Hallå där, Jan Johansson!

Hallå där, Jan Johansson universitetsadjunkt på sektionen för ögon och syn, som deltar i ett translationellt samarbetsprojekt som tar fram ett program inspirerat av dataspel med målet att hjälpa personer med bristande ögonmotorik att träna upp sin förmåga att röra ögonen.

Berätta, vad är det ni gör?

En bild på Jan Johansson.- Vi har utvecklat ett program, kallat PROMT, för träning av ögonmotorik. Bristande ögonmotorisk förmåga kan påverka en persons förmåga att läsa, orientera sig, hålla balansen, rikta uppmärksamheten mot något, ja vanliga dagliga aktiviter kan bli svåra att utföra och innebära stora begränsningar i ens vardag.

Vad kan spelet hjälpa till med?

- Avsikten med programmet är att träna grundläggande ögonrörelser som fokusering, avsökning, följerörelser och blickförflyttningar. Dessa funktioner är ofta påverkade efter förvärvad hjärnskada såsom stroke eller efter trauma.

Vilka står bakom och hur kom ni på idén med att utveckla ett spel?

- Initiativtagare är arbetsterapeut Lena Hamelius och logoped Eric Lindström vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm. Träningsprogrammet skapades utifrån så kallade principer för gamification. Genom att tillämpa egenskaper från spel som tävlingsmoment, anpassad svårighetsgrad och realtidsåterkoppling är syftet att skapa engagemang och motivation hos användaren. Programmet styrs med ögonstyrningsteknik, så kallad eye-tracking. När patienten utför adekvata ögonrörelser så får denne saker att hända i spelet och därmed en direkt återkoppling. En annan fördel med ögonstyrningstekniken är att det inte kräver någon respons med handrörelse eller tal. Därmed kan även patienter med nedsatt motorisk funktion eller påverkat tal eller språk använda programmet.

- Jag är med i projektet som expert inom synområdet och hjälper till med idéer kring hur övningarna kan utformas ur ett syntränings-perspektiv. Jag kommer även att validera och utvärdera det färdiga programmet. 

Varför är området viktigt?

- Genom förbättrad synfunktion såsom mer precisa blickförflyttningar, förbättrad fokuseringsförmåga och visuell uthållighet underlättas återgången till dagliga aktiviteter. Det kan till exempel innebära förbättrade förutsättningar för läsning, att förflytta sig tryggt i olika miljöer och minskade symptom såsom ostadighet, otydligt seende och minskad trötthet vid synkrävande uppgifter. 

Länkar

Klinisk neurovetenskapOftalmologi