Barn, ungdomar och unga vuxna; ett socialförsäkringsperspektiv

This page in English

Vi gör ett flertal studier om barn och unga personers livssituation, ur ett socialförsäkringsperspektiv. Några av dem listas nedan.

Riskfaktorer för aktivitetsersättning bland unga

Vilken roll spelar social isolering och låg delaktighet i samhället för sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspensionering) bland unga?

Att människor måste lämna arbetslivet i förtid på grund av nedsatt arbetsförmåga är ett folkhälsoproblem och en tung socioekonomisk börda för samhället. I Sverige och andra nordiska länder är det främst unga kvinnor som i allt större utsträckning beviljats förtidspension eller sjuk- och aktivitetsersättning (SA). Andelen kvinnor 20-29 år med förtidspension/SA på grund av psykisk sjukdom femdubblades mellan 1987-2005. Motsvarande för män var en tredubbling. Motiv för projektet är den tydliga ökningen av psykiska diagnoser som grund för förtidspension/SA, särskilt bland yngre och den bristfälliga kunskapen om orsaker och mekanismer bakom ökningen. Syftet är att granska i vilken utsträckning marginalisering och social isolering ökar risken för förtidspension/SA. Jämförelser kommer att göras med fall av förtidspension/SA där bakomliggande diagnos varit muskuloskeletala sjukdomar. Skillnader mellan yngre och äldre och mellan kvinnor och män kommer särskilt att beaktas. Projektet kan ge värdefulla kunskaper för inriktningen av förebyggande arbete med samhällsekonomiska implikationer.

Mera information om projektet

Perinatala, psykiatriska och sociala markörers relevans för självmordsbeteende, sett ur ett livsloppsperspektiv

Varje år dör i Sverige nästan tre gånger så många i självmord som i trafiken. Särskilt hos unga, (i åldrarna 15-24), ses inte samma minskning av självmord som i andra åldersgrupper. Tvärtom har slutenvård på grund av självdestruktivt beteende kontinuerligt ökat i denna åldersgrupp, vilket gett upphov till oro bland folkhälsospecialister.
Uppkomsten av suicidala handlingar kan förstås genom en samverkan av olika stressfaktorer (med biologiska, sociala, psykologiska och kulturella influenser) med en underliggande delvis genetisk kännslighet. Olika mest kliniska men också delvis registerstudier har visat att även flera faktorer i familjen som mentala sjukdomar, suicidhandlingar och svåra sociala förhållanden bidrar till ett självmordsbeteende bland barnen. Väldigt få studier har tittad på effekten av tidiga risk faktorer för suicidalitet och hittade en förhöjd risk vid låg födelsevikt och mammans tonårsgraviditet. Det saknas dock studierna som analyserar hur dessa familjära och individuella riskfaktorer interagerar samt om det finns tydliga skillnader i risken för suicid med hänsyn till när livshändelsen som till exempel moderns suicid inträffade. Detta kan bero på faktumet att det behövs stora databaser för att undersöka sådana sammanhang. Sådana frågeställningarna är dock av stor betydelse både vetenskapligt och i preventivt syfte. Vid utvecklandet av skräddarsydda förebyggande åtgärder är det nämligen avgörande att kunna definiera högriskgrupper.

Mera information om projektet

Aktivitetsersättning bland unga vuxna

Vi gör flera uppföljningsstudier av hur det går för unga personer med aktivitetsersättning.

Försäkringsmedicin