Research projects

Denna sida på svenska

Addressing ethical obstacles to person-centred care in psychiatry, paediatrics and primary care

This research program aims at taking a broad grip on the subject of person-centred care from the point of view of healthcare ethics. The program will focus on obstacles to person-centred care that specifically relate to values and norms.

Value conflicts regarding person-centred care, both internal to person-centred care and relating to other healthcare goals, will also be investigated. Examples include conflicts in relation to treatment quality and patient safety, just prioritizations, culture, gender and discrimination, personal integrity and privacy, autonomy, patient responsibility, and the families of patients. Identifying value- and norm-related practical and principal obstacles to person-centred care is an important first step to removing such obstacles. The empirical work will focus on geriatric psychiatry, paediatric diabetes care and primary care. All three areas are underexplored and involve vulnerable patient groups.
This program presents a unique opportunity to bring together a broad spectrum of competencies spanning over different areas of medicine, care, and medical ethics. The medical ethicists in the programme include academics based at five different universities across Sweden. This program will be deeply embedded in clinical practice. Some of our researchers are already involved in a multidisciplinary collaboration regarding person-centred care development relating to paediatric diabetes care in Gothenburg. In the psychiatry and primary care studies to be carried out, clinicians with expertise in their respective fields will collaborate with medical ethicists with broad experience of questionnaire-based and interview-based research, as well as on conceptual and normative analysis. There is also experience from teaching medical students person-centred care, thus connecting research and the clinical context to educational experiences in communicating insights regarding person-centred care to future clinicians, e.g. in the form of teaching.

Priorityproject

     The projects is about Prioritizing in Health Care: The Reasonableness and Applicability of the Principles of Cost-Efficiency, Need, and Responsibility. Priorityproject is run by Stockholm Centre for Healthcare Ethics (CHE), a collaboration between Karolinska Institutet, The Royal Institute of Technology and The University of Stockholm. The project is funded by Riksbankens Jubileumsfond.

Summary

Recent developments in medicine, for instance the development of new expensive treatments, have made questions concerning prioritizations in health care more acute than ever. The purpose of this project is to interpret and critically evaluate the principles of cost-efficiency, need, and responsibility as grounds for prioritizing in health care. This includes investigating which interpretations of each respective principle are most reasonable and how they should be weighted in relation to each other. The guiding ambition of the project is to make the analysis useful for actual prioritizations in health care.

Beslutskapacitet och tvång i psykiatrisk vård

I modern sjukvård så hålls respekt för autonomi som en central etisk princip. Autonomiprincipen tolkas vanligen i termer av rättigheter för patienter att ha inflytande över centrala frågor i sin vård.

Detta inkluderar rätt att till information om sjukdomstillstånd och behandling samt rätt att tacka nej till erbjuden vård. I Sverige är tvång förbjudet i somatisk vård, men vård kan i vissa fall ges i en patients förmodade samtycke om denne inte är beslutskompetent, d.v.s. saknar förmåga att förstå och väga information för att fatta beslut.

Begreppet beslutskompetens är dock inte definierat i svensk sjukvårdslag och det finns inga klara riktlinjer för vilken vård som kan bedrivas mot en icke beslutskompetent patients vilja. I andra länders lagstiftningar kan vård mot en icke beslutskompetent patients vilja möjlig om det fastställs att patienten saknar beslutskompetens enligt tydligt definierade fastställda kriterier. 

Den psykiatriska tvångsvården regleras däremot enligt andra principer både i Sverige och internationellt. I Sverige så kan vård mot patienters vilja ges i fall av allvarlig psykisk störning samt då det föreligger ett "oundgängligt vårdbehov". I andra länder utgår lagstiftningen från liknande kriterier, ibland med tillägg att tvångsvård endast kan bedrivas då patienter utgör en direkt fara för sig själva eller andra. Även om det är så att många patienter med allvarliga psykiatriska störningar inte är förmögna att fatta beslut om sin vård, så är varken begreppen allvarlig psykisk störning eller oundgängligt vårdbehov identiska med avsaknad av beslutskompetens. Detta innebär att tillgodose patientens vårdbehov i detta sammanhang sätts före principen om respekt för autonomi. Denna skillnad vad gäller de etiska grunderna för tvång i psykiatrisk och somatisk vård har kritiserats och flera debattörer har efterlyst en sammanhängande lagstiftning vad gäller tvång i både somatisk och psykiatrisk vård. Det har i och med detta också föreslagits att avsaknad av beslutskompetens ska införas som ett nödvändigt kriterium för tvång i den psykiatriska vården. 

Projektet avser att kritiskt diskutera de de etiska grunderna för olika typer av lagstiftning i psykiatrisk vård och i det försöka formulera ett svar på de övergripande problemen som formulerats ovan. Ska beslutskompetens vara ett nödvändigt kriterium för psykiatrisk tvångsvård och, i så fall, hur ska det begrepp definieras? Som stöd för den etiska diskussionen kommer empiriskt material i form av intervjuer med kliniskt verksamma psykiatriker samt analyser av fallrapporter att användas.  

Projektet kommer att bedrivas av Manne Sjöstrand på Center for Healthcare Ethics på Karolinska Institutet och Center for Bioethics på Harvard Medical School i Boston, USA. Projektet är finansierat via Vetenskapsrådets stöd för internationell postdoc. 

A research project empirically investigating how people value privacy             

In many instances in the health care and research settings a conflict arises between the protection of people’s (patients', research subjects' and citizens') privacy, and other things which we also value such as the safety of patients and medical progress.

For three years I will work in a project investigating what value people assign to privacy protection in such situations, and what aspects that are considered to be relevant for making that assignment. The project is financed by Riksbankens Jubileumsfond and is part of the Flexit programme which means that I work as an in-house researcher at Myndigheten för vårdanalys for two years, and the third year at CHE. 

The project started a month ago, and I would like to present the project in broad outline at the seminar. I hope for your input concerning the aim and methods of the project, but also your thoughts about conflicts between privacy and other values!"

When is it worth it? 

A research project empirically investigating how people value privacy, conducted by Sara Belfrage    

In many instances in the health care and research settings a conflict arises between the protection of people’s (patients', research subjects' and citizens') privacy, and other things which we also value such as the safety of patients and medical progress.

Sara Belfrage about the project: "For three years I will work in a project investigating what value people assign to privacy protection in such situations, and what aspects that are considered to be relevant for making that assignment. The project is financed by Riksbankens Jubileumsfond and is part of the Flexit programme which means that I work as an in-house researcher at Myndigheten för vårdanalys for two years, and the third year at CHE."

Health careProjectPublication