Psykopatiska drag i samhället – samvariation mellan riskbeteende och boendemiljö

This page in English

PSYCOM (’Psychopathic traits in community groups’) är ett tvärvetenskapligt paraplyprojekt som syftar till att undersöka samband mellan psykopatiska personlighetsdrag (ex. bristande impulskontroll, extrem stresstålighet och brist på ånger och empati) och avvikande beteende i olika samhällsgrupper. De avvikande beteenden som undersöks innefattar partnervåld och missbruk.

Pågående studier

Validering och användning av nya självskattningsformulär

Hittills har endast ett fåtal internationella studier undersökt psykopatiska drag bland vuxna från olika samhällsgrupper. Denna kunskapslucka beror delvis på att det har saknats tillförlitliga självskattningsformulär för psykopatiska drag i icke-kriminella grupper. Vår forskargrupp har översatt två självskattningsformulär från USA, som har fått ökad internationell uppmärksamhet: ’the Psychopathic Personality Inventory-Revised’ (PPI-R: Lilienfeld & Widows, 2005) och ’Triarchic Psychopathy Measure’ (TriPM; Patrick, 2010). PPI-R är det internationellt sett mest använda självskattningsformuläret för psykopatiska drag bland både kriminella och icke-kriminella vuxna. Eftersom det inte har använts tidigare i Sverige har vi i en första studie undersökt formulärets tillförlitlighet bland svenska män genom att studera samvariation mellan PPI-R, ett välanvänt intervjuformulär för psykopatiska drag (PCL:SV), samt självskattningsformulär för empati, känslomässig reglering och ångest. Överlag visade resultaten en god tillförlitlighet för PPI-R. TriPM kommer att användas i ett flertal studier på KI framöver, där både icke-kriminella individer samt klienter från Kriminalvården och rättspsykiatrin kommer att ingå. I ytterligare en studie har vi undersökt till vilken grad personal inom svensk rättspsykiatri anser att karaktärsdrag från den nyutvecklade modellen ’Comprehensive Assessment of Psychopathic Personality’ (CAPP; Cooke, Hart, & Michie, 2004) samt generella påståenden om psykopati (exempelvis rörande etiologi, våldsbenägenhet, behandlingsbarhet) stämmer in på deras uppfattning om vad en typisk psykopat är (Sörman et al., 2014).

Psykopatiska drag och partnervåld

I paraplyprojektet ingår även en studie om våld i nära relationer baserat på en enkätundersökning bland män med våldsproblematik. Samarbete har etablerats med sex olika mansmottagningar i Stockholms län, där män med våldsproblematik i partnerrelationer erbjuds delta i undersökningen. Våldets karaktär mäts med den reviderade versionen av formuläret Conflict Tactic Scale (CTS2; Straus et al, 1996), vilket avser att mäta fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld, fysiska skador orsakat av våld samt förmågan att lösa konflikter.

Faktorer i boendemiljön

Ett annat forskningsspår inom PSYCOM-projektet är att undersöka hur olika faktorer i boendemiljön (ex. klotter, skräp på gatan, slitna byggnader, vandalism, och öppet missbruk samt även socialt engagemang och grad av förtroende och tillit mellan grannar) påverkar trygghet, hälsa och avvikande beteende. Som ett första led har vi översatt den Amerikanska checklistan ’Systematic Social Observation tool’ (SSO; Sampson & Raudenbush, 1999) till svenska och testat dess tillförlitlighet i två par bostadsområden i Stockholm. Inom varje par var områdena geografiskt närbelägna, men de skilde sig åt markant med avseende på områdesbaserad socioekonomisk status (SES). I studien undersökte vi även samband mellan de strukturerade observationerna och rapporterad brottsstatistik på gatunivå. De preliminära resultaten visar att den svenska översättningen av SSO kan detektera skillnader mellan bostadsområden med varierande SES, samt att skattningarna samvarierar med rapporterade brott.

Framtida studier och projektets samhällsrelevans

Ett framtida mål är att replikera PSYCOM-studierna i storstadsmiljöer med varierande SES, både i Sverige och utomlands. I det uppföljande programmet kommer vi att bygga vidare på det initiala upplägget i Stockholm med parvis utvalda bostadsområden. Projektresultaten kan bidra med information som är betydelsefull för brottsförebyggande åtgärder och planering av boendemiljöer.  

Klinisk neurovetenskapRättspsykiatri