Hälsa hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

I det här projektet har förekomsten och graden av olika riskfaktorer och kardiovaskulär hälsa hos ungdomar med mild/måttlig intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) undersökts.

Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning tillhör av flera skäl riskgruppen för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och stroke. Samtidigt är denna grupp sällan representerad i nationella folkhälsoundersökningar och det finns få hälsofrämjande kampanjer eller informationsmaterial anpassade för målgruppen.

Syftet med studien

Syftet med projektet var att undersöka förekomst och grad av kardiometabola riskfaktorer och kardiovaskulär hälsa hos ungdomar med mild/måttlig intellektuell funktionsnedsättning, och hur den utvecklades över tid jämfört med jämnåriga i samma ålder utan någon intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom undersöktes hur en lärande, hälsosam skolmiljö kunde påverka utvecklingen i riskfaktorer.

Metod

Elever mellan 16-20 år på en gymnasiesärskola kartlades avseende sin fysiska hälsa. Skolan antog en generell hälsopolicy där daglig fysisk aktivitet och hälsosam kost för att minska de kardiometabola riskfaktorerna och öka konditionen ingick. En specialutformad lunchtallrik enligt tallriksmodellen användes under skollunchen för att uppmuntra till ett ökat grönsaksintag.

De elever som deltagit i två år på skolan under den nya hälsopolicyn utvärderades och jämfördes med de elever som slutade skolan direkt efter den inledande kartläggningen, samt mot jämnåriga ungdomar från andra gymnasiesärskolor. De äldre eleverna följdes upp fem år senare som unga vuxna. De utvärderades mot de jämnåriga från tidigare praktiska och teoretiska gymnasieprogram som utgjorde kontrollgrupp vid kartläggningen. Ytterligare en grupp ungdomar kartlades under pågående skolintervention på gymnasiesärskolan och kommer att jämföras mot ungdomar på en annan gymnasiesärskola.

Data som samlades in var längd, vikt, blodtryck, midjeomfång, kroppssammansättning (DXA), kondition och fysisk aktivitet. Även blodprov för blodfetter, fasteglukos och fasteinsulin samt C-reaktivt protein (CRP) togs.

Specialtallriken och proportioner av grönsaker utvärderades i en observationsstudie med videoinspelning och fotografering. För mätning av frekvens och intensitet av fysisk aktivitet användes en accelerometer (Actiwatch). På en mindre grupp undersöktes kärlstatus med pulsvågsanalys som mått på artärstelhet, ultraljud av intima media tjocklek och iontofores med laser doppler och acetylkolin som ett mått på microcirculation och endotelfunktion.

Resultat

Ungdomar med intellektuella funktionshinder hade i vårt inledande resultat mer fettmassa, mindre muskelmassa och sämre kondition än kontrollgruppen. De hade också högre nivåer av fasteinsulin och fasteglukos samt lägre bentäthet än kontrollgruppen. Införandet av en hälsopolicy på skolan med hälsosammare kost- och motionsvanor resulterade i en positiv trend i de flesta mätta variablerna, och med en avstannad fetmautveckling.

Vi kunde inte mäta någon ökning i kondition. Elevernas medvetenhet kring matintag utvecklades i en positiv riktning med matval innehållande mindre fett och mer kolhydrater. Fler nöjde sig med en portion och det var färre som lämnade matrester.

Den longitudinella uppföljningen visade på en ökning i riskfaktorer i båda grupper men det var endast i gruppen med intellektuell funktionsnedsättning som det metabola syndromet med minst tre utvecklade riskfaktorer uppmättes. En femtedel hade där utvecklat det metabola syndromet, 35 procent fetma och 20 procent hade en påverkad glukosomsättning.

Finansiering

  • Stockholms läns landstings folkhälsoanslag
  • Stockholms stads kompetensfond
  • Stiftelsen Sävstaholm
  • Hjärt-lungfonden
  • FAS
  • Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes minne
  • Olle Engkvist byggmästare

Kontakt

Eva Flygare WallénPhD, legitimerad barnsjuksköterska
Eva Flygare Wallén
eva.flygare.wallen@ki.se
Pediatrik