barnets beteende de första timmarna efter födelsen. I kommunikationen med mamman och pappan initierar barnet små lockljud som föräldrarna svarar på. Barnet kan kort tid efter födelsen samordna alla sina sinnen; hörsel, smak, doft och syn.

- Genom att föra handen till bröstet och sedan smaka och lukta på den, letar sig barnet fram till bröstvårtan, som syns väl, för att börja suga. Att denna så kallade bekantgörandefas utvecklas, är av största betydelse för att barnet ska börja suga på bröstet.

Forskarguppen har i kliniska studier kartlagt barnets beteende i samband med amningen och interaktionen med föräldrarna. Efter kejsarsnitt har barn lottats till hudkontakt med mamman eller pappan.

- Vår studie visar att om mamman har oavbruten hudkontakt med barnet, börjar det suga tidigare än om pappan hållit det de första 25 minuterna efter födelsen. Barnets självreglering utvecklas också tidigare i hudkontakten med mamman. Hudkontakten har dessutom gynnsamma effekter på kommunikationen. Är barnet vaket börjar det normalt suga spontant inom de två första timmarna. I samband med kejsarsnitt blir amningen lätt fördröjd till barnets nästa vakenhetsperiod eller ännu längre. Forskargruppens rekommendation är därför att barnet ska få ligga kvar hos mamman till den första amningen.

På svenska sjukhus är det idag rutin med hudkontakt i samband med kejsarsnitt, något som WHO rekommenderar. Det är dock viktigt att den kontakten inte bryts, att barnet verkligen ligger hud mot hud och inte med en handduk emellan, säger Eva Nissen.

Barnets anknytning

I takt med att papporna blivit mer delaktiga i graviditet och förlossning, har det alltmer smugit sig in ett jämställdhetsperspektiv kring amningen, förklarar hon, och poängterar att amning leder till en rad positiva effekter för såväl mor som barn. För modern kan amning minska risken för bland annat diabetes och ovarial- respektive bröstcancer och för barnen reduceras risken för infektioner, barnfetma och diabetes.

- Kvinnor bör informeras om amningens hälsofrämjande fördelar, så de kan fatta välgrundade beslut ifall de vill amma och hur mycket. En god amning leder också till regelbunden närhet mellan mor och barn och bidrar sannolikt till en positiv utveckling av anknytningen mellan dem. Mycket talar för att det finns en särskild känslighet hos mamman för barnet just omkring födelsen, säger Eva Nissen.

- Hos däggdjur är denna känslighet nödvändig för ungens överlevnad. Ett nyfött lamm som inte söker sig till spenen, stöts bort av tackan. Normalt utvecklar mamman och ungen en speciell interaktion och kommunicerar med olika ljud. Hos människan aktiveras troligen en liknande interaktion med det nyfödda barnet, säger hon.

Den här känsligheten styrs sannolikt av hormonet oxytocin. Kvinnans halter av hormonet ökar något under själva förlossningen, för att därefter öka markant i samband med amningen och därigenom påverka mjölkfrisättningen.

- En slags oxytocinnerver har förbindelse till olika delar av hjärnan och kan där påverka mamman mot ett omhändertagande modersbeteende, det vill säga till lugn och fokusering på barnet.

Forskargruppen har kunnat visa att omedicinerade spädbarn gör små massageliknande rörelser på bröstet som leder till en oxytocintopp hos mamman. Det har tolkats som att barnet förbereder mamman på att bilda och ge mjölk.

Tidig hudkontakt

Efter kejsarsnitt har kvinnor ett mindre optimalt mönster av oxytocin och det mjölkbildande hormonet prolaktin i samband med amning jämfört med kvinnor som haft en normal förlossning. De bakomliggande orsakerna kan vara mindre hudkontakt, sämre signalering via huden till följd av bedövning samt ökad stress i samband med operationen.

Forskargruppen har även studerat på vilket sätt smärtlindring med bland annat petidin under förlossningsarbetet påverkar barnets sök- och sugbeteende.

- Vi fann att båda dessa beteenden var störda av petidinbehandling; det var bara hälften av barnen som sög under observationstiden på två timmar. Många barn hade svårigheter att forma munnen till sugrörelser.

Forskargruppen planerar nu en longitudinell studie kring om tidig hudkontakt leder till en bättre anknytning mellan mor och barn, även när mamman har tecken på psykisk ohälsa.

- Mammor i Sverige är i regel välinformerade om amningens fördelar, samtidigt som de har en valfrihet. Vid utebliven amning finns ofta ett dåligt självförtroende i botten hos kvinnan. Det är därför viktigt att hon tidigt får möjlighet till bra kontakt med en barnmorska. Som vårdpersonal måste man ha tålamod och kunna ge stöd i den här situationen.

Text: Eva Cederquist. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Reproduktiv och perinatal omvårdnad fokuserar på kunskap om sexualitet, graviditet, förlossning och tiden efter barnafödandet. Men också på nyföddhetsperioden inklusive amning, fertilitetsreglering, inklusive abort, samt förebyggande åtgärder relaterat till sexuell ohälsa.

Eva Nissens forskning är en del av amningsforskningen i Sverige. Den studerar vad som händer i barnets utveckling de första timmarna efter förlossningen vid hudkontakt med någon av föräldrarna relaterat till olika åtgärder i födelseprocessen.

Länkar

ProfessorReproduktionsmedicin