Forskning vid KCP

KCP har flera aktiva forskare i verksamheten. Läs mer om dem och deras forskningsområden nedan.

Forskargruppsledare

Tobias Lundgren

Forskargruppens övergripande vision är att med värme och engagemang vara ledande i utveckling av området klinisk psykologi och psykologisk behandling för att minska mänskligt lidande, stärka människors välbefinnande och öka prestationsförmåga. Kontakt: tobias.lundgren@ki.se

Gerhard Andersson

Professor Gerhard Andersson, som är affilierad professor vid Karolinska Institutet, samt även professor i Linköping, har en omfattande forskning ínom psykoterapiområdet av relevans för KCPs utbildningar. Han medverkar ofta i systematiska översikter samt har en aktiv forskning gällande internetbaserad kognitiv beteendeterapi. Andersson har publicerat mer än 400 vetenskapliga artiklar och 15 böcker.

Till Gerhard Anderssons webbplats

Forskare:

Lise Bergman Nordgren

Fil dr, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut.

Jag är beteendeterapeut med flerårig klinisk behandlingserfarenhet av patienter med vitt skilda problem och olika behandlingsformat, både på traditionellt sätt och via internet. Jag disputerade vid Linköpings Universitet 2013 med avhandlingen 'Individually tailored Internet-based cognitive behavioural therapy for anxiety disorders'.

Mitt intresseområde har primärt blivit skräddarsydda behandlingar för patienter med olika ångest och depressionsproblematiker i olika åldrar. Med skräddarsydda behandlingar menas att behandlingen, även då den är internetförmedlad utformas utifrån inte bara primär problematik utan också subkliniska besvär eller samtidiga andra psykiatriska diagnoser, samt patientens preferenser. Att skräddarsy handlar också om att arbeta med den i huvudsak textbaserade behandlingen så att den passar målgruppen, exempelvis ungdomar, primärvårdspatienter eller personer över 65 år. Samtidigt som jag är intresserad av att utveckla nya behandlingar är jag också intresserad av hur behandlingen fungerar i klinisk praktik både för patienter men också för behandlare. Jag intresseras även av frågor kring hur mycket behandling som behövs, vilken typ av behandling eller vilka interventioner, och för vem behandlingen har effekt.

Pågående just nu är flera projekt som i princip alla handlar om skräddarsydd internetförmedlad KBT (iKBT), ibland med inslag av blended treatment (det vill säga att viss del av behandlingen förmedlas på sedvanligt sätt genom träffar med patienten). Kontakt: lise.bergman.nordgren@ki.se

Hillevi Bergvall

Hillevi BergvallLeg psykolog och doktorand. Mitt doktorandprojekt handlar om kvalitetssäkring av kognitiv beteendeterapi (KBT) inom reguljär landstingsvård. Första delstudien är påbörjad med projektledare och huvudhandledare Benjamin Bohman, där kompetensutveckling i KBT undersöks hos psykolog- och psykoterapeutstudenter. Tidigare har jag forskat kring ACT vid stress inom Socialtjänsten, varit delaktig i uppstarten av WeMind Psykiatri och arbetat kliniskt i många år med utredning och behandling vid komplex ångest och depression. Kontakt: hillevi.bergvall@ki.se

Benjamin Bohman

Benjamin BohmanMed dr och leg psykolog. Jag disputerade år 2013 på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling med titeln Motivation and Health Behavior in the Prevention of Childhood Obesity. Efter det gjorde jag en postdoktorperiod på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet då jag ansvarade för en studie som integrerade motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi för patienter med ångest och depression samt ohälsosamma levnadsvanor. 

Numera är jag ställföreträdande enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi där jag ansvarar för uppdraget om kvalitetssäkring av psykoterapi samt är kursansvarig och examinator för flera kurser, bl a på psykoterapeutprogrammet. Jag är också handledare för examensarbeten. Utöver detta är jag huvudhandledare för två doktorander, det ena projektet handlar om kvalitetssäkring av kognitiv beteendeterapi, det andra om KBT i grupp för patienter med ADHD huvudsakligen ouppmärksam form. Utöver detta medverkar jag i flera forskningsprojekt om barnfetmaprevention. Kontakt: benjamin.bohman@ki.se

Nora Choque Olsson

Med. dr, leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi. Jag disputerade år 2016 på institutionen Kvinnors och Barns Hälsa vid Karolinska Institutet. Min avhandling handlade om utvärdering av manualbaserad social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrum tillstånd (AST).

Jag har en lång klinisk erfarenhet av att arbeta med såväl barn, ungdomar som vuxna med psykiatrisk problematik och/eller med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.  Har även arbetat som projektledare inom flera projekt som bl. a. handlat om metodutveckling inom vården.

För närvarande arbetar jag som projektledare för utveckling av specialistutbildning i klinisk psykologi med inriktning mot Barn-och ungdomspsykiatri på Kompetenscentrum för psykoterapi i samarbete med BUP i Stockholm och psykologförbundet. Följ denna länk för mer information. Parallellt arbetar jag som samordnare, utbildare och handledare vid implementeringsarbete av social färdighetsträning i grupp, KONTAKT på BUP sektionsområde Sydväst.

