Forskningsprojekt - Logopedi

This page in English

Identifiering av riskfaktorer för röstproblem

- individuella faktorer och bullrig arbetsmiljö

Maria Södersten, docent
maria.sodersten@ki.se

I moderna samhällen arbetar ca 1/3 i yrken där rösten är det främsta arbetsredskapet, t ex lärare, förskollärare, artister, personal inom kundkontaktcentra och säljare. Individer med röstintensiva arbetsuppgifter riskerar att drabbas av skador på stämbanden på grund av för hög röstbelastning. Kvinnor tycks särskilt utsatta. Symtom vid en röststörning är heshet, svag röst och rösttrötthet och medför nedsatt arbetsförmåga och ibland sjukskrivning. Röststörningar kan orsakas av många faktorer hos individen och i arbetsmiljön, bl a av högt omgivningsbuller. För att höras i buller höjer man röststyrkan och röstläget väsentligt vilket kan innebära mekaniskt slitage på stämbanden. Syftet med projektet är att ta reda på om röstproblem orsakas av röstbelastning i arbetet eller av individens röstfysiologiska förutsättningar, samt att ta reda på i vilken utsträckning röstbelastning bl a är betingad av omgivningsbuller. Röstaktiviteten ska kartläggas hos 30-40 personer av båda kön som sökt vård för röstbesvär, samt en lika stor kontrollgrupp med liknande arbetsplatser utan röstbesvär. En ny bärbar mätare, Voxlog, har konstruerats som mäter såväl bärarens röstaktivitet som nivån på ljuden i omgivningen. Både röstdata och talarnas egna skattningar av röstbesvär skall registreras under arbete och fritid under en till två veckor. Av etiska och praktiska skäl sparas inte själva ljudet, utan bara intressanta röstdata. Dessa lagras i en databas ur vilken samvariationen mellan röstanvändning, bullernivå och självupplevda röstbesvär kan kartläggas med statistiska metoder. Resultaten skall på sikt ligga till grund för röstergonomiska rekommendationer och arbetarskyddsnormer för hur mycket eller litet rösten bör användas för att fungera optimalt. I projektet samarbetar forskare från flera universitet i Sverige. En pilotundersökning genomfördes  2011 för att testa mätutrustningen och datainsamling pågår.

Röst, tal och oralmotorisk funktion

Anita McAllister, docent
anita.mcallister@ki.se

 Att vistas i en bullrig miljö påverkar hur vi använder rösten och hörseln. Flera studier har visat höga ljudnivåer på förskolor. I samverkan med forskare vi Tammerfors universitet i Finland och Háskólinn a Akureyri, Island genomförs ett projekt, ”Hur fungerar det? Röst, tal och kommunikation” där barn och förskollärare från de tre länderna intervjuas om hur de själva upplever kommunikation och ljudmiljön på förskolan och om, och i så fall hur, den påverkar dem. Arbetet leds av Valdís Jónsdóttir, Island och finansieras av anslag från Nordplus Horizon. Datainsamlingen genomförs under 2013.

Behandlingsutvärdering som underlag för evidensbaserade metoder inom logopedi är ett viktigt område. I samverkan med professor Susanna Simberg, Åbo Akademi, och Landstinget i Östergötland bedrivs en randomiserad studie av effekterna av två typer av röstbehandling för personer med funktionella eller funktionellt organiska röststörningar. Datainsamlingen är avslutad och analys pågår. I projektet ingår även en fallstudie. Rapportering planeras under 2014. Projectet har finasierats av lokala forskningmedel i landstinget i Östergötland och anslag från Åbo Akademi.

Talproduktion kan påverkas av olika svårigheter, däribland språkliga och motoriska. Orsakerna till svårigheterna påverkar valet av intervention. Det är därför viktigt att utveckla valida och reliabla kliniska bedömningsmetoder. I samarbete med forskare på Lunds universitet och Susanne Rex,  kliniskt verksam logoped på Skånes Universitetssjukhus bedrivs ett projekt i syfte att utveckla ett Svenskt dynamiskt bedömningsinstrument för differentialdiagnostisering av fonologiska och dyspraktiska svårigheter hos barn med talsvårigheter. Samverkan sker även med docent Edythe Strand, Mayo Clinic, USA som först föreslog undersökningsmetoden.  Projektet finansieras av Sunnerdahls handikappsfond och lokala FoU-medel.

