Forskning - transplantationskirurgi

Blodgruppsinkompatibla njurtransplantationer.

Gunnar Tydén

Då antalet tillgängliga njurar från avlidna donatorer ständigt minskar samtidigt som efterfrågan ökar blir behovet av njurtransplantationer med njure från s k levande givare större och större. Vi har utvecklat ett protokoll för att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer och testat detta i sjutton pilotfall. De preformerade blodgruppsantikropparna avlägsnas ur blodcirkulationen med hjälp av ett speciellt kolhydratfilter med affinitet endast för dessa antikroppar. Detta ökar antalet levande givartransplantationer med cirka 40 procent. Detta gäller inte enbart njurtransplantationer utan även andra transplantationer där levande givare kan användas, t ex levertransplantation med del av levern, lungtransplantation med ett lungsegment etc. Blodgruppsinkompatibilitet kan även utnyttjas vid transplantation med organ från avlidna, speciellt i akuta situationer där blodgruppskompatibel donator ej kan inväntas

Experimentella studier för att förbättra resultaten efter ö-transplantation

Makiko Kumagai, forskare

Målet för vår forskning är att förbättra ö-graftfunktionen och dess överlevnad. Vi använder öar från gnagare som transplantationsmodell för att utvärdera olika strategier för att förlänga ö-graftets överlevnad. Vår forskningsgrupp har också gått samman med det strategiska forskningsprogrammet (SRP) för diabetes på Karolinska Institutet. Immunologiska analyser av graftöverlevnaden och metabola studier för utvärdering av graftfunktion är också en viktigt del av våra studier.

Förbättrad kylförvaring av organ inför transplantation.

Bo-Göran Erizon, professor, överläkare

Djurexperimentella försök på gris och råtta görs för att studera effekten av olika kemiska ämnen på den kylförvarade levern. Med hjälp av bl a mikrodialysteknik har man kunnat påvisa minskade ischemiskador hos dessa levrar jämfört med placebobehandlade. Om förvaring och organomhändertagande vid nekroorgandonation förbättras kan allt fler donatorer accepteras och därmed öka våra möjligheter att hjälpa fler patienter. Dessutom kan organ som idag accepteras förväntas få en förbättrad långtidsöverlevnad så att risken för retransplantation kan minskas. Sammantaget bör detta kunna förbättra organfunktionen efter transplantation, göra att organen får en längre livslängd och därmed minskad risk för retransplantation, både tidigt och sent efter första transplantationen.

Levertransplantationsforskning

Bo-Göran Erizon, professor, överläkare

Målen för forskningsprogrammet är 

  • att skapa riktlinjer för evaluering, att kortsiktigt och långsiktigt övervaka utfallet för att reducera avstötningsepisoder samt för att förlänga graft- och patientöverlevnaden
  • att öka antalet donerade organ samt att förbättra bevarandet före och efter transplantation
  • att förbättra tillgången till transplantationsbehandling genom levercellstransplantation och levande givarprogram
  • att studera och behandla leversjukdomar för att förhindra LT

Pediatrisk njurtransplantation.

Gunnar Tydén

Sedan 20 år tillbaka accepterar vi barn, ungdomar och även spädbarn för njurtransplantation vid terminal njursjukdom. Projektets tyngdpunkt ligger nu i uppföljningen av dessa barn som är den första generationen barn med njursjukdomar som överlever. Terminal njursjukdom hos barn är en ovanlig sjukdom (cirka tio nya fall/år i Sverige) samtidigt som behandlingen såväl före som efter njurtransplantation är synnerligen krävande. En centralisering är därför nödvändig och en noggrann och kontinuerlig utvärdering av metoden och dess resultat nödvändig. Hittillsvarande fynd tyder på att barn som tvingats genomgå njurtransplantation redan i spädbarnsåldern ändå utvecklas normalt och uppvisar en väsentligen normal livskvalité.

Utvärdering av levertransplantations transfusionspolicy vid Karolinska Institutet:

granskning av det förflutna inför framtida förbättringar.

Paola Violi, MD

Perioperativ blodförlust och transfusioner av blodprodukter är associerade med ökat antal sjukdomsfall och dödsfall, både i icke cirrotiska och cirrotiska patienter. Den huvudsakliga orsaken till blodförlust under operation beror på kirurgiska faktorer, men vid levertransplantation finns det ytterligare faktorer, såsom graden av leversjukdom, längden på den kalla ischemitiden, typ av kirurgisk teknik. Det är också känt att perioperativa blodproduktstransfusioner associeras till komplikationer och dödsfall. Målet med den här studien är att retrospektivt analysera faktorerna som bidrar till massiv blodförlust vid levertransplantation. För att åstadkomma detta, kommer vi att granska alla levertransplantationer hos vuxna genomförda vid Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge under de fem senaste åren för att undersöka olika variabler associerade med stora blodförluster, antal transfusioner och resultaten efter levertransplantation.

Transplantation