Jag har stort intresse av kliniknära forskning, inom diagnostik och psykoterapi såväl för barn, ungdomar som vuxna med komplex psykiatrisk symtombild och/eller med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Jag är intresserad av både kvantitativa (RCT-studier) och kvalitativa studier som handlar om utvärdering av behandlingsmetoder, validering av instrument samt utvärdering av utbildning vid avancerade nivå. Kontakt: nora.choque-olsson@ki.se

Thomas Parling

Thomas ParlingFil dr och leg psykolog. Jag disputerade 2011 vid Uppsala universitet, Institutionen för psykologi med ”Anorexia Nervosa – Emotion, Cognition, and Treatment”. Min forskning har centrerats kring psykologisk behandling av depression och ätstörning (anorexia nervosa för vuxna och barn/ungdom, hetsätningsstörning). På KCP är jag projektledare för implementering av psykologisk behandling för patienter i heldygnsvård (för närvarande psykos). Kontakt: thomas.parling@ki.se

Forskningsområden:

Kodning av verbalt beteende

MIQAgruppen

Autism spectrum disorder (ASD)

Att lida av autism innebär för många inte bara minskad livskvalitet utan även ökad psykiatrisk problematik. Efter att ha utvärderat psykoterapeutisk intervention i grupp avseende stress och psykisk ohälsa, med goda resultat för ungdomar med ASD, har behandlingen anpassats till vuxna med ASD. Förutom att utvärdera effekten av psykoterapeutiska metoder studeras även beteenden som färdigheter i perspektivtagande, färdighet i att skifta uppmärksamhet samt agerande baserat på egna utryckta livsvärden. Kontakt: johan.pahnke@ki.se

Publikationer:

Pahnke, J., Lundgren, T., Hursti, T., Hirvikoski, T. (2013) Outcomes of an acceptance and commitment therapy-based skills training group for students with high-functioning autism spectrum disorder: A quasi-experimental pilot study. Autism. 0(0) 1 –12: DOI: 10.1177/1362361313501091

Barnfetmaprevention

Att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet i tidig ålder är av stor betydelse för att förebygga utveckling av övervikt och fetma hos barn. I flera projekt inom barnhälsovård och förskola undersöks effekterna av preventionsprogram riktade mot övervikt och fetma hos barn. Forskningen sker i samarbete med forskare på Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Kontakt: benjamin.bohman@ki.se

Betydelsen av metakognition för att utveckla färdigheter i psykoterapeutiska metoder

Metakognition innebär ”tänkande om tänkande” och kan i lärandesituationer indelas i kunskap om kognition och reglering av kognition. Metakognition har i forskning visat sig ha ett samband med kunskapsutveckling och prestation på flera lärandeområden såsom läsning, matematik, naturvetenskap och problemlösning. Huruvida metakognition också är av betydelse för att utveckla färdigheter i psykoterapeutiska metoder är än så länge okänt. I en studie undersöks samband mellan metakognition och lärande av färdigheter i motiverande samtal. Forskningen sker i samarbete med forskare på Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Kontakt: benjamin.bohman@ki.se

Dysmorfofobi (BDD)

Dysmorfofobi är en OCD spektrum problematik med kliniskt signifikant lidande och minskad livskvalitet. Efter att ha genomfört en pilotstudie av acceptansbaserad exponeringsterapi i grupp planeras nu nästa studie där vi i en randomiserad kontrollerad studie utvärderar effekterna av psykoterapi för individer som lider av BDD. Utöver effekten på lidande och livskvalitet kommer vi att utvärdera möjliga verksamma mekanismer i behandling samt försöka utvärdera varför behandlingarna är effektiva för vissa patienter och inte andra. Kontakt: johanna.linde@ki.se

Publikationer:

Linde, J., Rück, C., Bjureberg, J., Ivanov, V. Z., Radu Djurfeldt, D., & Ramnerö. J. Acceptance-based exposure therapy for body dysmorphic disorder: A pilot study. Behav Ther. 2015 Jul;46(4):423-31. doi: 10.1016/j.beth.2015.05.002

Epilepsi

Efter att ha genomfört ett antal studier där vi med goda resultat utvärderat effekten av psykoterapi för att minska frekvens och duration av medicin refraktär epilepsi fokuserar vi nu på att utveckla instrument för att studera verksamma mekanismer i behandling samt att bättre förstå psykologins roll för utveckling av epileptiska anfall. Vi arbetar även med systematisk översikt (Cohrane Review) av fältet psykologisk behandling av epilepsi. Kontakt: tobias.lundgren@ki.se

Publikationer:

Lundgren, Tobias, Dahl, JoAnne, Melin, Lennart & Kies, Bryan (2006) Evaluation of Acceptance and Commitment Therapy for Drug Refractory Epilepsy: A Randomized Controlled Trial in South Africa – A Pilot Study, Epilepsia 47 (12), 2173-2179

