Forskningsprojekt vid enheten för pediatrik

Forskningsprojekt vid enheten för pediatrik

Allogen stamcellstransplantaion vid leukemi och andra livshotande sjukdomar hos barn.

Jacek Winiarski

På Huddinge görs hälften av alla allogena barn-SCT i landet. SCT åtföljs av komplikationer orsakade av toxicitet, infektioner samt avstötning eller GVHD. Det finns en stor återfallsrisk och en rad seneffekter kan påverka barnets livssituation under lång tid. Målsättningen är att öka kunskapen om dessa hos barn otillräckligt studerade problem.

Barnfetma

Claude Marcus

Målsättningen är att öka kunskapen om fetmasjukdomen generellt både avseende prognos, behandling och förebyggande insatser. I behandlingsstudier försöker vi minska fetmautveckling för ungdomar som är opererade för hjärntumörer och utvärderar också effekten av fetmakirurgi för tonåringar. Vidare undersöks genetiska och fettcellsspecifika orsaker till insulinokänslighet bland barn med fetma och den fysiska aktivitetens betydelse för att minska dessa risker. I mer experimentella studier undersöker vi mekanismer för frisättning av fett från fettceller och även varför vissa barn som utvecklar låga blodsocker förefaller sakna förmåga att använda energirika fettprodukter.

Biologisk programmering - viktig mekanism bakom senare sjukdomar

Mikael Norman, professor

Låg födelsevikt och för tidig födelse är riskfaktorer för folksjukdomar som hypertoni, typ 2 diabetes och hjärtinfarkt. En obalanserad näringstillförsel och tillväxt under foster- och nyföddhetsperiod kan öka risken för det metabola syndromet. Även stress i nyföddhetsperioden tycks kunna programmera barnet till senare ohälsa. Förhoppningen är att hjärtkärlsjukdomar, övervikt och diabetes, men även andra kroniska sjukdomar i vuxenlivet, ska kunna reduceras genom att man i fosterlivet, efter födelsen och i småbarnsåren identifierar orsaker som kan förebyggas, modifieras och behandlas

Prognostic factors for the development of renal damage in children with different renal disorders.

Ulla Berg

Njursjukdomar som leder till njursvikt startar ofta i glomeruli med cellulär skada som leder till scleros. Faktorer som påverkar detta har studerats experimentellt men ej i kliniken. Alla njursjuka barn som undersöks med njurbiopsi inkluderas. I biopsierna studeras inflammatoriska, biokemiska, hemodynamiska faktorer med immunohistokemi och microarray teknik. Resultaten korreleras till kliniska, funktionella och morfologiska variabler.

The role of polyunsaturated fatty acids in cystic fibrosis.

Lena Hjelte

In order to optimize nutrition in CF patients we need better understanding of the relationships between the dietary supply of specific fatty acids, their metabolism and effect eg on inflammation and ion transport, and on clinical outcomes in CF, and the effects of the gene product, CFTR, in this context clacirfied. In a collaborative study we correlate clinical data and fatty acid studies in a unique population of Scandinavian CF patients, and explore mechanisms by which CFTR mutations may influence levels of polyunsaturated fatty acids (PUFAs) in tissues and blood. The project involves leading Scandinavian groups in the CF, the PUFA and the ion transport areas. We also participate in the EU project NEUPROCF (proteonomics).

Vit substansförändringar i hjärnan hos extremt prematura barn - en populationsbaserad MRI studie.

Horsch S, Hallberg B, Nagy Z, Leifsdottir K, Nordell B, Nordell A, Mosskin M, Lagercrantz H, Blennow M, Ådén U.

Studien är ett samarbete mellan Institutionen för kvinnor och barns hälsa och CLINTEC, Karolinska Institutet samt MR Centrum och Pediatrisk radiologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Bakgrund: Extremt för tidig födelse, före 27 fullgångna graviditetsveckor, är förknippat med en ökad risk för hjärnskador, särskilt i hjärnans vita substans. Att den för hjärnan viktiga fasen under sista tredjedelen sker utanför livmodern antas också kunna påverka hur utvecklingen sker. Magnetic Resonance Imaging (MRI) tekniken har bidragit till ökade kunskaper om hjärnskador hos nyfödda barn. Syftet med studien är att karakterisera störningar i vita substansens utveckling och att kartlägga svårighetsgraden av hjärnskador i vit substans som ses hos extremt prematura barn, födda före vecka 27+0 (extremely low gestational age, ELGA).

Sammanfattning: Icke cystiska förändringar i vit substans är ett vanligt fynd i denna kohort av ELGA barn. Cystiska förändringar, däremot, är mycket ovanliga. Andelen barn med vit substansavvikelser är i jämförelse med internationella data lägre än förväntat i denna ELGA kohort (där även barn med högre gestationsåldrar inkluderats). Långtidskonsekvenser av dessa subtila vit substansförändringar är ännu ej utredda och uppföljning av barnen pågår.

AW
Innehållsgranskare:
Åsa Catapano
2022-11-02