Språkliga profiler hos barn med autismspektrumstörningar

Lisen Kjellmer, Fil.Dr., leg. logoped
liselotte.kjellmer@ki.se

Autismspektrumstörningar är idag en av de vanligaste utvecklingsavvikelserna hos barn. Trots det är kunskapen bristfällig om dessa barns språkliga förmåga. I ett interdiciplinärt projekt följer vi språkutvecklingen i en representativ grupp om  208 förskolebarn (176 pojkar, 32 flickor) med autismspektrumstörning i Stockholms län. Projektet omfattar flera delstudier som undersöker språklig förmåga i relation till kognitiv nivå, typ och grad av autism, adaptiv förmåga/funktionsnivå i vardagen samt interventionsinsatser. Som del i en första studie om gruppen i stort beskrev vi den generella språkliga försening som ses i populationen liksom den stora variationen i språklig förmåga. Nästa delstudie undersökte i detalj hur kognition, grad av autism symtom och adaptiv förmåga bidrog till variationerna i impressiv och expressiv förmåga samt icke-verbal kommunikativ förmåga. Vidare har vi undersökt språkförståelse i gruppen hos de barn som vid 4-6 års ålder inte uppvisade utvecklingsstörning. Ytterligare delstudier kommer bl. a att undersöka utveckling av impressivt och expressivt ordförråd över tid i hela gruppen samt språkliga profiler och pragmatisk förmåga hos barnen utan utvecklingsstörning. En uppföljning av den senare gruppen när barnen är 12 år gamla är under planering. Delprojekten utförs i samarbete med Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Talutveckling och talstörning vid gomspalt

Anette Lohmander, professor, leg. logoped
anette.lohmander@ki.se

Utveckling från joller till tal hos barn med gomspalt och typiskt utvecklade barn studeras longitudinellt med syfte att finna prediktorer för utveckling av talstörning. Inverkan av typ och tidpunkt för operation av gomspalten (Scandcleft och Tidpunkt för primär operation av gomspalt, TOPS) och hörselnedsättning (Tidig Utveckling av Tal och Hörsel, TUTH) på utvecklingen undersöks. Screening för tidig upptäckt av riskfaktorer för senare talstörning och utveckling av effektiva metoder för behandling (kirurgiskt, audiologiskt, tal/kommunikativt) för att förutsäga eller minimera effekterna av ogynnsamma förutsättningar för tal på kommunikativ aktivitet och delaktighet. Forskningen omfattar:

  1. Talutveckling och tal-och språkstörningar hos individer födda med gomspalt, och effekterna av kirurgisk metod och tidpunkt, öron-och hörselproblem.
  2. Tidig identifiering av individer i riskzonen för talstörning relaterad till gomspalt, hörselnedsättning eller andra ogynnsamma förhållanden.
  3. Bedömningsmetoder: screening, dokumentation och analys (perceptuella, akustiska och fysiologiska) inklusive cross-lingvistiska aspekter.
  4. Behandlingsstrategier

Målsättning för projekten är att:

  • beskriva talutveckling och talstörningar från joller till tal omfattande karakteristik, förståelighet och egen uppfattning) hos individer födda med gomspalt.
  • utveckla metoder för bedömning av strukturellt eller neurogent betingade tal- och kommunikationsstörningar
  • utforska tidiga prediktorer och möjligheter till förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten av senare talstörningar hos personer med gomspalt (kirurgiskt, audiologisk).
  • prova ut screeningprocedur för tidig upptäckt av riskfaktorer för senare talproblem hos barn med gomspalt, hörselnedsättning eller cerebral pares.
  • utveckla och utvärdera behandlingsmetoder för bestående tal- eller kommunikationsstörning  relaterad till orofacial missbildning eller dysfunktion.