Lundgren, Tobias, Dahl JoAnne, Hayes Steven (2008) Evaluation of mediators of change in the treatment of epilepsy with Acceptance and Commitment Therapy, Journal of Behavior Medicine

Heldygnsvård

Den mest frekventa behandlingen inom heldygnsvården är farmakologisk och vi arbetar för att utveckla, implementera och utvärdera en transdiagnostisk beteendeterapeutiskt behandlingsmodell som är effektiv för patienter inom heldygnsvården. Förutom utveckling och utvärdering av en behandlingsmodell riktad till patienter utvärderar vi effekten av att via utbildning rusta personal med psykoterapeutiska samtalsfärdigheter och utvärdera effekten för personal och patienter. Kontakt: thomas.parling@ki.se

Publikationer:

Mårten J. Tyrberg, Per Carlbring & Tobias Lundgren (2016): Brief acceptance and commitment therapy for psychotic inpatients: A randomized controlled feasibility trial in. Sweden, Nordic Psychology, DOI: 10.1080/19012276.2016.1198271

Idrott

Att psykologiska processer spelar stor roll i förmågan att prestera på elitnivå inom idrott är ett oomtvistat påstående. Vi har under ett antal år utvecklat sätt att träna idrottare, framförallt ishockeyspelare i psykologiska färdigheter och utvärderat effekten av den träningen. Utöver att utveckla och utvärdera effekten av psykologisk träning arbetar vi för att utveckla mer effektiva sätt att mäta centrala processer i den träningen och därigenom bättre förstå varför träningen fungerar och för vem träningen kan vara mest hjälpsam.

Utöver den psykologiska träningen för idrottare studerar vi elitidrottares neuropsykologiska funktioner jämfört med normalpopulation. Kontakt: tobias.lundgren@ki.se

Publikationer:

Lundgren, T., Högman, L., Näslund, M., Parling, T. Executive functions in elite ice hockeyplayers, Journal of Clinical Sport Psychology, Human Kinetics. in press

Integration av motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv psykologisk behandlingsmetod för depression och ångeststörningar, trots det är det en ansenlig andel patienter som inte förbättras, hoppar av behandlingen eller brister i följsamhet till behandlingsinterventioner. Motiverande samtal (MI) är en metod att öka motivation till beteendeförändring som i studier har visat sig kunna öka följsamhet till och behandlingsutfall i KBT. I en randomiserad kontrollerad studie som kallas ADDAPT-studien (Anxiety, Depression, Diet, Alcohol, Physical activity, and Tobacco) undersöks effekterna av att integrera MI och KBT för både psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor hos patienter i psykiatrisk öppenvård. Forskningen sker i samarbete med forskare på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Kontakt: benjamin.bohman@ki.se

Psykoterapi och handledning via videolänk

Internetbaserad psykoterapi har visat sig vara ett effektivt alternativ för sedvanlig terapi med flera fördelar i form av bla tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Det verkar dock som att det finns en grupp patienter som föredrar sedvanlig terapi där man träffas ansikte mot ansikte och internetbaserad behandling riskerar ibland att ha stora avhopp med patienter som inte fullföljer behandlingen. Detta forskningsprojekt syftar till att utvärdera om terapi via videolänk kan vara ett effektivt alternativ och/eller komplement till sedvanlig- eller internetbaserad terapi. Projektet utgörs för närvarande av mindre pilotstudier där tekniken och olika metodfrågor utvärderas som en förberedelse för större kliniska studier. Kontakt: sven.alfonsson@ki.se

Utveckling och utvärdering av instrument för att mäta self-efficacy

Self-efficacy innebär tilltro till sin förmåga att uppnå önskvärda resultat genom sina handlingar. Forskning visar att föräldrars self-efficacy att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos sina barn har ett samband med sådana vanor: ju högre self-efficacy hos föräldrar, desto hälsosammare vanor hos barnen. I en serie studier utvecklas och utvärderas nya instrument för att mäta föräldrars self-efficacy. Forskningen sker i samarbete med forskare på Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Kontakt: benjamin.bohman@ki.se

Utvärdering av klinisk handledning i psykoterapi

Klinisk handledning i psykoterapi är ett uppskattat, viktigt och omfattande utbildningsmoment inom de olika terapiutbildningarna på både grund- och avancerad nivå. Det finns flera olika modeller för hur effektiv handledning ska utformas och vilka lärandeprocesser som är viktiga. Däremot finns det få empiriska studier kring hur handledning påverkar terapeuters kunskaper och terapeutiska beteenden och i slutändan behandlingsutfall i patientarbetet. Syftet med detta projekt är att empiriskt och experimentellt utvärdera olika effekter av handledning för att bättre förstå ingående processer i förhoppningen om att kunna utveckla än mer effektiv handledning. Projektet utgörs i huvudsak av kliniska, experimentella studier men även metodstudier (tex test av instrument) och mer experimentell grundforskning ingår som viktiga komponenter. Kontakt: sven.alfonsson@ki.se

PsykiatriPsykisk ohälsaPsykologiPsykoterapeutprogrammetPsykoterapi