FoU-projekt - kirurgi

Barretts esofagus 

en humanexperimentell modell för uppkomst av körtelcancer i esofagus


Barretts esofagus (BE) karakteriseras av en körtelomvandling av skivepitelet i distala esofagus och uppstår som en konsekvens av långvarig, svår gastroesofageal reflux. Tillståndet är ett förstadium till körtelcancer i distala esofagus och forskningsprojekt inom gruppen adresserar följande frågeställningar i projekt som berör patienter med BE.

  • Vilken omfattning av refluxkontroll krävs för att ge symtom respektive vävnadskontroll?
  • Vilka biokemiska markörer korrelerar bäst med graden av refluxkontroll vid BE?
  • Är kronisk vävnadsinflammation en viktig mekanism bakom tumörutveckling?
  • Vilka riskfaktorer finns för tumörutveckling vid BE?
  • Vilka intraluminala faktorer (i refluxatet) är av betydelse för att uppnå bestående abladering av körtelepitelet genom radiofrekvensbehandling?
  • Vilka intraluminala faktorer (i refluxatet) är av betydelse för att förhindra recidiv efter abladering av körtelepitelet genom radiofrekvensbehandling?

Esofaguscancer

- utformning och innehåll av framtidens kurativa och palliativa behandlingar


Inom ett vetenskapligt svenskt-norskt nätverk driver vi en randomiserad studie som jämför neoadjuvant radiokemoterapi och kemoterapi vid esofagus/cardiacancer. Den primära studievariabeln och hypotesen är att komplett histologisk respons i operationspreparatet är högre efter radiokemoterapi. Samtidigt är de möjligt att radiokemoterapi ger en ökad postoperativ mortalitet, vilket skulle motverka en positiv anti-tumöreffekt som tillägget av radioterapi innebär. Projektet innefattar en rad kliniska studievariabler som berör överlevnad på kort och lång sikt, komplikationer relaterade till neoadjuvant behandling, effekter av neoadjuvant behandling på kardiopulmonell funktion och postoperativt inflammatoriskt svar samt molekylära och bildmedicinska tekniker för att prediktera behandlingssvar.

Kommande planerade studier inom ovanstående nätverk innefattar en pilotstudie av individualiserad adjuvant behandling av esofagus/cardiacancer baserat på uttryck av markörer för monoklonala antikroppar mot tillväxtfaktorer samt en randomiserad studie av esofagektomi med eller utan torakotomi med mediastinal lymfkörtelutrymning för patienter som som erhållit neoadjuvant behandling. Tidigare studier utan neoeadjuvant behandling visade att de onkologiska långtidsresultaten är bättre efter mediastinal lymfkörtelutrymning, dock till priset av ökad postoperativ morbiditet. Hypotesen för den planerade studien är att neoadjuvant behandling leder till ett likvärdigt onkologiskt långtidsresultat även utan mediastinal lymfkörtelutrymning samtidigt som man minskar antalet postoperativa komplikationer.

Vi inkluderar också patienter i nationella randomiserade studier som innefattar olika typer av behandling av stent för palliation av esofaguscancer.

GERD och andra funktionella störningar

inom övre GI kanalen


GERD är en folksjukdom, vilket illustreras av att upp emot 10 % av den vuxna befolkningen drabbas. Sjukdomen karakteriseras av ett flertal patofysiologiska defekter, varav den mest framträdande är defekt motorisk kontroll i de refluxskyddande mekanismerna i den gastroesofageala övergången. Medicinsk behandling består av sur refluxkontroll emedan kirugisk behandling, i form av fundoplikatio, rekonstruerar såväl de anatomiska såväl som de funktionalla defekterna. Kontrollerade jämförelser mellan dessa behandlingsmetoder utgör en viktig bas för såväl kliniska som patofysiologiska studier kring kronisk GERD. På samma sätt driver FOU gruppen kontrollerade, randomiserade studier inom områden som achalasiae cardiae och paraesofageal diafragmaherniering.