Tal-, röst- och språkstörningar vid progredierande neurologisk sjukdom

Ellika Schalling, lektor, leg. logoped
ellika.schalling@ki.se

De flesta personer som lever med progredierande neurologisk sjukdom drabbas också av störd tal-, röst och språkfunktion. Tal- och röststörningar hos personer med spinocerebellär ataxi, SCA, kartläggs med datoraserade akustiska och perceptuella metoder samt studeras longitudinellt. Även språkliga och kognitiva funktioner hos personer med SCA studeras. I samarbete med forskare vid Göteborgs och Umeå universitet pågår datainsamling för att studera effekter av s.k. Deep Brain Stimulation, DBS vad gäller röst- och talfunktion samt kommunikativ funktion hos personer med Parkinsons sjukdom. Röstanvändning i vardagssituationer, överensstämmelse mellan data från inspelningar i studiomiljö och vardagssituationer samt effekter av feedback gällande röststyrka studeras med en ny bärbar röstackumulator (VoxLog) hos personer med Parkinsons sjukdom. Övriga projekt omfattar utvärdering av behandlingseffekter gällande röst- och talfunktion samt kommunikativ funktion hos personer med multipel scleros, MS, eller höga ryggmärgsskador. Utvärderingsmetoder omfattar datorbaserad akustisk och perceptuell analys, självskattningsformulär för bedömning av kommunikativ funktion samt neuropsykologisk/språklig testning. Utprovning av material för bedömning av talstörningens inverkan på kommunikativ delaktighet pågår också, likaså enkätstudier av självupplevda kommunikationssvårigheter samt erhållna logopediska insatser vid olika neurologiska sjukdomar.

Tidig tal-, språk- och hörselutveckling hos barn med hörselnedsättningar

Traci Flynn, postdoc
traci.flynn@ki.se

Genom hörselscreening av nyfödda, kan barn som har en hörselnedsättning tidigt i livet identifieras och åtgärder vidtas för att ge möjlighet till utveckling av åldersanpassat tal och språk. Forskningen hittills har fokuserat på barn med måttlig till grav senso-neural hörselnedsättning. Barn med konduktiv hörselnedsättning utveckling måste också inkluderas. Det finns hittills endast två studier som har dokumenterat tal- och språkutveckling hos barn med tidigt hörapparatbehandlad konduktiv hörselnedsättning. Mer underlag krävs för att fastställa bästa kliniska praxis för dessa barn.

De områden som ingår i det aktuella projektet är:

  1. Identifiera bedömningsmetoder för tillförlitlig mätning av tidig tal-, språk- och hörselutveckling.
  2. Bedöma tal, språk och hörselförmågor hos barn med hörapparatbehandlad konduktiv hörselnedsättning.

Målen för projektet är:

  1. Utveckla och utvärdera ett protokoll för bedömning av tal, språk och hörselförmågor hos barn i åldern 0-3 år med en hörselnedsättning.
  2. Utveckla en klinisk rutin för hörapparatanvändning som intervention för barn med medfödd eller långvarig konduktiv hörselnedsättning utifrån underlag som samlats under projektet.

Utvärdering av talet vid velofarynxinsufficiens och oralmotorisk dysfunktion.

Gunilla Henningsson, docent eremita
gunilla.henningsson@ki.se

Bristande gomfunktion, som kan vara både strukturellt (t ex gomspalt) och funktionellt (neurologisk sjukdom/skada) betingad, resulterar i tal- och klangavvikelser med luftläckage upp till näsan, dvs stora kommunikationsproblem. Eftersom sekundär operation (svalglambåplastik) vanligen inte rekommenderas hos denna grupp av patienter kan behandling med gomlyftare vara en möjlighet. Behandlingseffekten med individuellt utformad gomlyftare hos vuxna med neurologiska skador ska utvärderas.

Ett bedömningsinstrument gällande diagnostik av oralmotoriska svårigheter och som används kliniskt (STORM) är under utveckling och validering

 

Logopedi