Parodontologi, tandhygienistutbildning

Vid avdelning 3 bedrivs utbildning och forskning inom parodontologi. Avdelningen ansvarar också för tandhygienistutbildningen.

Vi som arbetar på avdelningen

Kai BaoAnknuten
Nadja BjurshammarAdjunkt
Ewa BjörlingAnknuten
Nagihan BostanciProfessor
Elisabeth BoströmForskare
Kåre BuhlinLektor
Reuben ClarkForskarstuderande
Patricia De PalmaUniversitetsadjunkt
Melika EkenKlinisk handledare
Per-Erik EngströmLektor/övertandläkare
Matilde Ericson-StahreKlinisk handledare
Kaja ErikssonAnknuten
Marcelo FigueredoAnknuten
Anders GustafssonProfessor/övertandläkare
Mia HallingTandhygienist
Jacob HolmerDoktorand
Leif JanssonUniversitetslektor
Gunnar JohannsenUniversitetsadjunkt
Annsofi JohannsenLektor
Ann-Christin JohanssonUniversitetsadjunkt
Lena KarlssonLektor
Anna KatsTandläkare
Björn KlingeProfessor/övertandläkare
Michelle LauKlinisk handledare
Tulay LindbergForskare
Ronaldo Lira JúniorForskningsassistent
Mirjam MajsterAssistent m utbildningsbidrag
Sebastian MalmqvistAdjunkt
Gisele MartinezAnknuten
Susanna MellstrandTandläkare
Eva NordendahlForskarstuderande
Anette NormanUniversitetsadjunkt
Jeneen PanezaiForskarstuderande
Talat QadriAnknuten
Sonja RafatDoktorand
Nilminie RathnayakeST-tandläkare
Angelika SilbereisenForskningsassistent
Timo SorsaProfessor, gäst
Birgitta SöderAnknuten
Niko VähäsarjaDoktorand
Tove ZanderTandläkare
Stephanie ZwickerPostdoc

Tandlossningssjukdomar

Gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (tandlossningssjukdom) är sjukdomar som orsakas av bakterier. Munhålan utgör en gynnsam miljö för riklig bakterieväxt.

Bakterier finns därför normalt i stora mängder i saliv, på slemhinnor och tandytor. Om bakterierna får växa till i antal på tandytan bildas redan efter några dagar sammanhängande beläggningar - dentala plack. När plack förkalkas bildas tandsten. Om plack får utvecklas vid tandköttskanten irriteras vävnaden av skadliga ämnen som utsöndras från bakterierna. Stora mängder vita blodkroppar rusar till platsen för att skydda oss mot det hot som en infektion utgör. Vi får en tandköttsinflammation - gingivit.

Om bakteriebeläggningarna lämnas orörda sker så småningom en utbredning av placket så att spalten mellan tand och gingiva - tandköttsfickan - infekteras. Infektionen sprider sig på djupet, rothinnan förstörs och med tiden löses käkbenet upp. Sjukdomen kallas nu parodontit - inflammation i tandens stödjevävnader.

Vid gingivit blir tandköttet mer blankt och skinande, knottrigheten försvinner oftast. Vävnaden svullnar, blir mer mjuk och sladdrig och kan blöda lätt vid tandborstning eller tuggning eller vid lätt beröring med tandsticka eller fickmätningssond. I detta tidiga skede är sjukdomen lätt att själv behandla genom god munhygien. Omsorgsfull tandborstning, särskilt vid tandköttskanten, är viktigt. Mellan tänderna klarar inte tandborsten att göra rent.

Där måste man använda tandtråd eller tandsticka. Så gott som samtliga individer har då och då tandköttsinflammation vid enstaka tänder. Genom god egenvård förhindras fortsatt sjukdomsutveckling.

Omkring 40 procent av den vuxna befolkningen har tandlossning vid någon enstaka tand.

Mer omfattande parodontit drabbar ungefär 10 procent av alla vuxna. Utöver bakterieinfektionen är inflammationsprocessen mer aggressiv hos dessa individer. Det verkar som om ärftliga faktorer är av betydelse. Den enskilt viktigaste faktorn för utveckling av parodontit är rökning.

Parodontit behandlas hos tandläkare och tandhygienist. Vid en omsorgsfull undersökning kartläggs först sjukdomens utbredning runt varje tand. Käkbensförändringar studeras med hjälp av röntgenbilder. Vid behov görs tanden ren under tandköttskanten med hjälp av små vassa tandstensskrapor eller med ultraljudsinstrument. Patienten kan inte själv göra rent under tandköttskanten, men god munhygien är en förutsättning för att bryta sjukdomsutvecklingen och för att förhindra att mer stödjevävnad förloras. Regelbundna besök hos tandvården är en förutsättning för att kunna bibehålla god munhälsa.

Litteratur

Buhlin K. Mäntylä P. Paju S. Peltola JS. Nieminen MS. Sinisalo J. Pussinen PJ. Periodontitis is associated with angiographically verified coronary artery disease. Journal of Clinical Periodontology 38(11):1007-14, 2011

Karlsson F, Wahlström S, Buhlin K. Medicinsk provtagning i tandvården

Tandläkartidningen 103 (4) 64-8, 2011

Hyvärinen K, Mäntylä P, Buhlin K, Paju S, Nieminen MS, Sinisalo J, Pussinen PJ. A common periodontal pathogen has an adverse association with both acute and stable coronary artery disease Atherosclerosis 223 (2) 478-484, 2012

Mantyla, P; Buhlin, K; Paju, S; Persson, GR; Nieminen, MS; Sinisalo, J; Pussinen, PJ. Subgingival Aggregatibacter actinomycetemcomitans associates with the risk of coronary artery disease. Journal of Clinical Periodontology 40(6)583-590, 2013

Marjanovic M, Buhlin K. Periodontal and Systemic Diseases among Swedish Dental School Patients – a Retrospective Register Study. Oral Health & Preventive Dentistry 11(1):49-55, 2013

Michalowicz, BS; Gustafsson, A; Thumbigere-Math, V; Buhlin, K The effects of periodontal treatment on pregnancy outcomes. Journal of Clinical Periodontology 40 (Suppl) S195-S208, 2013

Pradhan-Palikhe, P;  Mantyla, P; Paju, S;  Buhlin, K; Persson, GR; Nieminen, MS; Sinisalo, J; Pussinen, PJ. Subgingival bacterial burden in relation to clinical and radiographic periodontal parameters. Journal of Periodontology. 84 (12)1809-1817 2013

Klinge B, Gustafsson A. Parodontit - en introduktion (4:e uppl), Gothia, Stockholm, 2011

Gustafsson, Anders; Klinge, Björn

Parodontit : en introduktion

4. uppl. : Stockholm : Gothia, 2011 - 120 s.

ISBN:978-91-7205-760-9 LIBRIS-ID:12086809

Klinge B. Munnen - tänder, kropp och själ, Karolinska University Press, Stockholm, 2010

Klinge B, Holmstrup P. Parodontit och allmänsjukdomar, Tandläkartidningen, 2004; 2:26-35

Holmstrup P, Klinge B, Sigurd B. Sambandet mellan marginal parodontit och hjärt-kärlsjukdom, Tandläkartidningen, 2012; 2:74-77