"Alkoholberoende kan ganska lätt behandlas"

- Många kan lära sig dricka lagom genom bara några samtal.

Med de orden sticker professor Sven Andréasson ut hakan och går på tvärs mot den traditionella uppfattningen om hur alkoholberoende ska behandlas.

Var tionde svensk riskbrukar alkohol. Men endast ett fåtal får vård för sina problem.

- Nu hoppas jag att fler ska göra den resan som jag själv har gjort: Att gå från fokus på den klassiska alkoholisten till att se beroende av alkohol som ett vanligt förekommande hälsoproblem i en stor del av befolkningen, som relativt lätt kan behandlas, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.Sven Andréasson. Foto: Mattias Ahlm.

Han använder sig bland annat av epidemiologiska studier för att undersöka förekomsten och fördelningen av alkoholkonsumtion och alkoholproblem i befolkningen. Forskningen handlar också om hur effektiva vårdens behandlingsinsatser är vid alkohol- och narkotikaproblem och genom djupintervjuer och fokusgrupper tar Sven Andréasson reda på hur allmänhet och patienter beskriver insatserna, för att få en mer nyanserad bild.

Riskbruk är ett ganska nyligen etablerat begrepp, som innebär att man dricker på en nivå som ger ökade risker för hälsoproblem. Med riskbruk menas för en man att dricka mer än 14 standardglas* alkohol per vecka, för en kvinna går gränsen vid nio standardglas per vecka.

- Många håller sig inom 14 glas per vecka, men dricker 10 glas på fredag kväll, vilket kan leda till akuta rusproblem. Därför betecknas det som riskbruk även när en man dricker mer än fyra standardglas per tillfälle, eller tre om du är kvinna, säger Sven Andréasson.

Sven Andréassons forskning kring skadorna av drickandet visar att patienter med alkoholberoende är överrepresenterade inom praktiskt taget alla sjukdomar, inte minst inom hud. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för psoriasis, eksem och andra hudbesvär. Bland annat beror detta på att alkohol hämmar immunsystemet, påverkar hudbarriären och gör att småinfektioner får fäste.

Sven Andréassons och andras studier har visat att de flesta som är alkoholberoende har måttliga beroendetillstånd. Men det betyder inte att de är bagatellartade.

- Dessa personer är hemlösa i vården, de söker sällan hjälp själva och om de söker hjälp är sjukvården dåligt rustad att ta emot dem.

Orsaken till att få söker hjälp är att området är stigmatiserat.

- Många beroendevårdsmottagningar är trista och fängelseliknande. Man förväntar sig att bli tillsagd att aldrig mer dricka alkohol, när man istället bara vill dra ner på och få kontroll över alkoholen.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som publicerades 2011, ställdes för första gången tydliga krav på att sjukvården måste arbeta förebyggande med riskbruk av alkohol.

- Det här är väldigt bra. Jag tror att primärvården dragit sig för att ställa frågor om alkoholvanor till patienterna, för att man inte har vetat hur man ska bemästra svaren, men nu måste de skaffa sig redskapen.

För att möta behovet av vård hos personer med måttligt alkoholberoende startade Sven Andréasson för snart två år sedan den remissfria Riddargatan 1 - mottagningen för alkohol och hälsa. Förutom vård till patienter erbjuder mottagningen också utbildning till primärvården och företagshälsovården i hur man kan prata med patienter med riskbruk och behandla beroende.

Det finns en utbredd föreställning att alkoholberoende kräver långvarig och komplicerad specialistvård på behandlingshem samt total nykterhet.

- Vår mottagning innebär en ny inriktning inom beroendevården och bygger på forskningsresultat som visar att de flesta med ett måttligt beroende av alkohol endast behöver kortvarig behandling på tre till fyra strukturerade samtal för att lära sig dricka mindre. Detta gäller cirka 80 procent av alla med alkoholberoende.

Patienter med de tyngsta alkoholproblemen känner sig ofta mest hemma i den typ av gemenskap som exempelvis Anonyma Alkoholister eller Länkarna kan erbjuda, med enkla klara råd som att aldrig dricka mer. Riddargatan 1 fyller istället ytterligare en annan funktion, då de som söker sig hit är socialt integrerade och välfungerande i samhället och har andra behov.

En annan vanlig myt, särskilt inom sjukvården, som Sven Andréasson kunnat sticka hål på är den om att människor dricker för att de har ångest eller är deprimerade.

- Generellt är det drickandet som ger besvären. När drickandet upphör så klingar den psykiatriska sjukdomen av för de flesta. Detta är ett bra argument för att lägga behandling av beroende framför allt inom primärvård och företagshälsovård.

Just nu håller Sven Andréasson på att rekrytera patienter till en ny studie, som ska utvärdera korta behandlingsinsatser av beroende i primärvården.

- Vår djärva hypotes är att det går lika bra att bli behandlad av sin distriktsläkare som av en specialist inom beroendevården.

Fakta

* Ett standardglas alkohol innehåller 12 g alkohol, vilket återfinns i något av följande:

  • 15 cl bordsvin (11-13 procent)
  • 33 cl starköl (5 procent)
  • 8 cl dessertvin
  • 4 cl sprit

Fakta: Alkoholberoende

Orsak: Sociala, psykologiska och genetiska förklaringar.

Symtom: Sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation. Mer än 60 sjukdomar kopplas till för hög alkoholkonsumtion.

Drabbar: En miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, cirka 300 000 ett skadligt bruk och cirka 300 000 har ett beroende. Av de senare är bara runt 50 000 identifierade av vården.

Text: Helena Mayer. Först publicerad i Medicinsk Vetenskap 4/2013.

Beroendeforskning