Könshormons betydelse för ventrikelns lokala försvar

och för insjuknandet i esofagus- och ventrikelcancer


Den starka och globala manliga dominansen för insjuknandet i Barretts esofagus och adenocarcinom i esofagus och ventrikel talar för hypotesen att könshormon har betydelse för utvecklingen av dessa sjukdomar. Receptorer för både manliga könshormon, androgen receptor (AR) och kvinnliga könshormon, östrogen- och progesteronreceptor (ER och PR) har identifierats i normal esofagus- och ventrikelslemhinna samt i adenocarcinomceller i esofagus. Funktionen av dessa receptorer för esofagus normala fysiologi och för utvecklingen och prognos av sjukdom i esofagus är ännu okänd. Vi använder dels in-vivo modell på råtta för att studera könshormoners betydelse för det lokala försvaret i ventrikelns slemhinna men också populationsbaserade observationella studier på människa för att kartlägga långtidseffekter av exponering för könshormon eller blockad av könshormon.

Mekanismer bakom och behandling av "postesofagektomi-postgastrektomi syndrom"


Kirurgi i esofagus-ventrikelområdet innebär en betydande omställning av fysiologin i denna del av magtarmkanalen. En del av dessa patienter utvecklar funktionella besvär i form av dysfagi, dumping eller funktionell obstruktion av pylorus. I lindriga fall kan detta behandlas med enbart kostmodifiering, men i vissa fall kan det vara indicierat med endoskopisk eller till och med kirurgisk intervention. Prevalensen av denna typ av problem på populationsnivå är okänd och vi startar därför nu upp en studie där vi undersöker detta parallellt med livskvalitetuppföljningen inom det nationella registret för esofagus/ventrikelcancer (NREV). Denna studie kommer också att utgöra basen för rekrytering av patienter till en randomiserad studie av endoskopisk behandling av funktionell pylorusobstruktion.

Riskfaktorer för akut pankreatit

- med särskild inriktning på komorbiditet och läkemedel.


Akut pankreatit är en relativt vanligt förekommande sjukdom som ibland kan vara livshotande. De starkaste riskfaktorerna är gallsten och högt alkoholintag. Mycket talar för att människor med flera sjukdomar också har en ökad risk samt att vissa läkemedel kan öka risken medan andra verkar ge en skyddande effekt. I nationella populationsstudier kartlägger vi effekterna på pankreas av både vanliga och ovanligt förekommande läkemedel.

Stadieindelning vid esofagus/ventrikelcancer - sentinel node


För att kunna individualisera behandlingen vid esofagus/ventrikelcancer behövs bättre metoder för att bestämma om patienten har lymfkörtelmetastaser eller inte, eftersom det idag saknas pålitliga teknologier för detta. Detta medför att vi idag behandlar en del patienter som inte har lymfkörtelmetastaser med neoadjuvant behandling och utökad kirurgi som inte har nytta av detta. Sentinel nodebiopsi har revolutionerat behandlingsprinciperna för bröstcancer och melanom. Genom att introducera tredimensionell avbildning av sentinel node vid esofagus/cardiacancer där vi kombinerar scintigrafi med datortomografi kan vi på ett mycket exakt sätt lokalisera sentinel node vilket kan underlätta förfarandet vid sentinel nodebiopsi hos denna patientgrupp.

Ventrikelcancer - utveckling av behandlingskoncept


Vi inkluderar patienter till en holländsk-svensk randomiserad studie som jämför pre- och postoperativ kemoterapi med eller utan tillägg av postoperativ radioterapi vid ventrikelcancer. Den primära hypotesen och studievariabeln är att långtidsöverlevnaden är bättre i radioterapigruppen.

Resektion för cancer i ventrikel innebär i regel att patienten under de första månaderna efter operationen tappar ca 10% av sin vikt och att denna viktnedgång också blir bestående. Under och efter vårdtiden i samband med operation för ventrikelcancer har alla patienter idag därför en regelbunden kontakt med dietist. Det finns dock inga vetenskapliga studier av vad denna del av vården ger vad gäller livskvalitet, gastrointestinala symptom eller viktnedgång. Vi planerar därför en randomiserad studie som skall jämföra uppföljning hos dietist eller enbart hos läkare för att studera dessa hur dessa olika parametrar påverkas.

Kirurgi