Pia Steenslands forskargrupp

This page in English

Experimentell neuropsykofarmakologi – beroendetillstånd

Vår forskning syftar till att identifiera och utvärdera nya läkemedel för behandling av alkoholberoende.

Ungefär en miljon svenskar över 15 år dricker så mycket alkohol att de riskerar att skada sin hälsa och ca en tredjedel av dessa har ett utvecklat alkoholberoende. Man uppskattar att ungefär 40 procent av de som söker vård för psykisk ohälsa även har problem med alkohol och att ungefär var femte patient på våra akutmottagningar är där på grund av alkoholrelaterade orsaker (inklusive offer från trafikolyckor och misshandel där alkohol är en bidragande faktor). De alkoholrelaterade samhällsekonomiska kostnaderna har beräknats till 49 miljarder kronor per år (Missbruksutredningen (SOU 2011:6)). Trots att alkoholberoende är klassad som en hjärnsjukdom, finns det idag endast fyra läkemedel på marknaden. Effekten av dessa är dessutom begränsad. Det finns därför ett stort behov av nya mer effektiva läkemedel.

Vår hypotes är att dopamin är en möjlig måltavla för läkemedelsbehandling av alkoholberoende eftersom dopamin reglerar såväl berusning, alkoholsug och impulsivitet.

När man dricker alkohol frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering (tex mat, motion och sex). I stället för välmående får man en starkt lustfylld — berusande — känsla.  Vid upprepad berusning minskar därför dopaminaktiviteten och belöningssystemets känslighet gradvis. Detta gör att det krävs allt större mängder alkohol för att uppnå önskad effekt, samtidigt som belöningssystemet blir alltmer okänsligt för naturlig stimulering. Stämningsläget sjunker, och livet utan alkohol ter sig grått och meningslöst. Alkoholberoendet leder ofta till ångest och depression. Från att ha njutit av alkoholens effekter, dricker man nu tvångsmässigt för att undvika att må dåligt. Man försummar arbete och familj för att i stället dricka, eller planera för att dricka. Den minskade dopaminmängden i belöningssystemet skapar också ett starkt sug efter alkohol som kan kvarstå även efter lång tids alkoholfrihet.

Alkoholberoendepersoner har även en minskad aktivitet i den främre delen av hjärnan vilket gör att impulskontroll och förmåga att stå emot suget försämras. Man får svårt att kontrollera drickandet och att ”nöja sig med” att bara dricka en öl. Även här är dopaminet inblandat, men det är oklart om låga dopaminnivåer i främre delen av hjärnan är en bakomliggande orsak till utvecklingen av alkoholberoende eller om det sker en förändring i takt med ökat drickande och detta är något som vi för närvarande undersöker.

Eftersom en obalans i dopaminsystemet är kopplat till symptomen vid alkoholberoende har man tidigare testat om läkemedel som kan påverka dopaminnivåerna (tex antipsykosläkemedel) kan minska alkoholintaget. Resultaten har tyvärr varit nedslående och dessutom har dessa traditionella ”dopamin-läkemedel” kraftiga biverkningar. 

Vi har istället fokuserat vår forskning på så kallade ”dopamin-stabilisatorer” som är en ny unik grupp av läkemedelssubstanser utvecklade av nobelpristagaren Arvid Carlsson. Dessa läkemedelssubstanser finns inte på marknaden ännu, men har i kliniska studier, till skillnad från traditionella ”dopamin-läkemedel”, visat sig ha få och milda biverkningar. En bidragande till denna positiva effekt är troligtvis att dessa substanser, istället för att helt stänga av eller fullt stimulera dopaminaktiviteten, kan normalisera dopaminnivåerna oberoende av om det är för hög eller för låg dopaminaktivitet i hjärnan.

Våra tidigare prekliniska resultat visar att dopamin-stabilisatorn (-)OSU6162 (OSU6162) minskar både frivilligt alkoholintag och återfallsdrickande. Vi har även visat att OSU6162 kan återställa den ovan nämnda dopamin-obalansen i belöningssystemet. Baserat på dessa resultat har vi nyligen avslutat en första studie i människa i samarbete med professor Johan Franck och PhD Nitya Jayaram-Lindström som visar att behandling med OSU6162, jämfört med placebo, kan minska alkoholsug hos alkoholberoende personer.

Nu fortsätter vi att studera verkningsmekanismerna bakom OSU6162s förmåga att påverka alkohol-relaterade beteenden i prekliniska studier. Parallellt med våra studier med OSU6162, utvärderar vi de grundläggande mekanismerna i hjärnan bakom utvecklingen av alkoholberoende, men även andra potentiella läkemedelskandidater i experimentella prekliniska studier. 

Forskningsprojekt

  • Impulskontroll och dess inverkan på alkoholkonsumtion
  • Kan OSU6162 påverka impulskontrollen i individer med långvarig alkoholkonsumtion?
  • Hur påverkar långvarig alkoholkonsumtion dopaminsystemet på molekylär nivå?
  • Utvärdering av dopaminerga läkemedelsubstanser och dess effekt på alkohol-relaterade beteenden

​Ge en gåva till vår alkoholforskning

Med din hjälp kan vi komma ännu ett steg närmare vår vision: att hjälpa alkoholberoende personer att besegra sin sjukdom.

Här kan du välja det gåvosätt som passar dig bäst. Kom ihåg att märka din donation med "Steensland – alkoholforskning" för att din gåva ska komma till nytta för vår forskning.

Stort tack för ditt värdefulla stöd!

Utvalda publikationer

The effects of the monoamine stabilizer (-)-OSU6162 on craving in alcohol dependent individuals: A human laboratory study.
Khemiri L, Steensland P, Guterstam J, Beck O, Carlsson A, Franck J, et al
Eur Neuropsychopharmacol 2015 Dec;25(12):2240-51

The monoamine stabilizer (-)-OSU6162 counteracts downregulated dopamine output in the nucleus accumbens of long-term drinking Wistar rats.
Feltmann K, Fredriksson I, Wirf M, Schilström B, Steensland P
Addict Biol 2016 Mar;21(2):438-49

The monoamine stabilizer (-)-OSU6162 attenuates voluntary ethanol intake and ethanol-induced dopamine output in nucleus accumbens.
Steensland P, Fredriksson I, Holst S, Feltmann K, Franck J, Schilström B, et al
Biol. Psychiatry 2012 Nov;72(10):823-31

Evaluation of guanfacine as a potential medication for alcohol use disorder in long-term drinking rats: behavioral and electrophysiological findings.
Fredriksson I, Jayaram-Lindström N, Wirf M, Nylander E, Nyström E, Jardemark K, et al
Neuropsychopharmacology 2015 Mar;40(5):1130-40

Intermittent access to 20% ethanol induces high ethanol consumption in Long-Evans and Wistar rats.
Simms J, Steensland P, Medina B, Abernathy K, Chandler L, Wise R, et al
Alcohol. Clin. Exp. Res. 2008 Oct;32(10):1816-23

Gruppmedlemmar

Kristin FeltmannForskarstuderande
Ida FredrikssonAnknuten
Pia SteenslandForskare, Forskargruppsledare
Thatiane de Oliveira SergioAnknuten

BeroendeforskningKlinisk neurovetenskapPsykiatri